Förr i tiden var Kina uppdelat i många små kungariken.
På 200-talet f.Kr. lyckades en av kungarna besegra alla andra och utropade då
sig själv till Kinas kejsare. Hans namn var Shi Huang-Di. Kejsare Shi Huang-Di
startade bygget av den 400 mil långa kinesiska muren som skydd mot fientliga
nomadstammar i norr. Över 700 000 kineser dog under arbetets gång. När
kejsare Shi Huang-Di dog utbröt ett stort uppror som förde en ny härskarsläkt
(dynasti) till makten över Kina. Sedan har dynasti efter dynasti följt i
årtusenden ända tills den siste kejsaren, Puyi 1912 lämnade ”den förbjudna
staden” i Peking.
Kronologisk översikt över dynastierna genom tiderna:
Ca 1700-1030 f.Kr. ShangdynastinÄnnu en bit in på 1800-talet var Kina ett starkt rike men det var nästan helt
1027-256 f.Kr. Zhoudynastin
206 f.Kr. - 220 e.Kr. Handynastin
589-618 Suidynastin
618-906 Tangdynastin
907-960 De fem dynastiernas tid
960-1279 Songdynastin
1280-1364 Mongovälde
1368-1644 Mingdynastin
1644-1912 Chingdynastin
Krig mot Japan
1937 anföll Japanerna Kina. Mao och Chiang enades och mötte gemensamt
det japanska hotet. Japanerna ville få kontroll över storstäderna längst kusten
för att därifrån styra Kina. Japanerna var väldigt råa när de gick till verket, de
dödade alla som kom i deras väg, även civila, kvinnor och barn. Städerna
Peking och Shanghai med flera föll, men japanerna kunde inte kontrollera det
inre Kina för där härskade kommunisterna.
Japan kapitulerade i augusti 1945. Japanerna lämnade Kina. De gemensamma
förlusterna för de båda länderna uppgick till 20 miljoner döda. I samma veva
som kriget mellan Kina och Japan tog slut startade ett inbördeskrig mellan
nationalister och kommunister. Under kriget mot Japan hade Maos popularitet
bland Kinas bönder och arbetare ökat. Maos armé segrade därför över
nationalisterna och Chiang Kai-shek flydde till ön Foromosa tillsammans med
vad som fanns kvar av hans armé.
Oktober 1949 utropades Kina till en folkrepublik på Den himmelska fridens
torg. Alla som kämpat mot kommunisterna såg nu lite ljusare på framtiden, nu
kunde drömmen om ett rättvist och enat Kina bli verklighet trodde folk. Kinas
bönder hade länge plågats av de rika godsägarna som behandlat dom som
djur. Arbetare och bönder upprättade en domstol och dömde godsägarna till
döden. Sedan delades godsägarnas jord upp mellan bönderna. Mao och hans
kommunistparti införde ett nytt sätt att tänka. Den gamla traditionen att man
skulle vörda den egna familjen skulle bort. Nu skulle istället partiet och dess
ordförande Mao lydas och vördas. De 26 år som Mao var ledare för
kommunistpartiet försökte han skapa en stor världsmäktig stat av Kina genom
olika kampanjer. Han försökte få utbildat folk i städerna att stödja hans tankar
och idéer, men istället fick han kritik som ”Kommunismen har skapat kaos och
tyranni”. De som var kritiska till kommunisternas tystades ner och de försökte
med nya idéer. En av de nya idéerna gick ut på att effektivisera jordbruket, så
de slog i hop böndernas små jordbruk till stora statsägda jordbruk. Senare
delades Kina in i 26 000 folkkommuner som styrdes av kommunisterna. Före
revolutionen slavade bönderna för de stora godsägarna, nu slavade de för
kommunistpartiet. Inom varje folkkommun organiserades jordbruket och man
satte upp mål som skulle uppnås. Även kvinnor skickades ut på fälten för att
arbeta. Under tiden tog partiet hand om barnen. Mao fortsatte sina kampanjer.
