| PROGRAM
TRETTIOSJU - 31 AUGUSTI Tairrie B
What part of no dont
you fucking understand asshole
SÖNDAG
Som vanligt satt vi nere i Gruvan på
söndag kvällen och förberedde programmet. Just denna söndag var vi däremot lite
nervösa. Vi skulle få besök i studion av en kaxig och snabbpratande kvinna vid namn
Tairrie B. Vad som helst kunde hända.
Det gjorde det.
Tjugo minuter innan det är dags att gå
ut i etern rullar plötsligt ett oväder in över studion. Blixtar lyser upp hela himlen
och regndroppar stora som pärlor studsar mot fönstret samtidigt som åskan mullrar allt
närmare. Det är mörkt ute och träden ser lite hotfullare ut när blixten slår ner och
en åskknall följer. Som närmast slår blixten ner ungefär trehundra meter från oss
och det sprakar ur högtalarna i studion. Sedan försvinner ovädret lika snabbt som det
dök upp. En dryg kvart senare dyker Tairrie B upp och vi kan inte låta bli att känna
det som om åskan förebådade hennes ankomst.
Inte för att åskan kommer i närheten
av Tairries intensitet.
Som en del av er kanske känner till
började Tairrie B sin karriär som rapartist och hann släppa en skiva med namnet The
Power of a Woman innan hon började tröttna på de manliga rapartisterna runt henne.
Hennes definitiva uppbrott från numera avlidne Eazy-Es skivbolag
Ruthless Records kom efter en Grammy gala där Dr Dre misshandlade henne.
Efter den incidenten bar Tairrie länge omkring på en pistol dygnet runt som skydd. Det
gick så långt att hon till och med hade med sig pistolen upp på scen.
Sakta men säkert började Tairrie nu
fundera på nästa drag i sin karriär. Hon ville fortsätta med musiken men tyckte inte
att samplingar och DJ kunde ge henne tillräckligt hård musik som skulle passa hennes
arga och uppkäftiga texter. Lösningen gick att hitta i Scott Ueda (gitarr) , Rico
Villasenor (bas) och Marcelo Palomino (trummor) . Tillsammans bildade de gruppen Manhole
och släppte debutskivan All Is Not Well som exploderade i tunga riff, feta
basgångar och Tairries kontroversiella texter om bland annat våldtäkt och rätten till
fri abort.
Det som skilde Manhole från många
andra band i samma genre var givetvis Tairrie B. Med sina tunga, obarmhärtiga texter på
scen och sin tuffa attityd och frispråkighet bakom scen började Tairrie bli något av
journalisternas favorit samtidigt som hon skapade sig många ovänner (Sveriges alldeles
utmärkta hårdrocksband Drain t ex). Att intervjua Tairrie är som att spendera två
timmar i en torktumlare med undantaget att man antagligen är mindre omtumlad efter
torktumlare. Likt en kpist spottar Tairrie ur sig långa haranger av ord som naglar fast
en vid väggen.
Och vi hade henne live på radio.
Nyligen tvingades Manhole att byta namn
efter det att ett totalt okänt band utan skiva (!) från Texas som också hette Manhole
kunde bevisa att de var först med att registrera namnet. En stämningsansökan senare och
Tairries Manhole bytte namn till Tura Satana vilket Tairrie fick från en Russ
Meyer film (Faster Pussycat, Kill! Kill! Kill!) där en av karaktärerna heter
just Tura Satana. Det har alltså inget att göra med satanism om det nu var någon som
trodde det.
-Det är jätteviktigt att registrera
sitt bandnamn, säger Tairrie. Speciellt om man är ett nystartat band. Vi tänkte lägga
till Los Angeles efter Manhole men det räckte inte. Det är bara bäst för Manhole Texas
att vi aldrig träffas, det är allt jag kan säga om händelsen.
Tura Satana gästar Sverige i samband
skivan Relief Through Release som släpptes i september. Ofantligt tyngre med
mycket bättre produktion är denna skiva klart bättre än debuten All Is Not Well.
Tairrie har lagt av med rappen helt och varvar pratande med skrikande som ger musiken mer
dynamik och hårdhet.
-På förra plattan skrek jag mycket och
var allmänt aggressiv, säger Tairrie. Nu tar jag det lugnare och är nästan förförisk
ibland, så när jag exploderar blir det desto tyngre. Än vill jag inte kalla mig för
sångerska. Jag tycker termen vokalist passar bättre.
Tura Satanas nya tyngre sound förklaras
ligga i producenten Michael Vail Blums händer. Tairrie prisar Michael i samma andetag som
hon avfärdar förre producenten Ross Robinson med vilken Tairrie aldrig tänker jobba
igen.
-Han la sig i för mycket, brydde sig
inte om sången och fick grabbarna att göra grejer med låtarna som de egentligen inte
ville. Den här gången gjorde vi en Tura Satana skiva och inte en jävla Ross Robinson
skiva.
Varje gång vi sätter på mikrofonerna
och går ut i sändning svettas vi lite extra i väntan på Tairries nästa påhitt. Hon
avbryter två gånger. Första gången undrar hon vad vi tror att låten Dry
handlar om. Vi står som frågetecken. Tairrie citerar med bästa porrfilmsrösten.
