Uppsatsens syfte att beskriva Friedrich Lists insatser för det tyska ekonomiska enandet har uppfyllts genom att frågeställningarna I-II har behandlats. Här följer en kort sammanfattning av huvudresultaten av denna första del av den genomförda analysen.
Friedrich Lists argument för upprättandet av en tysk tullunion var att denna både skulle stimulera handeln mellan de tyska staterna och skydda deras industri, i dess uppbyggnadsskede, från utländsk konkurrens. Detta skydd behövdes enligt List för att industrin skulle kunna utvecklas och bli tillräckligt livskraftig för att senare kunna deltaga i den internationella konkurrensen, en konkurrens på lika villkor mellan jämlika nationer.
Genom en artikel som publicerades 1817 intog Friedrich List den offentliga scenen. I artikeln rekommenderade han förändringar av Tyska konfederationens konstitution. 1819 blev List sekreterare och rådgivare i den då nybildade sammanslutningen för handels- och industrimän (der Deutsche Handels- und Gewerbsverein). I dessa kapaciteter skrev han upprop och pamfletter för en tysk tullunion och var dessutom redaktör för sammanslutningens tidskrift och skrev även stora delar av denna. List besökte representanter för tyska regeringar, skrev brev till inflytelserika personer och sökte på plats påverka förhandlingarna om den blivande sydtyska tullunionen.
Uppsatsens syfte att beskriva Friedrich Lists idéer vad gäller regional och universell integration har uppfyllts genom att frågeställningarna III-IV har behandlats. Här följer en kort sammanfattning av huvudresultaten av denna andra del av den genomförda analysen.
För Friedrich List var frihandel mellan världens alla nationer det yttersta målet för den ekonomiska politiken. Den klassiska liberala skolans frihandelsteori var emellertid enligt List ej tillämpbar i världens dåvarande tillstånd. För att frihandel skulle fungera på avsett sätt krävdes ekonomisk jämlikhet mellan världens nationer. För att uppnå denna jämlikhet, och göra frihandel möjlig, förespråkade List nationell protektionism för att skydda industrin i dess tidiga stadium mot förödande konkurrens från högre utvecklade nationer. När en nations industri var tillräckligt stark för att kunna deltaga i den internationella konkurrensen skulle de införda tullarna gradvis avvecklas. Nationell protektionism var för List den enda vägen för att nå universell frihandel.
List såg regional integration som ett steg på vägen mot universell integration. Regional integration av nationer som har nått ungefär samma nivå av industriell utveckling var enligt List det effektivaste sättet att gradvis minska handelshindren. Universell integration var för List målet som alla nationer måste sträva efter. På denna grund, en union av alla världens nationer, kunde evig fred upprättas och universell frihandel bli möjlig.
Samtliga frågeställningar har alltså härmed blivit behandlade. Under arbetet med "undersökningen" har ytterligare en sekundärkälla med relevans för uppsatsen kunnat påvisas. Denna hade möjligen kunnat bidraga till att frågeställningarna I-II blivit mer utförligt behandlade. Då detta verk ej fanns tillgängligt i Sverige och leveranstiden från Storbritannien överskred tidsgränsen för "undersökningsuppgiften" har det emellertid ej kunnat beaktas. I övrigt har materialet varit tillräckligt. Det är dock tråkigt att kunna konstatera att material på svenska helt saknas.
Uppsatsen har varit ett försök att aktuallisera Friedrich List och föra in hans idéer i den debatt som nu pågår om ett eventuellt svenskt medlemsskap i den Europeiska Gemenskapen, EG. Friedrich Lists liv och gärningar kan också ligga till grund för en diskussion om hur en forskare/vetenskapsman bör förhålla sig till det samhälle som han/hon är en del av.
Två ytterligare frågor för vidare diskussion:
Theo Hitiris skriver i sin bok European Community Economics (utgiven 1991) att
The essential requirements for a successful economic association between developed/industrial countires are: first, that the participating countries are more or less of comparable levels of economic development; and, second, that they are similar, but potentially complementary, in the structure of both their production and demand.
Kan av det första villkoret slutsatsen dras att förutsättningen för universell frihandel är en värld av mer eller mindre ekonomiskt jämställda nationer? Vad List ansåg i denna fråga torde nu vara klargjort.
För att återknyta till inlednigen av uppsatsen: "Är europeisk integration under 1990-talet ett mål i sig eller ett medel för att nå universell integration?" Alltså, EG och den blivande Europeiska Unionen, mål eller medel?