Begreppet "bildning", i den betydelse som vi behandlar i denna uppsats, började spridas i tysktalande områden i Europa i mitten av 1700-talet. Bland de första av de idag mer kända användarna av begreppet kan nämnas Johann Gottfried Fichte och Heinrich Pestalozzi.
Tyskans "bildung", från vilket svenskans "bildning" är en direkt översättning, härstammar indirekt via franskan (former) och direkt från latinets "formare". Det finns emellertid inte någon exakt motsvarighet till "bildung" i det franska språket, liksom ej heller i engelskan. Detta medför att det kan vara problematiskt att översätta begreppet, och andra ord med anknytning till detta, från engelska eller franska till tyska eller svenska, och omvänt.
Hur skall utbildningen bedrivas och vad syftar den till? Hur svaret på denna fråga skall lyda finns det olika uppfattningar om. Man kan urskilja tre dominerande borgerliga traditioner:
Det franska, napoleonska, idealet, som förespråkar elitinriktad yrkesutbildning, det engelska idealet, som präglas av ett icke-specialiserat gentlemannaideal och det tyska idealet, där utbildningen förbinds med vetenskaplig forskning. Det är det sistnämnda som vi i denna uppsats kommer att presentera utförligt.
Vi väljer alltså att behandla det tyska idealet och motiverar detta med att "det svenska utbildningsidealet" närmast anses höra hemma här.
Kärt barn har många namn, så också det tyska bildningsidealet. I litteraturen används också beteckningarna "det humboltska bildningsidealet" och "det nyhumanistiska bildningsidealet" . Vi betecknar, som tidigare framgått, detta ideal som det "nyhumanistiska". Ett citat som motivering: Nyhumanismen är "ett kulturprogram vars djupaste syftning är mänsklighetens förädling genom den enskilda människans harmoniska utbildning i kunskap, kraft och skönhet." Ovanstående bildningsideal i ett nötskal.
Som representanter för det nyhumanistiska bildningsidealet väljer vi författaren, skalden, historikern och filosofen Friedrich von Schiller (1759-1805) och språkforskaren och statsmannen Wilhelm von Humboldt (1767-1835), utbildningsminister i Preussen 1809-1810. Dessa båda tyskar var tillsammans med sin landsman författaren och politikern Johann Wolfgang von Goethe de ledande inom den nyhumanistiska strömningen.
För att ytterligare belysa vår problemställning väljer vi att även studera Karl Marx, en efterföljare i samma intellektuella tradition. Beträffande "bildningsideal" som bygger på marxistisksocialistisk idétradition kan man här nämna det så kallade "polytekniska". Man vill i det ge alla medborgare en utbildning som innehåller så väl teknisk och samhällsvetenskapliga intellektuella moment som praktisk teknisk yrkesutbildning. Detta syftar till att upphäva arbetsdelningens negativa effekter. Dessutom, naturligtvis, det socialistiska folkbildningsideal som vi är välbekanta med i Sverige. Mer om dessa nedan.
Upplysningens medborgarideal karaktäriseras av människor (alla människor i ett samhälle) som med hjälp av sitt förnuft kan tänka självständigt och fatta egna beslut därefter, ta ansvar för och vara delaktiga i de samhälleliga besluten. Upplysningen reagerade mot det feodala samhället där människorna sågs som passiva undersåtar, istället ses nu människorna som aktiva samhällsmedlemmar, som medborgare.
Nyhumanismen betonade att alla människor har anlag och egenskaper som gör dem till "potentiella" medborgare i ett samhälle av fria självständigt tänkande individer. Men "de slumrande anlagen" måste väckas genom bildning. Bildningen leder genom individens personliga utveckling till dennes självförverkligande och är förutsättningen för ett samhälle av aktiva medborgare.
I de medborgarideal som bygger på Marx' teorier om samhället ställs människors beroende av varandra i centrum. Marx menar att samhällets minsta beståndsdel är två människor, vilket står i motsats till nyhumanismens individualism. Men det bygger också på en strävan efter "handens och huvudets förening" som man menar är ett måste för den hela och harmoniska, icke alienerade människan. Vad Marx och några av hans uttolkare menar med "alienation" kommer vi senare in på.