ARTIKEL FRÅN SUNDBYBERGS KLUBBNYTT 98:1

AUSTRALIEN OPEN 1997

Solen stekte och det enda stället där det fanns skugga var på Center Courten. Där spelade Boris Becker mot Carlos Moya. Detta var i och för sig en mycket bra match men helst ville jag vara ute på sidobanorna och heja på de svenska spelarna, men trots litervis med dyrt inköpt vatten, massor med faktor 15+ solkräm började kroppen säga ifrån. Detta är kanske inte så konstigt efter en hel dag under den heta Australienska solen. Dessutom var det en av de hetaste dagarna på vår resa och inte ett moln fanns på himlen.

Äntligen var det då dags efter många år framför TV:n skulle man vara på plats när årets första Grand Slam tävling spelas. Australien Open spelas när det är som kallast i Sverige och eftersom allting är omvänt "Down Under" varmast i Melbourne. TV bilderna brukar bjuda på svenskar med målade ansikten och bara, brunbrända överkroppar som hejar fram de svenska spelarna. Stämningen är alltid på topp och de svenska spelarna prisar ofta hejarklacken för sina vinster. Semestern i Australien skulle avslutas med att bevittna denna idrottshändelse och som stor tennisfanatiker hade jag sett fram emot denna vecka sen vi bokade resan i april 1996.

Tillsammans med min vän Sven hade vi redan tillbringat tre underbara veckor "Down Under" och lärt känna detta underbara folket som inte stressar upp sig i onödan. Stämningen här nere är avslappnat och alla människor är hjälpsamma och trevliga. Vi anlände i Melbourne tidigt måndagen den 13 januari. Alltså samma dag som tävlingen började vilket var i senaste lagret för att hinna förbereda sig ordentligt inför de långa dagarna på Flinders Park. Det är nämligen viktigt med förberedelserna i detta land och framförallt i Melbourne. De som bor i Melbourne brukar säga att man kan uppleva alla fyra årstiderna på en och samma dag. Detta problem märkte vi dock inte av under måndagen då det var en stekande sol hela dagen helt utan moln. Vår brist på förberedelser märktes i form vattenbrist. Vi hade inte hunnit/tänkt på att ta med oss vatten vilket är mycket viktigt att ha när man tillbringar 7-8 timmar under den Australien-siska solen. Det gick givetvis att inhandla på anläggningen men som alla vet är priserna alltid höga på sådana ställen men nöden har ingen lag och hela dagskassan lades på allehanda dricka. För vår del handlade det faktiskt mest om vatten vilket kanske inte var fallet för de svenska fansen i allmänhet. Just de svenska fansen spelar en stor roll för feststämningen under Australien Open. Det har med åren blivit en stor grej för alla ungdomar som reser runt Australien att samlas i Melbourne under Australien Open. Den stämningen man upplever på läktarna i Flinders Park har jag aldrig upplevt någon annanstans i världen. Visst överdriver en del och vissa är lite okunniga då det gäller tennis men det stora flertalet sköter sig bra.

Flinders Park döptes om till Melbourne Park av den nye Guvernören förra året, men eftersom ingen egentligen vet varför är det många med mig som fortfarande kallar den för Flinders Park. Hur som helst är det en enormt stor anläggning med kapacitet för massor med besökare utan att det känns direkt trångt. Man byggde ut anläggningen inför förra årets tävling och hade då nästan 390 000 åskadare under två veckors spel. Detta rekord slogs i år men jag vet inte med hur mycket. Förutom Center Courten som rymmer 15 000 åskådare finns det fyra så kallade showcourts som tar mellan 1 100 och 6 000 åskådare. Det finns ytterligare 19 utomhus och 5 inomhus banor. Dessutom finns det massor med utställningsmontrar, matställen och en stor videoskärm där de visar matchen på Center Courten för de som inte köpt biljett dit. Under den första veckan spelas det på 17 banor samtidigt och med 12 svenska killar plus Åsa Carlsson i huvudlottningen har man som åskådare ett tufft jobb de första dagarna att hinna med och heja på alla. Här gäller det att planera sin tid ordentligt. Att dessutom hinna äta något är nästan en omöjlighet för har man åkt så här långt ska man "ta mé tusan" se varje boll. Förutom de svenska spelarna finns det ju en och annan utländsk världsstjärna som kan vara kul att se. Framförallt är det kul och se de nya stjärnorna som man inte sett så mycket på TV t ex det nya stjärnskottet på damsidan Anna Kournikova.

Som tidigare nämts är förberedelserna viktiga och det tog oss tre dagar innan vi någorlunda lärt oss vad man måste ha med sig för en heldag på Flinders Park. Sololja faktor 15+, en ordentlig hatt och massor med vatten hade vi lärt oss tidigare under resan men att man kunde behöva träningsoverall på eftermiddagen när solen sken på morgonen fick vi bittert erfara. Utan någon förvarning kan temperaturen plötsligt sjunka 10 grader och om man är van vid 30 grader känns 20 ruskigt kallt. Om det dessutom regnar och blåser blir det ju inte direkt bättre. Med andra ord blev vi stekta under måndagen och lämnade overallerna hemma nästa dag och satt plötsligt och frös. Efter denna erfarenhet packade vi med oss kläder för alla Melbournes fyra årstider varje dag för att vara på säkra sidan. Förutom detta i sammanhanget lilla problem med vädret trivdes vi som fisken i vattnet. Vi gled från bana till bana för att se all den fina tennisen som spelades och man hörde alltid om någon svensk spelade bra någon bana längre bort. Då passade vi på att gå dit och heja fram de svenska spelarna dock inte tillsammans med den stora klacken som var lite för högljudd för oss gamlingar.

Det blev långa dagar och man kan inte tro det men det är jobbigt att tillbringa så lång tid på en tennistävling framförallt de varma dagarna. Vilket innebar att vi inte hann se så mycket av den fina staden Melbourne men det var ju inte huvudskälet till resan. Avslutningsvis kan jag bara säga att det är en otrolig upplevelse att tillbringa en vecka på en Grand Slam tävling eller som de säger "Ford Australien Open - you have to see it LIVE".

Tillbaka till tennisartiklar sidan