Nerkomsten.
Den 12 oktober 1997 åkte 7 glada ungdomar plus jag till Rhodos för att ingå i ett EU projekt kallat Paeonia Rhodia.
Vi installerade oss på Hotell och Rastaurang Vouras i Byn Kalavarda med ca 500 invånare.
Vi fick börja direkt att jobba hos Siv och Nikos på deras farm som inte hade varit i bruk på 5 år. Vi rensade slänter, klippte olivträd, och snyggade till runtomkring farmen. Men snart visade det sig att hon inte var så intreserad av vårat miljöarbete utan var mer intresserad utav gratis arbetskraft. Efter ca 3 månader slutade vi vårat arbete där. Ganska sorgligt, men vi var nog glada att slippa henne. 

Under tiden hade 6 nya ungdomar kommit.
Vi började därefter att jobba i de 7 byarna som vi skulle ha gjort direkt när vi hade kommit ner till Rhodos men som Siv inte ville att vi skulle vara. 

Kalavarda.
Därefter var det Kalavardas tur att få våran hjälp. Till vårat förfogande hade dom ställt Kostas “the one and only”. Hans inställning var att om han pratade grekiska sakta och tydligt till oss så skulle vi nog förstå honom. Vi som knappt kunde ett ord grekiska. Men allt går med lite vilja och kroppsspråk så det blev en rolig tid tillsammans med honom. 
Vi började med att ta ner bambu som växte efter vägen ner till havet. Vi brände det i små brasor som vi gjorde efter vägkanten. Efter en stund hade Kostas hittat en massa sprayflaskor i diket som han kom springandes med för att elda upp. Joakim ser detta och talar om för han att det är inte så bra att lägga dom på elden. Vadå, undrar han "dom brinner ju jättebra". Där kan man snacka om miljömedvetande. 

Soroni.
Efter Kalavarda var det byn Soroni som skulle äras av oss. Eftersom våran folkabuss var inne på reparation efter krocken vi var med om fick vi åka lokalbuss dit, och det var en upplevelse bara det. I lokalbussen var det en massa skolelever som åkte till med, och den var överfull redan då. Men vad gjorde det. Bussar stannar i Grekland hur överfulla de än är.
Där målade vi om en skola invändigt, rensade en park, fixade småsaker och snickarna gjorde en parkbänk. Vi var 2 veckor i Soroni.

Eleoussa och Dimilia
Efter Soroni började vi jobba i Eluossa och Dimilia. Det är 2 byar som ligger alldeles bredvid varandra så dom går som en by. Elousa som vi var i den första veckan, byggdes av italienare 1912 med ca 400 invånare Första veckan gjorde vi i ordning en stor slänt som ligger mellan vägarna upp till byn. Vi plockade skräp, hackat ogräs och krattat rent. Mannen som jobbade med oss i Eloussa heter Michalis. Han var en skön typ som bara kunde lite tyska. Sista dagen var vi i Eleoussa igen och städade vägkanterna pa vägen upp mot Profeten Elias berget. Där har de en stor cirkelrund fontän som rymmer 400 kubik vatten. 
Varje dag blev vi hämtade med skolbuss eftersom vi inte har fått våran egen buss. 
I närheten av dimilia ligger en bondgård med ca 50 kor. Vi åkte dit en dag på studiebesök för att se om det var skillnad på en svensk och en grekisk bondgård.

Andra veckan var vi i Dimilia. Där städade vi deras torg och målade vägkanterna vita med kalkfärg.

Platania.
Platania är en liten by med 318 invånare. Där skulle vi iordningställa en naturstig uppför berget som ligger alldeles intill Platania, men först fick vi rensa ur ett gammalt tvätteri för att turisterna skulle se hur dom gjorde förr i tiden. I 2 veckor höll vi på med naturstigen men tyvärr blev vi inte riktigt klara med den. Invånarna själva skulle ifärdigställa den sa dom men känner jag grekerna rätt kommer den inte att vara klar när jag kommer dit om några år år.......

Apollona
Efter Platania var det Apollonas tur.
På morgonen när vi vaknade för att åka dit för första gången sa dom på hotellet att det hade snöat. Vi trodde inte våra öron för på Rhodos ska det ju inte snöa. Men det var sant för när vi kom till Apollona var det fullt med snö. Dom talade om för oss att det inte hade snöat på 16 år.
Nästa överraskning var att borgmästaren i byn hade rest bort på semester i 2 veckor och dom som jobbade för honom kunde absolut inte tala om för oss vad vi skulle göra. Snacka om samarbete.
Iallafall åkte vi tillbaka till hotellet. Där hjälpte vi dom med diverse sysslor som dom behövde hjälp med. En del var också och rensade vid pappersfabriken. Ja ja dom här 2 veckorna gick ju i alla fall snabbt.

Fanes
Nu var det Fanes tur och vi visste om att vi skulle hjälpa till med att rensa stranden åt dom. Men men. Det hade blåst väldigt mycket under den senaste tiden så dom sa att rensa stranden det skulle dom göra själva för dom var tvugna att vänta tills det hade slutat att blåsa. Jaha.
I allafall så så blev det inte heller här gjort nånting men Ingrid Inghammar med ett följe på 16 personer kom i den vevan ner till oss så det fanns hur mycket ändå att göra.

Ja nu har det snart gått ett år sen vi kom hem och man har fått lite distans till det hela.
Visst var det kul när vi var där nere.

Ha det så bra alla som läser om detta.