|
Störst, bäst och vackrast - Gothia Cup är magiskt För Er som regelbundet följer våra rapporter från Börje´s Värld är det ingen nyhet att våra hjärtan klappar närmast extatiskt för BK Häckens fantastiska fotbollskarneval: Gothia Cup. Och årets upplaga gav även denna gång samma bestående varma fotbollskänsla, vars efterdyningar vi kan plocka fram och värma våra fotbollshjärtan med när TV-rutans vinterkalla engelska division I fotboll får vårt fotbollsblod att frysa till is. Att fotbollen har religiös status i många kulturer känns självklart efter att ha vandrat runt bland de 24 000 spelarna i en vecka.   För oss som inte kan tänka oss ett liv utan fotboll, och där resultat, statistik och tabeller bara är en liten del av ett stort världsomspännande spindelvävsliknande mönster, är vår årliga Gothia Cup-vecka årets absoluta höjdpunkt. I vår värld klär vi oss i shorts när vi går på fotbollskarneval, och i och med att veckan i år inleddes med duggregn, snålblåst och sexton grader i luften skar vi ner måndagens ranson till endast fyra matcher. Utbudet är oändligt och då är det viktigt att planera sina dagar. Det planlösa tittandet är inte att rekommendera. Spelprogrammet ska studeras, matcherna ska väljas med omsorg och via den utmärkta resultatservicen är det enkelt att ta reda på vilka förutsättningar som gäller för de båda lagen under det inledande gruppspelet. När finalspelet kommer igång hittar du lättöverskådliga spelscheman i GP, och med sportbilagan under armen har du full koll på vad som händer på de olika planerna och sedan är det bara att vandra runt och välja det som passar. I och med att måndagsvädret var som det var valde vi själva att förlägga planeringen till en varm och ombonad restaurang. För den som gapar efter mycket kan lätt njutningen förvandlas till en plåga, och då försvinner magin. Som förstagångsbesökare kan det vara klokt att gå ut löst och spara kraft, då de bästa dagarna är torsdag och fredag då kvarts- och semifinalerna spelas. Intimt jätteevenemang En viktig bit för oss besökare är att ta det lugnt och inte låta sig överväldigas av det stora utbudet. För GC är stort! Det är Sveriges största och för statskassan mest inkomstbringande evenemang. GC genererar en bra bit över 60 miljoner kronor bara i skatteintäkter. De 1200 lagen från över 50 nationer spelar på 67 planer och omsätter runt 200 miljoner kronor bara under själva vistelsen i Göteborg. Marknadsföringsbudgeten överskrider fyra miljoner kronor och produktionskostnaden för invigningen passerar också den miljongränsen. Men stämningen är ändå lugn och familjär, vilket även gäller för spelet ute på plan. Under de cirka femtio matcher vi tittade på såg vi inte en enda ful tackling bakifrån. Och då höll vi oss ändå mestadels till de äldre pojkklasserna där intensiteten och tempot i spelet är hög. Men - för att få ett komplett helhetsintryck gäller det att fara runt och besöka flera av de större spelplatserna. Heden är turneringens centrum och hjärta, men det är ute bland gräsplanerna vi finner själen och harmonin.  Lokalfärg ger ännu en dimension Till tisdagen har vädret stabiliserats och då passar vi på att bege oss ut till Kvibergs tjugofyra (!) gräsplaner. Efter att ha konsulterat matchprogrammet lyckas vi hitta några lag från norra länsdelen, vilket inte är helt enkelt, då det är ont om lag från norra Kalmar län. Att Hultsfreds titelförsvarande juniorlag spelar ute på Hisingen, det vet vi, men efter att förra året ha följt lagets triumftåg från gruppspelet fram till finalen på Nya Ullevi vill vi inte försöka göra om samma sak i år igen. Förra årets HFK-triumf känns inte möjlig att upprepa, och varför då göra om samma resa med ett mindre lyckat utfall. Efter att ha