EDGUY

Edguy

 

PROGRAM NITIIO - 8 NOVEMBER 1998

(Tobias Sammet)

Until we rise again

Det är söndagkväll och Gruvan bankar på Daily´s dörrar. Det är stängt och mörkt därinne, men någonstans backstage sitter Edguy och väntar på Gruvans ankomst. Till slut hör en förvirrad ljudtekniker Gruvans mäktiga bankanden och släpper in oss.

Edguy sitter samlade runt ett bord och dricker stilla varsin pilsner men alla passar på att försvinna lite snyggt efter att handskakningarna är avklarade och mikrofon och minidiscspelare plockas fram. Alla förutom sångaren Tobias Sammet.

Han är bara tjugo år gammal men har brunnit för sin musik i många år. Redan som fjunig liten tonåring började han vråla i mikrofonen och har med tiden fått en riktig Bruce Dickinson röst. Att hela bandet har en snittålder på tjugoett är inget som Tobias finner märkligt.

-Visst var vi knappt födda när Iron Maiden och Helloween härjade som bäst men när jag för första gången hörde Keeper of the Seven Keys part II visste jag att det var det jag ville pyssla med, berättar Tobias. Vi började som ett coverband 1992 vilket höll i typ ett halvår. Sedan tröttnade vi och började lira egna låtar vilket är fan så mycket roligare och här är vi idag.

Power metal har haft en kraftig uppförsbacke att kämpa mot under i princip hela nittiotalet. Inget band förutom Iron Maiden har egentligen lyckats bibehålla någon större publik (förutom i Tyskland möjligtvis). Från ingenstans slog så Hammerfall igenom med dunder och brak och visade att det fortfarande fanns liv i den gamla power metaldraken. Tillsammans med just Hammerfall är Edguy ett av de mest intressanta av de många nya banden som anammat den gamla goa åttiotalshårdrocken.

-Själva tycker vi inte att vi hör till de band som är med i denna nya revivalvåg, säger Tobias. Vi lirade power ´92, ´93 när hardcore var inne och ingen ville höra talas om power metal. Vi har alltid tyckt att det har varit kul. Att folk börjar uppskatta musiken igen tror jag beror på att de flesta banden spelar från hjärtat. Musiken kommer verkligen från själen, den gör en glad.

Edguy spelar bombastisk och episk power metal med mycket körer och svulstiga sångmelodier, precis som det ska vara. Redan nu är nästa album inspelat avslöjar Tobias.

-Vi blev klara med nya skivan för ungefär två månader sedan, säger Tobias. De som gillade Vain Glory Opera kommer att älska det nya materialet. Vi har utgått från det vi gjorde på Vain Glory Opera och gjort det ännu större, ännu mer bombastiskt och ännu snabbare. Vår nye trummis är verkligen jättesnabb och det passade vi på att utnyttja. Skivan bör vara ute i slutet av januari eller början av februari.

Tobias ler nöjt och det är tydligt att han och resten av gänget är nöjda med det nya materialet. Vain Glory Opera ger en känsla av något stort och bombastiskt och kanske till och med ett tema.

-Det är definitivt ingen temaskiva, säger Tobias. Titeln kanske antyder det men jag skriver om vitt skilda saker. Det finns så mycket skumt som rör sig i mitt lilla huvud att det skulle räcka till tio skivor.

Mikrofonen packas undan och minidiscen läggs ner i väskan. Tobias bjussar på en öl och vill prompt lära sig några nya svenska fraser som han kan använda i sina mellansnack.

-Jag kan redan "Jak ska bite avv dine hemoröjderr", skrattar Tobias. Ju mer osmakligt desto roligare.

Gruvan bistår naturligtvis gärna med svenskalektionerna och lämnar Tobias med de nyvunna kunskaperna.

"En kall rennskite i dinn schtrupe nu."

"En pizza med salami och var och hemoröjder."