Siffrorna - antalet ärenden som registrerats på flyktingenheten - visar tydligt Bosnienkrigets kvantitativa konsekvenser för enhetens arbetsinsatser och ger en övergripande bild av flyktingkonsulenternas situation. Men de visar ändå inte hela den kvantifierbara sanningen; för besök på distriktskontoren och telefonsamtal från asylsökande och anhöriga finns ingen statistik. Frågorna som ställdes vara många och kunde gälla allt från medicinsk hjälp till släktingar i hemlandet, till information om förhållandena "på marken" efter att nya hemska bilder visats på TV kvällen innan (otäcka bilder på nyheterna fick omedelbara konsekvenser i distriktskontorens väntrum och i antalet telefonsamtal).
Efter att ha uppmärksammat detta förbehåll, låt oss så ta en titt på den tillgängliga statistiken. Under 1994 vidarebefordrades närmare 100.000 rödakorsmeddelanden mellan Sverige och det forna Jugoslavien; 1997 låg motsvarande siffra på 150 meddelanden. Registreringen av enskilda asyl- och familjeåterföreningsärenden nådde sin topp 1995; 1202 ärenden varav 346 avseende Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Under 1997 var antalet ärenden sammanlagt 33 stycken för dessa tre länder; totalt registrerades 809 enskilda ärenden under året.
1989 registrerade flyktingenheten ett (1) familjeåterföreningsärende avseende Jugoslavien; året därefter registrerades 16 asylärenden. För 1991 finns nio asylärenden bokförda. 1992 registrerades 13 ärenden gällande asyl och tre avseende familjeåterförening. Totalt registrerades drygt 1.000 ärenden per år under denna period.
1993 registrerades 51 ärenden, varav 34 gällde familjeåterförening, under den nya kategorin "Bosnien-Hercegovina"; ett asylärende hänfördes till Kroatien. Femtionio ärenden - 39 asyl och 11 familjeåterförening - bokfördes för Jugoslavien. Sammantaget registrerades 959 ärenden under året.
Under 1994 klassificerades 172 ärenden - 120 under familjeåterförening - som bosniska; sex som kroatiska, varav fyra avseende asyl. Femtiofem ärenden registrerades som jugoslaviska, trettioåtta av dessa var asylärenden. Årets totalsumma uppgick till 952.
Bosnienkrigets sista år registrerades totalt 324 bosniska ärenden - 198 familjeåterförenings- och åtta asylärenden - , två kroatiska ärenden och 22 jugoslaviska. 1995 registrerades totalt 1202 ärenden.
Många ärenden under både 1994 och 1995 involverade kontakter med UNHCR. Den största delen av familjeåterföreningsärendena inbegrep stöd vid bokning av flygresan till Sverige (via IOM).
För 1996 hänfördes 67 ärenden till Bosnien-Hercegovina; 1997 var antalet nere i 23 stycken. Sammantaget registrerades drygt 800 ärenden per år.
1990 registrerades 524 efterforskningsärenden och 687 rödakorsmeddelanden; 1991 var siffrorna 1.339 respektive 1.394.
Under 1992 vidarebefordrades 5.835 rödakorsmeddelanden. 1993 var antalet uppe i över 38.000 varav 35.917 gällde "Ex-Jugoslavien". Toppnoteringen nåddes 1994 då 99.420 meddelanden skickades mellan Sverige och "Ex-Jugoslavien"; i februari och mars noterades över 6.000 per månad. 1995 sjönk totalantalet till 44.812; en tydlig nedgång kunde observeras under årets andra hälft (då post och telefon efter hand började fungera). Även detta år var antalet som störst i februari och mars, runt 6.000.
1996 registrerades 6.146 rödakorsmeddelanden avseende "Ex-Jugoslavien". För 1997 var motsvarande siffra 150.
När det gäller efterforskning finns sammanlagt 616 nya ärenden registrerade för 1992, 926 för 1993, 2.673 för 1994, 1.408 för 1995, 711 för 1996 och 456 för 1997. Från och med 1994 finns ärenden klassificerade som gällande "Jugoslavien"; 1.879 för detta år, 729 för 1995, 345 för 1996 och 94 för 1997.