irrat omkring en stund hittar vi till slut Överums IK som spelar mot BK Forward på planen längst bort mot skogen. Det handlar om pojkar sexton år och ÖIK-grabbarna kämpar på men får till slut ge sig mot ett bättre lag och drömmen om A-finalspel är grusad. Några planer närmare utgången ska sedan Djursdalas fjortonårslag möta ett lag från Brasilien, men de långväga gästerna dyker tyvärr inte upp, och något slutspel blir det inte i slutändan här heller. I stället hittar vi i samma ålderskategori ett lag från Målilla. De är lätta att hitta då hejarklacken har banderoller som syns lång väg. Syns gör också spelarna vars rödfärgade kalufser lyser likt Rumäniens VM-lag från 1994. Målilla vänder underläge till seger mot ett bra lag från Gävle, men senare i veckan visar det sig att grabbarna missar A-slutspelet efter en målskillnadsaffär. En plats i B-finalen får bli plåster på såren. Fler lag med lokal förankring finns det inte ute på Kviberg, utan resten av dagen ägnar vi åt att jämföra uppträdandet hos lag från olika kulturer. Klarast är minnet av ett Sydafrikanskt lag vars tränare bara måste ha haft ett förflutet i det militära. Här marscherades det på led och till och med spelarnas väskor ställdes upp som på ett snöre med exakt tre decimeters mellanrum. Tiden rinner snabbt undan och trots att vi är sugna på att åka ut till Frölunda - där Gullringen spelar med ett lag i pojkar sexton år, och ett i flickor femton år (A-final/ut mot tyskt lag i 16-delen) - prioriterar vi i stället vätskebalansens jämvikt och magens knorrande. Det finns ju även en morgondag. Och ungefär i samma tempo flyter veckan på. Ute på Hisingen klarar sig Västerviks FF:s trettonårslag, med hjälp av målskillnad, till B-slutspel, och HFK:s juniorer vinner sin grupp utan att släppa in ett enda baklängesmål. I 16-delsfinalen blir det dock stopp efter en grym uddamålsförlust mot en motståndare som är klassen sämre än HFK-grabbarna. Stående bland motståndarlagets supportrar - som öppet tackade högre makter för segern - är det bara att konstatera att HFK bara inte "skulle" vinna denna match. Att HFK gör två mål på åtta högkaratiga chanser räcker inte när motståndarna gör tre mål på en bra chans. En grym förlust med andra ord. Den känns sedan inte mindre elak efter att ha studerat de fyra semifinallagen. Det är utan tvekan så att HFK haft bra chans mot alla utan kanske just slutsegrarna IFK Hässleholm som imponerade i sin semifinal. Lördagens finaler spelades i strålande solsken på Nya Ullevi, men jämfört med förra årets upplevelse; då HFK vann storstilat, kändes det i år inte riktigt lika högtidsfullt. Det blev några matcher för mycket som fick avgöras med hjälp av straffsparkar, och det sätter ner underhållningsvärdet en aning. Utmärkt kan bli bättre Slutomdömet om årets upplaga måste bli femstjärnigt, men det finns några saker som kan bli bättre: - Vi vill se fler afrikanska lag i pojkar 18 och 19. (Här spelar nog förra årets "heroiska" insats från Invandrarverket en viss roll, då de "effektiva" byråkraterna vägrade Nigerianska och Ghananska lag inresevisum.) - Göteborgs kommunikationer lämnar också mycket i övrigt att önska. "Tvånget" att varje år gräva upp spårvagnsspåren i de centrala delarna borde kunna kureras. - Informationen i samband med pågående match skulle lätt kunna accelereras från 0-100 genom en mycket enkel åtgärd: Om varje lag fick kvittera ut en egen skylt med namn och grupptillhörighet, som sedan hängdes upp på därför avsedd plats vid varje match, skulle även de planlösa tittarna veta vilka lag som spelar. Skulle sedan skyltarna förses med siffror, som varje lag ansvarade för att sköta, skulle varje match erbjuda åskådarna en fullgod matchservice till 0 kostnad. BL JL |