---------- Hänt i Veckan ----------

Clicka och besök KA däck´s hemsida! Clicka för Karta!

VIF och VFF är mittenlag
- med goda möjligheter att klättra


Båda våra lag återfinns i tabellens mitt när nu damernas division II ÖG går till sommarvila.
Och det finns även åtskilliga andra likheter lagen emellan:
Målskillnaden är nästan identisk, lagen har tagit fyra segrar vardera, och båda lagen har en hel del mer att ge än vad de visat hitintills. Och det känns lovande inför höstens stundande drabbningar.
Vimmerby IF är vana vid att slåss och toppen, men när laget ständigt måste stuvas om är det svårt att hitta riktigt rätt och lura marginalerna till att arbeta till det egna lagets fördel. Samträning och kontinuitet är nog det som Mulla och Janne Rejdvik önskar sig mest av allt just nu, och då kommer ju sommaruppehållet lägligt.
Västerviks FF har haft störst problem i mötena med Paragrafryttarnas Förening. I nästan fyra matcher har lagets spelmotor; Malin Edström, tvingats stå vid sidan och titta på, och detta på grund av en mindre incident!!!
Givetvis sätter detta sina spår i resultatraden, och hur inblandade parter i framtiden ska kunna känna något förtroende inför vår lokala fotbollsjuridiska apparat är en gåta, men tjejerna är ju i och för sig vana vid att inte hamna i första prioriteringsgrupp…!


Feglir gör trean målfattig
- och kryssen duggar tätt


Gullringen kom inför denna säsong från division II och har som alla nedflyttade lag behov av att få lite tid till anpassning och infasning. Och denna anpassning har gått rätt hyfsat. En förlust och fyra oavgjorda är inget uppseendeväckande offer på anpassningens altare, och att starta höstsäsongen en poäng efter serieledarna - med en match till godo (Kenty borta) - det är ett mycket bra utgångsläge. Och med tanke på att det finns mer att ge…!
Västerviks FF är något av norra länsdelens sorgebarn. Inte en endaste seger så långt ögat når, och med ett spel på egen planhalva som inte ger något hopp om bättring. När inte spelarna är överens om sina uppgifter i defensiven går det inte att få till någon stabilitet i det egna spelet. När sedan uppspelen är förutsägbara och det även saknas aggressivitet i motståndarens straffområde är det förståeligt att framgångarna uteblir.
Fotbollskunnande saknas dock icke!
Men - om VFF får ordning på sina organisationsproblem under sommaren finns fortfarande chansen - i allra högsta grad - att hänga kvar. Om motivationen saknas finns det en hel del intressanta ungdomar att kasta in - och det kanske är just det som behövs!

Något som också behövs mer av i denna serie - rent generellt - är tränare som åtminstone för en kort sekund törs släppa av lite på både livremmen och hängselstropparna. Det finns bara ett lag som har lyckats åstadkomma två mål i snitt och alla 0-0 och 1-1 matcher gör oss fotbollsälskare bedrövade ända in i själen. Det är tråkigt att se lag som bara törs anfalla med HÖGST tre man, det är inte utvecklande för spelarna att inte få utlopp för sin fantasi och spellust och…
Nu får det vara slutgnällt.


Aneby har ryckt i toppen
- fem poäng ner till HFK och GIF


Vem kunde efter andra omgången tro att Aneby skulle gå till sommarvila som serieledare - med fem poängs marginal!? På Vimarvallen vann då VIF med 5-1, och det efter att nästan ha spelat skjortan av gästerna under den andra halvleken. Men detta var tydligen en nyttig läxa, för sedan har Aneby envist vägrat att förlora. En stark centrallinje och rejäla kämpatag gör Aneby svåra att besegra, och ska serieledarna betvingas krävs det nog att motståndarna använder kanterna och spelar finurligt. Att gå ut med avsikten att kämpa ner Aneby är nog ingen lönsam idé.
Hultsfred har kapacitet att anfalla både snabbt och effektivt längs kanterna, men har svårt att hävda sig fullt ut mot fysiskt starka lag. Att HFK tappat sina poäng mot Aneby, Hvetlanda GIF, Eksjö och Hjältevad är ingen slump, men det går att ändra på.
Hvetlanda GIF gör HFK sällskap fem poäng bakom Aneby. Tre av dessa tappades hemma mot Myresjös reservlag! En vecka senare besegrade Myresjös reserver Eksjö - på bortaplan - med 6-3! Med tanke på detta reservlags övriga resultat är det uppseendeväckande, och det får en utomstående betraktare att fundera på hur det står till med grannsämjan och de rent sportsliga aspekterna!
På fjärde och femte plats hittar vi Eksjö som spelar smart och effektivt, och Vimmerby som startade med några fina lovande insatser. Tyvärr mattades VIF lite i mitten av vårsäsongen då lagets egen Fredrik Ljungberg; Stefan Bragsjö, lämnade klubben. Några spännande nyförvärv gör att det ska bli intressant att se hur VIF ser ut i höst.
Det sjätte och sista av topplagen är Ankarsrum, som det ibland är svårt att begripa sig på. Ena dagen spelar bruksgrabbarna en mogen och klok fotboll full av hjärta, för att sedan några dagar senare uppträda som en nerdrogad myrslok. Här finns kapacitet att hänga på i den allra översta toppen men då krävs en rejäl höjning av lägstanivån.

