(Daniel Gildenlöw och Kristoffer Gildenlöw)

Fröet till vad som skulle komma att bli Pain Of Salvation bildades så tidigt som 1984 i Eskilstuna av den då mycket unge Daniel Gildenlöw (han var elva bast). Då hette bandet Reality och de räknas fortfarande som de yngsta deltagarna någonsin i Rock-SM.

Åren gick och så gjorde även bandmedlemmar och namn. 1991 bildades så Pain Of Salvation, men det var först kring 1994 som merparten av Pain Of Salvation av i dag träffades och började spela ihop.

De släppte debuten Entropia 1997 och följde upp med One Hour By The Concrete Lake 1998. Sedan dröjde det ända tills 2000 innan tredje fullängdaren The Perfect Element Part 1 dök upp i affärerna. Nu skriver grabbarna för fullt för att hinna få ut The Perfect Element Part 2 inom snar framtid.

Gruvan träffade bröderna Gildenlöw när de hade en spelning på gamla hårdrockskrogen Pub Anchor i Stockholm.

Hur fungerar det att vara bröder i ett band?

-Jag var ett fan av bandet från början, säger Kristoffer. Jag hoppade väl in som stand-in på ett gig, sen blev jag kvar.

-Det funkade så bra, tycker Daniel. Vi hade en basist innan som var väldigt driven och vi trodde att det skulle bli svårt att ersätta honom. Men Kristoffer är väldigt lättlärd.

-Lättdresserad, skrattar Kristoffer.

-Just det, håller Daniel med (skratt). Vi har nog lättare att råka i luven med varandra än vi har att råka i luven med de andra i bandet. Det har nog med att göra att vi vet att det är lätt att börja småkäbbla.

-Vi har haft tjugo år extra att reta oss på varandra än på resten av gänget, menar Kristoffer med ett leende.

Vad har målet med musiken varit för er?

-Jag kan bara prata för mig själv, säger Daniel. När jag startade Reality var jag elva. Då var målet att man skulle bli mest känd i världen, tjäna otroligt mycket pengar och vara enormt attraktiv på tjejmarknaden. Sen har det väl ändrats med åren. Det handlar om ett socialt engagemang lika mycket som ett musikalisk. Visst har man haft som mål att göra skivor hela tiden. Det lustiga är att man hela tiden har nya mål. Först var det en skiva. Man blev ju jätteglad när man fick göra första skivan och den släpptes. Men då började man sträva efter nästa platta, nästa turné. Man blickar hela tiden framåt. Inte för att man är otacksam över det man uppnått, men så länge man har drömmar känns det alltid mycket mer fantastiskt när och om man når dit.

The Perfect Element Part 1 är en konceptskiva, liksom de två tidigare. Vad är det för koncept på Part 1?

-Det handlar väldigt mycket om individen, säger Daniel. Det har det gjort på de två första också. Individen i relation till samhället. Hur påverkar de varandra? Den senaste handlar främst om två personer på samhällets baksida. Såna personer som av samhället brukar klassas som en fara för samhällsstrukturen. En är brottsling som har knark och våldsleverne, den andra är en kvinna som blivit utnyttjad sexuellt och som har en väldigt självdestruktiv sida. Det handlar väldigt mycket om hur samhället ser på dessa människor, och hur de egentligen är eftersom att det finns en människa bakom varje fasad som kan sättas upp av en individ. Det handlar om deras möte och hur det sen utlöser en våg av känslor. I del ett fokuserar vi på den manliga individen och hur hans förflutna hinner ikapp honom. I tvåan kommer vi koncentrera oss på kvinnan.

Låter som ett tungt ämne för en hårdrocksplatta.

-Jag vet, säger Daniel. Skulle nu Aftonbladet eller Expressen någonsin ta i oss med tång skulle de använda ordet "pretentiös", det är jag helt övertygad om.