-Pushing its way out, burning in
my mouth.
-Sex? svarar vi lite tveksamt.
Tairries skrattar förtjust över att ha
gjort bort oss i sändning.
-Det handlar om att spy.
Aj då!
Andra gången avbryter Tairrie för att
leka associationslekar. Ni förstår säkert åt vilket håll hon försöker få
associationerna att luta med ord som bland annat slickepinne och porr.
När Tairrie får för sig en sak går
hon rakt på tills hon får som hon vill. Bandkompisarna kallar henne skämtsamt för
Terror vilket ibland kan kännas som ett riktigt bra smeknamn på denna intensiva kvinna.
Enda gången Tairrie tystnar under de 90 minuter hon sitter uppe i studion med oss är
när vi påpekar att hälften av texten till Venus Diablo saknas i texthäftet till
skivan. Först tror hon oss inte och blänger snabbt igenom texten men när hon upptäcker
att vi har rätt tystnar hon.
-Det här är inte sant, stammar hon
fram efter några sekunder. Någon kommer att dö på skivbolaget för det här.
MÅNDAG
På något skakiga ben närmar Gruvan
sig skivbolagets lokaler där vi ska träffa Tairrie igen med gårdagens möte färskt i
minnet. Gruvan är tidig och sitter och småpratar med Jonas och Tobbe på NextStop när
Tairrie dyker upp med ett leende på läpparna.
-Fick ni inte nog igår? undrar hon
skämtsamt.
Det verkar vara en annan Tairrie B som
står framför oss. Kanske beror det på att solen lyser utanför? Kanske beror det på
att Tairrie har fått sova och inte hunnit komma upp i varv än? Kanske beror det på att
Tairrie är mänsklig?
Vi slår oss ner vid ett konferensbord.
Gruvan börjar sakta plocka fram inspelningsutrustning och ett block med frågor medan
Tairrie rusar upp, hittar lite skivor, rotar fram en del tidningar och slår sig ner innan
hon rusar upp för att fixa något annat. Intensiv är bara förnamnet.
När hon väl sitter still bläddrar hon
till och från lite förstrött i tidningarna eller markerar något i dem med en penna.
Hon svarar glatt och öppenhjärtigt även på de mest svåra och privata frågorna.
Skivans texter verkar vara inspirerade till stor del av ett brustet hjärta och ett
förhållande som kanske inte alltid har varit så perfekt. När Gruvan frågar om vi har
rätt nickar Tairrie medhållande på huvudet.
-I princip alla texter är inspirerade
av Romeo & Julia, säger Tairrie. Jag fick boken av en nära vän och
mitt förhållande just då kändes väldigt mycket likt Romeo och Julias. Låten Omnia
Vinat Amor som betyder kärlek övervinner allt handlar om mitt stormiga
förhållande. Trots all smärta, allt hat och elände är vi fortfarande ihop vilket
titeln representerar.
På vänster respektive höger handled
har Tairrie låtit tatuera orden "love" och "hate". Vad betyder
egentligen de två orden för henne?
-Det betyder så mycket. Kärlek är
respekt, ärlighet, tillit och trohet men det betyder också hat. Du kan älska någon så
mycket att du hatar dem eller tvärtom. För mig hänger orden ihop som hand i handske på
ett väldigt snedvridet och tillkrånglat sätt.
När var senaste gången du hatade?
-Sista gången jag hatade någon var
igår när jag lyssnade av min telefonsvarare och en tjej kallade mig för hora och
tackade mig för att ha förstört hennes liv.
Och senaste gången du älskade?
-När jag ringde killen hon pratade om
direkt efteråt och han sa: "Bry dig inte, jag älskar dig".
Tairrie kan verka arrogant och
uppkäftig och porträtteras ofta så i media, men bakom fasaden finns en viljestark
kvinna som ser till att allt är mycket noggrant och genomtänkt från texter och musik
till skivomslag. Hon har koll på allt. Media får gärna spegla hennes tuffa sida för
det anser hon ingå i sitt jobb
-Jag är inte alltid så elak som jag
framstår, säger Tairrie. Jag är en helt vanlig människa och inte en galen mardröm
till kvinna. Som alla andra har jag två sidor.
Alla som tar sig tid till att sätta sig
ner och läsa igenom hennes texter kommer att förstå detta. Där finns samma smärta och
lycka som de allra flesta människor går igenom. Skivan är även späckad med religiösa
tongångar men Tairrie vill inte kalla sig religiös trots att hon tror på både Gud och
Djävul.
-Jag gick in i en katolsk kyrka med en
666 t-shirt på mig utan att tänka på att jag hade den. Jag var där med en kompis och
vi gick runt och tittade lite och jag märkte att en äldre dam satt och stirrade på mig
som om jag vore ondskan personifierad. Jag fattade ingenting tills min kompis kom på vad
jag hade på mig och samtidigt som jag insåg vilken skymf det var kände jag världens
mysko känsla som definitivt gick djupare än tröjan jag hade på mig.
Kaxig. Arrogant. Kontroversiell.
Känslig. Kärleksfull. Självständig.
Döm själva.
(Delar av denna intervju tidigare
publicerad i CHILI Oktober 1997) |