Nästa kampanj kallades för ”Det stora språnget”, den gick ut på att snabbt öka
industriproduktionen. För att lyckas med denna bedrift lånade Kina in
sovjetiska industriexperter. Inom tio år skulle Kina ha gått om Storbritannien i
industriutvecklingen sa man. Men detta projekt gick åt skogen därför att det
inte fanns tillräckligt med kunniga tekniker, tillräckligt välfungerande transporter
och dessutom var produkternas kvalitet låg.
1966 erkände partiet att ”Det stora språnget” blivit ett fiasko, cirka fyrtio
miljoner hade dött av svält. Industriproduktionen i landet hade till och med
minskat under tiden med ”Det stora språnget”. När Mao märkte att ”Det stora
språnget” blivit ett fiasko startade han den så kallade kulturrevolutionen, den
gick ut på att få bort alla som var kritiska mot Mao. Mao skyllde sina
misslyckanden på ”de gamla” i partitoppen. Han sa ”Ungdomar kritisera de
äldre, föräldrar och överhet kan ha fel”. Plötsligt drev stora ungdomsgäng runt i
Kina och rånade, mördade och våldtog med ursäkten ”Vi följer bara Maos
order”. Kulturrevolutionen blev en katastrof för Kina, många människor
skadades eller dödades av ungdomarna.
Efter kulturrevolutionen levde Mao skilt från sitt folk. Han dyrkades som de
gamla kejsarna, nästan som en gud. Sommaren 1976 skakar en kraftig
jordbävning en storstad norr om Peking och hundratusentals människor
omkommer. Kineserna trodde att denna jordbävningen var ett tecken på att
83-årige Mao förlorat sitt uppdrag. Senare samma år får kineserna en
”bekräftelse” på detta, Mao blir sjuk och avlider.
Deng Xiaoping var en av Maos kamrater och medarbetare sedan ”Den långa
marschen”. När Mao dött blev han kommunistpartiets ledare, och därmed även
Kinas ledare. Han hade en hop med nya idéer som innebar större frihet och
mindre kommunism. Deng insåg att Kina måste moderniseras, man måste
börja samarbeta med västvärlden och deras tekniker och företag. Efter Maos
död tog man bort folkkommunerna. Skolor och undervisning började fungera
normalt, så studenterna återvände till städerna.
Himmelska fridens torg
I början av maj 1989 firade runt 250 000 studenter 70-årsdagen av den första
studentdemonstrationen i Kina. Studenterna krävde demokrati. Även
journalister anslöt sig till demonstrationen, de krävde pressfrihet. Även
arbetare anslöt sig till demonstrationen. Regeringen uppmanar ”Studenter
återvänd till universitetsområdet, ingen kommer att straffas”. Men studenterna
litade inte på dessa ord. Antalet demonstranter har nu växt till cirka en miljon.
Läget på torget blir hotfullt. Militär kallas in för att få slut på demonstrationerna.
Men massorna avviker inte. Natten den fjärde juni slår trupperna till. Den
skjuter sig fram till torget och rensar det från folk. Man vet inte exakt, men
många tusen människor dog. Efter Mao har kineserna försökt kombinera
marknadsekonomi med socialism. Det är inte fult att vara rik i Kina längre...
Andar, gudar och monster
I tusentals år trodde kineser att andar, gudar och monster fanns överallt. Till
exempel i skogar, berg, vatten, luften och marken. Genom att be, offra och
hålla magiska ritualer försökte folk att vädja till dessa makter. Det finns än i
dag kineser som tror att dessa makter existerar och att man måste offra, be
och så vidare för att skydda sig mot dem. De flesta kineserna i dagens Kina
ser på monstren som sagoväsen.
Kejsaren och himmelsguden
Förr styrdes Kina av mäktiga kejsare. Folket såg på kejsaren som himlens son.
Kejsaren ansågs vara gudarnas representant på jorden. Två gånger varje år
utförde kejsaren en offercermoni vid himmelstemplet i Beijing. Kejsaren offrade
och bekände sin och folkets synd och bad om nåd och förlåtelse.