MÅNADENS ERBJUDANDE - clicka här! BESÖK AP-JONSSON - clicka här!

Rekordjämnt i femman
- Fårbo behåller ledningen


Även om division V nö inte håller samma höga klass, som vi vant oss vid under en längre tid, är serien i alla fall lika rolig att följa. Här predikar inte tränarna defensiv fotboll utan publiken får nästan alltid se en rolig match, även om spelet kanske inte alltid är så där glimrande bra.
Fårbo har den starkaste offensiven och toppar också tabellen, men här kan vad som helst hända.
Om till exempel IFK Västervik skulle få för sig att hålla tempo i mer än halva matcherna är laget en möjlig slutsegrare. Fortsätter Målilla att spela stabilt efter sina resurser kan även de stå överst när den slutliga tabellen ska spikas. Detsamma gäller - om än inte lika troligt - för Hjorted/Totebo om de skulle börja vinna även på bortaplan.
Även nykomlingarna Mariannelund och Djursdala har uppträtt med den äran och hänger lätt med på tabellens övre halva. Skulle MAIS helt plötsligt börja få lite spets på sina anfall kan laget med sitt starka mittfält till och med klättra upp mot strecket!
IFK Oskarshamn har också kvalitéer som dock ibland döljs bakom ett huvudlöst försvarsspel. Skulle laget sluta med att trycka upp en rak baklinje utan press på bollhållaren, och sedan även se till att komma till avslut fyra pass tidigare, finns här resurser att klättra i tabellen.
Södra Vi ser ut som ett stabilt mittenlag, medan Rödsle och Gamleby störts av skador.
Horn/Hycklinge och Storebro har väl inte varit direkt sämre än något annat lag men har saknat det där lilla sista.
Seriens två reservlag uppträder som om de kom från var sin planet.
HFK:s spelstil passar väl in i denna serie och de rullar på rätt bra, medan AIK:s reserver spelar ett fysiskt spel som man inte riktigt behärskar.
AIK II är det enda laget i serien som fullföljer sina tacklingar utöver sin förmåga och skulle hävda sig mycket bättre om man ägnade mer energi åt att spela- i stället för att tackla fotboll. Kunnandet finns ju! Eller vad säger du, Berra?!

Kom in - Clicka här!

Clicka här - Besök SLOTTSHOLMEN


Duellen går vidare i sexan
- ÖIK och Odensvi smyger med


I Västervikssexan är det främst två saker som sticker ut och pockar på uppmärksamhet.
Först och främst är det duellen mellan Frödinge/Brantestad och Loftahammar som intresset fokuseras på. Här handlar det mycket om att hålla koncentrationen uppe och inte släppa till mot mittenlagen. Gör båda lagen det är det upplagt för en rafflande slutstrid där Frödinge/Br. har chansen att avgöra vid det inbördes mötet på hemmaplan.
Men LIF behöver nog skärpa till sitt försvarsspel lite...?!
Sedan går det inte att undvika att kritisera den ständigt vilt haltande tabellen. Samma vecka kan det spelas matcher som hör hemma i fyra olika omgångar, och som åskådare är det trist när det skiljer upp till tre matcher mellan lagen. Här krävs det skärpning.
Annars är väl det mesta som vanligt.
När skolorna slutar brukar Odensvi och Loftahammar höja sig ett snäpp - så även i år.
Hjorted/Totebo II, Tjust 2000, Västrum, Blackstad och Rumskulla är nya i serien.
Tjust 2000 är det lag som överraskat mest positivt, medan Rumskulla varit något sämre än väntat - hitintills…
Även VAIS har gått sämre än väntat men har bjudit på många nya exempel på hur man kan missa målchanser.
Och Almvik slår till med en trepoängare emellanåt, men i år har topplagen fått vara i fred - än så länge.
Någon mer WO match från Hjorted/Totebo vill vi dock inte se. Det är dålig stil - oavsett orsak.