Passet mellan Kuopervagge och Tarfala.
Tarfalajaure.
Kebnepakteglaciären.
Min hustru.
Torsdag 6/8 Jag vaknade
först så när jag kravlade
mig ut genom tältöppningen, blev jag ganska
orolig för dom låga dimbankarna som kom
inrullande nerifrån Kungsleden.
Carina hade fått ont i sina lår så vi fick hjälpa
henne med att bära ryggsäcken över passet ner till
Tarfala stugan.
Så vi bestämde oss för att komma iväg tidigt,
9.00 satte vi högsta fart (ca 1km/h).
Nu började den värsta vandringsdagen vilket vi
skulle förstå senare, var vi än såg så var det bara
stora stenar. Det blev inte bättre av att det regnade
hela tiden, men det är bara att bita ihop och vara
positiv. Så det blev inte så mycket sång förrän vi
hade plockat fram stormköken och brassat käk
högst uppe på passet.
Det var en otroligt vacker syn att stå högst uppe
på passet och titta ner över Tarfaladalen, vi
fortsatte färden ner till Tarfala stugan på en brant
och slingrig kam.
Någon timme senare stod vi alla fem och
begrundade bergen och den mäktiga isfallsglaciären. Väl framme vid stfs stuga gick
vi in
och läste o vilade. Efter två timmar började vi åter
vandra för att så småningom sätta upp tälten ca 18.00 för natten. Tältplatsen
som var kanon hittade vi nedanför Kekkonen toppen.
Kebnekaises topp skymtade förbi flera gånger genom dimslöjorna, Darfaljohka
ständiga dånande
gjorde att jag hade svårt att somna. En hel dag har
det regnat men nu på kvällen är det uppehåll, men
vad gör det när vi spelar kort o äter tonvis med
godis. Dagsetappen blev 10 km släckte 22.30.