Yin, yang och dao
Cirkeln med yin och yang är en gammal kinesisk symbol. De två figurer som
möts är de två krafter som står mot varandra i tillvaron. Båda krafterna är
goda. Yin är den kvinnliga, mörka, passiva, kalla och jordiska kraften. Yang är
den manliga, ljusa, aktiva, varma och himmelska kraften i världen.
De två halvorna bildar en cirkel som symboliserar Dao - den rätta vägen. När
yin och yang har samma styrka råder balans och harmoni. Dao är vägen till
lycka och vishet - det rätta sättet att leva på.
Laozi och daoismen
På 500-talet före Kristus levde Laozi i Kina. Laozi ansåg att det är onödigt och
skadligt att be och offra och bry sig om gudar och andar. Att människor ber och
offrar beror på okunnighet och fruktan, sade Laozi. Ingen ska bry sig om gamla
ceremonier och regler. Man bör istället klokt och sansat utforska livets väg och
lyssna till sin inre röst och finna det naturliga sättet att leva. Den som söker
makt och rikedom vinner bara tomhet och olycka, den som är avspänd och
anspråkslös vinner vishet och godhet. Detta är att följa Dao ansåg Laozi.
Konfucius
Konfucius som levde ungefär samtidigt som Laozi, han förnyade de gamla
kinesiska levnadsreglerna. Konfucius ansåg både daoister och buddhister vara
egoistiska. Konfucius sade att man måste tänka på andra och leva så att
samhället fungerar bra. Om alla följer sin plikt och bra regler kommer världen
att bli fredlig och god. Detta är enligt Konfucius Dao:
• Fursten ska visa godhet - undersåtar lojalitet
• Fadern ska visa kärlek - sonen ska visa respekt
• De äldre ska visa välvilja - de yngre vördnad
• Mannen ska vara rättvis - kvinnan lydig
• Vänner ska visa varandra trofasthet
Buddhism
På 100-talet kom buddhistmunkar till Kina. De skaffade sig anhängare och
byggde kloster runtom i Kina. Men buddhismen smälte ihop med daoismen och
konfucianism. I dagens Kina finns det miljontals personer som om man frågade
dem vilken religion de hade skulle säga att de var buddhister.
Den politiska makten i Kina ligger hos KKP, Kinas kommunistiska parti.
Kina är uppdelat i 21 provinser. Provinserna är sedan indelade i distrikt.
Distrikten är i sin tur uppdelade i härad. Varenda härad är sedan indelade i
kommittéer. Genom alla dessa kommittéer kan myndigheterna styra och
kontrollera landets invånare.
Nationella folkkongressen är Kinas lagstiftade församling och parlament, som
kan jämföras med Sveriges riksdag. Dom cirka 3 000 delegaterna till nationella
folkkongressen utses genom en serie av val. Kinas kommunistiska parti är ett
så kallat elitparti. Bara tre procent av Kinas befolkning är medlemmar i Kinas
kommunistiska parti. Endast dessa tre procent får delta i valen till nationella
partikongressen. Nationella partikongressen väljer en centralkommitté som
sedan väljer vilka som ska vara medlemmar i politbyrån. Politbyrån utser i sin
tur ett utskott. Utskottet blir Kinas högsta ledning, som för övrigt domineras av
gamla män.
Skolan
Skolan i Kina är mycket enkel. De enda ”tillbehören” i klassrummen kan vara
en svart tavla och en världskarta. Det råder stor disciplin i skolan. Eleverna
ställer sig upp när de ska svara på frågor. Att prata med varandra samtidigt
som läraren pratar är helt otänkbart. Klasserna är stora. 45 i varje hör inte till
ovanligheten.
Grundskolan är uppdelad i tre stadier, småskolan, lägre mellanskolan och
högre mellanskolan. Grundskolan är i stort sett frivillig, men man försöker få
alla barn att gå till skolan.
Före skolstarten får barnen genomgå ett muntligt så kallat skolmognadsprov.
Före varje nytt stadium får man sedan genomgå ett nytt inträdesprov.
I den lägre mellanskolan går man från åtta på morgonen till tre på
eftermiddagen, sex dagar i veckan. Läxläsningen tar sedan omkring två timmar
per dag. Barnens skolgång betalas till en del av föräldrarna.
