Tips vid textproduktion
Människan har alltid våndats över att skriva. Få saker är
så svåra som att försöka få ned just de där bra tankarna
man har på papper.
Man brukar säga att inspiration är oerhört viktigt. Det
ligger mycket sanning i det men faktum är att bara inspiration
inte räcker långt. Det viktigaste är faktiskt hårt arbete.
Svett blod och tårar. Så är det och så kommer det alltid att
vara.
1. Läs igenom uppgiftsformuleringen noggrant. Var noga med
att följa instruktionerna. Står det exempelvis att du
ska jämföra, ska du jämföra!
2. Ta ett papper och låt tankarna spela fritt. Skriv ned allt
som faller dig in, allt du associerar till. Använd gärna
"brainstorming" eller "mindmapping". Ta god tid på dig.
3. När du skrivit ned alla tankar och associationer - själva
råmaterialet - är det dags att strukturera stoffet. I vilken
ordning ska du ta upp dina olika tankar och åsikter?
4. En uppsats består traditionellt av tre delar: inledning,
avhandling och avslutning. Avhandlingen är huvuddelen medan
inledning och avslutning är kortare, cirka en halv till en
hel sida. Det är eftersträvansvärt att avslutningen anknyter
till det du sagt i inledningen.
5. Nu är det dags för dispositionen. Som namnet antyder handlar
det om hur du disponerar (organiserar) ditt stoff. Dispositionen
utgör själva stommen i din uppsats. Tanken är att du ska få en
god överblick över strukturen på din uppsats innan du börjar
skriva den. När du väl har börjat skriva uppsatsen är det ofta
för sent att göra omfattande - men kanske nödvändiga - ändringar
i planeringen.
6. Din färdiga uppsats skall vara skriven med prydlig handstil på
bredrandigt papper eller helst vara skriven på maskin.
TÄNK PÅ
a) att tydligt markera inledning, avhandling och avslutning.
Gör det med blankrad.
b) att ha tydlig styckeindelning. Använd helst indrag (eller
blankrad) - inte bägge. När gör man nytt stycke? Jo, när
man för in något nytt i texten, exempelvis en ny tanke.
c) att mening avslutas med punkt och att ny mening inleds med
stor bokstav.
d) att inte göra onödiga särskrivningar av ord. Betänk skillnaden
mellan "leverpastejen" och "lever pastejen?", "rökfritt" och
"rök fritt" samt "sjuksköterska" och "sjuk sköterska". Är du
osäker, läs ordet! Säger du det i ett ord, skriv det i ett ord!
e) att aldrig skriva "dom". "De" är subjektsform medan "dem" är
objektsform. Jämför "han" och "honom" eller engelskans "they" och "them".
f) att undvika "så-sjukan". Stryk de "så" som ej är nödvändiga.
Vilket av följande så kan man inte ta bort? "Nu så ska vi ser hur
det går" och "Solen skiner idag så vi kan gå ut"
g) att ord som "medans" och "springandes" är talspråk och ska bytas
ut mot "s-lösa" varianter.
h) att det heter "kommer att". Glöm inte "att:et"!
|