ENTOMBED

(L-G Petrov, Alex Hellid & Jörgen Sandström)

To Get the Damn Deal Done

När de debuterade 1990 var de ett gäng grabbar som spelade tung death metal. Idag har Nicke Andersson vunnit en Grammis med sitt hobbyband(!) The Hellacopters och som grupp räknas de idag som ett av de stora svenska namnen inom hårdrocksgenren. Det har varit tyst om Entombed sen förra plattan Wolverine blues som kom 1993 men nu lär det smälla till på allvar efter släppet To ride, shoot straight and speak the truth.

Alex Hellid (gitarr), L-G. Petrov (sång) och Jörgen Sandström (bas) sitter och dricker kaffe i Hotel Sheratons bar när Gruvan slår sig ner för en liten pratstund om nya skivan. Första fråga gäller givetvis varför det har tagit så lång tid sen förra plattan.
-Skivbolagsstrul, säger Alex och skakar uppgivet på huvudet.
-Det har varit en hel del trassel med bolagen, fyller L-G. i, men nu ligger vi på Music For Nations och där trivs vi bra.
-Vilket förhoppningsvis leder till att vi släpper nästa platta ganska snart, fortsätter Alex.
-Ja, det lär inte bli år 2017 i alla fall, skrattar L-G.

Att de har utvecklats från death metal till en mer traditionell hårdrock ser de bara som positivt.
-Hade vi inte utvecklats och istället kört samma låt på tre skivor hade vi inte varit där vi är idag, menar Alex. Då hade folk tröttnat.
Att Entombed utvecklats bevisar de på DCLXVI. Det är fortfarande tungt och rått och L-G brölar fortfarande fram sången, men lyssnar man noggrant hoppar plötsligt både ett och annat rock n roll riff in och titeln Parasight är ett litet bevis på att Entombed hämtar idéer från allas favoritrockare Kiss. Detta för givetvis in tankarna på The Hellacopters.
-Det är verkligen skitkul att de vann en Grammis, säger Alex. Det är bara kul att det går så bra för ens polare.

Att ha en trummis som frontfigur i ett annat populärt band kan skapa problem inte minst vad gäller turnéplaner. Det var länge sen Entombed var ute på vägarna och ögonen lyser saligt på L-G när han läser upp varenda stad på turnéschemat som håller på i två månader och täcker in hela Europa. När Europa är klart blir det många festivalspelningar och sen bär det av ner över Europa igen fram på höstkanten.
-Det ska bli jävligt kul, säger L-G och ler, det var alltför länge sen sist.
Den som bestämmer för att gå och se Entombed lär inte bli besviken. Istället för en miljon flashiga specialeffekter bjuder Entombed på ren, solid och tung hårdrock som sparkar stjärt.