Enbarnsfamiljer
I Kina är det inte tillåtet att ha mer än ett barn per familj. Kina är den folkrikaste
staten i världen. Om befolkningen skulle växa i nuvarande takt skulle
befolkningen ha fördubblats om femtio år, att skaffa mat och arbete till så
många människor anser de kinesiska ledarna vara en omöjlighet. Om en familj
skaffar fler än ett barn mister de många ekonomiska fördelar.
Bönder vill helst ha söner, så att dom kan föra familjens namn vidare. De anser
också att söner är till större nytta i jordbruket än döttrar. Därför händer det
ibland att flickor dödas för att man ska få en andra chans att få en pojke.
Kina är ett mycket stort land med en yta av 9 596 961 km2. Den enorma ytan
är nästan lika stor som Europas, 20 gånger Sveriges yta och är lite större än
Förenta Staternas areal. Kinas kust är 18 000 km lång. Kina har sina gränser
mot drygt tio länder, bl.a. Vietnam, Laos, Burma, Mongoliet, Ryssland,
Nordkorea, Nepal, Kirgizistan, Kazachstan och Tadzjikistan. I Kina är
höjdskillnaderna stora. Det finns berg som är 8 000 meter över havet, det finns
även sjöar med djup på upp till 2 000 meter.
Floder
I Kina finns ganska många floder. Några av världens största floder flyter i
genom landet, från Tibets högland och öster ut ner för den trappstegsliknande
sluttningen ner till stilla havet. Många människor i Kina livnär sig på jordbruk
som till största delen bevattnas av floderna. De två största floderna Huang He
och Chang Jiang har tillsammans en yta av två miljoner km2, det motsvarar
fem gånger Sveriges landyta. Lite fakta om tre floder:
Huang He Den nordligaste av Kinas flodjättar är Huang He eller Gula floden
som den också kallas. Från områden i Tibet slingrar sig Huang He ner genom
bergskedjan Nan Shan och sedan vidare i en norrgående båge innan den når
lösjordsslätten i öst. Huang He flyter genom tjocka lösjordsavlagringar. Vid
Huang Hes utlopp kan då vattnet vara så blandat med slam så att vattnet är
tjockt som välling. Huang He för i genomsnitt med sig 1 600 miljoner ton slam
per år ut till havet.
Chang Jiang Den längsta floden i Kina är Chang Jiang (Yangtze-kiang) eller
långa floden. Den är över 5 000 km lång och motsvarar med bifloder en tiondel
av Kinas areal. Chang Jiang är Kinas viktigaste vattenväg. På Chang Jiang
fraktar man bland annat järnmalm och kol till industriområdena i Shanghai,
Wuhan och Chongqing.
Amurfloden Amurfloden i norr utgör delvis gränsen mot Ryssland innan den
svänger av in i Ryssland i en vid båge.
Klimatet
I Kina ryms fyra olika klimattyper: Tropiskt klimat, Subtropiskt klimat,
Fastlandsklimat och Tempererat klimat.
I Kina regnar det ganska mycket, i södra Kina kan det komma upp till 2 000
mm nederbörd per år. Monsunvindarna som under somrarna ger Sydasien
stora regnmängder får även ett annat förlopp över södra Kina. På gränsen
mellan den kalla luften i norra Kina och den varma i södra Kina bildas
vandrande lågtryck som ger nederbörd även andra årstider. Över det varma
havet omkring Filippinerna uppstår på somrarna tropiska virvelstormar som
med en förödande vindstyrka och mycket regn drabbar kusttrakterna även
långt norrut.
Vegetationen
I södra Kina finns en rik växtlighet. Där finns många värdefulla träslag som:
lack, mullbär, cypress och eucalyptus. Kinas urskog har i stort sett skövlats
helt. Höjderna i Kina täcks numera till en stor del av bambu eller snårig
buskvegetation.
[ Detta arbete gjordes av Mig hösten -98 och tilldelades betyget Väl Godkänt (VG) ]
Du kan ladda ner detta arbete här