| PROGRAM 141 - 23 Januari 2000 (Fred Estby)
Tio år med Dismember
Dismember bildades 1988 och fick skivkontrakt strax efter.
Nu firar de ett inofficiellt tioårsjubileum med nya skivan Hate Campaign.
-Vi blev signade för tio år sedan berättar trumslagaren
Fred Estby. Med Hate Campaign går kontraktet ut med vårt skivbolag. Nu satsar vi
stenhårt på plattan. Om den säljer bra blir det lättare att signa med ett större
bolag.
Nu när Dismembers skivkontrakt går ut är de sugna på att
starta om. Deras nuvarande skivbolag Nuclear Blast är intresserade av att behålla
Dismember i sitt stall, men grabbarna tänker ta det lugnt och inte hoppa på första
bästa skivkontrakt.
-Man ska inte tro att man kan något om skivkontrakt, säger
Fred. Det första kontraktet vi skrev på var fånigt. Det hade klausuler i sig som sa att
om någon i bandet hoppade av så ägde i stort sett skivbolaget en del av den människans
lön om den tog jobb i nöjesbranschen. Mitt tips till nya band är att kontakta STIM
snarast möjligt.
Dismember var från början på det klara med att de skulle
vara här idag tio år senare. Siktet var inställt på skivkontrakt och världsturné.
Även om Dismember alltid har räknats till de stora i dödsmetallgenren trodde de själva
att karriären skulle gå lite bättre.
-Tyvärr har vi aldrig riktigt kunna leva enbart på
musiken, säger Fred. Det finns självklart mål kvar, men vi har kommit ganska långt på
vägen. En förbandsturné till Slayer vore förstås inte helt fel.
Tio år i branschen lämnar spår. Dismember har liksom de
flesta andra band haft sina problem med skivkontrakt, skivbolag och medlemsbyten.
-Man har fått många örfilar, säger Fred. Skivbolagen är
de som tjänar alla pengar på artister som släpper skivor. Har man några ambitioner att
försöka förstå sig på branschen, och sköta sitt artistskap själv, är det väldigt
lärorikt att åka på smällarna i början. Man lär sig mycket. Men är man med i leken
får man leken tåla.
Dismembers förra skiva Death Metal och nya Hate
Campaign har båda fått ett mycket bra mottagande i pressen. Det är klassisk, rå
dödsmetall som slår till i solar plexus och knockar luften ur lyssnaren.
-Den enda skiva vi inte är nöjda med är Massive
Killing Capacity, säger Fred. Ingen i bandet är helt nöjd med den. Vi
kompromissade för mycket, och det hörs. Å andra sidan ledde den skivan till att vi
gjorde Death Metal.
Dismember tillhörde de ledande banden när dödsmetallen
slog igenom på allvar under tidigt nittiotal. Dödsmetallens glansdagar stagnerade efter
en tid, och alla band i genren fick kämpa mer för att göra sig hörda.
-Problemet var att det blev en sådan trendhype, tycker
Fred. Folk sprang på Café Opera med Entombed tröjor. Man väntade sig
nästan att Alice Timander skulle säga att hon lyssnade på Entombed och Dismember. Nu
verkar det som om dödsmetallen är på tillbakagång igen tror jag.
Hate Campaign skulle egentligen ha legat ute i butik i
oktober förra året, men skivan blev försenad på grund av en del andra skivsläpp under
samma period. Skivan spelades in redan i maj förra året med drygt två månader gammalt
material, och Fred satt själv i producentstolen bakom mixerbordet.
-När vi började spelade vi in alla plattor fram till den
här hos Tomas Skogsberg i Sunlight Studios, säger Fred. Jag jobbade där i fem års tid
och lärde mig mycket av honom. När man väl kan jobbet som studiotekniker vill man helst
sköta jobbet själv.
Musikscenen har ändrats kraftigt sedan Dismember började
spela ihop. Då anordnades stora fester dit folk gick för att lyssna på de senaste
skivorna. Idag går folk hellre på krogen, eller tankar ner låtar till datorn. En sak
har dock inte ändrats för demoband.
-Ta sig ut och spela live är väldigt viktigt, säger Fred.
Jag jobbar på Eldorado på Nalen här i Stockholm. Vi har demoscener ibland, och det
finns många oetablerade band som spelar som är oerhört duktiga. Mitt tips är enkelt.
Lämna in en demo där ni tror att publiken tycker om det ni spelar.
Dismember lever som de lär. En turné är i
planeringsstadiet, och sommarfestivalerna kommer säkert att få höra av Dismember. Under
vår och sommar satsas det på Skandinavien. Sedan hägrar Europa och USA till hösten.
-Vi planerar en Skandinavienturné, berättar Fred. Vi
försöker få tag på ett norskt band, ett finskt band och eventuellt ett svenskt band
till. Sedan ska vi beta av hela Skandinavien i en riktigt stor metalkampanj.
De flesta band är överens om att spelningar är det
roligaste man kan göra. Inget slår en lyckad turné, och Freds bästa minne från tio
år av skivsläpp och turnéer är inte helt överraskande en spelning.
-Vi spelade i en av Prags ishallar 1992, minns Fred.
Ishallarna där är ungefär lika stora som Hovet i Stockholm, och det var runt sjutusen
personer i publiken. Det var helt enormt. Jag skrek när vi skulle upp på scen, men
hörde inte mig själv för publiken väsnades så mycket. De hade lite roliga saker för
sig. De vevade med sina kavajer i publiken istället för att dansa eller headbanga.
|