Vi har adopterat barn från
Indien & Sri Lanka 

Som alla andra par vill man ju försöka få egna barn, men det lyckas ju inte för alla, och så var fallet för oss.

Så vi bestämde oss ganska snart att lyckas vi inte göra dom själva så finns det ju jätte många barn som behöver föräldrar ute i världen, och vi har nog aldrig funderat över om vi ska eller inte ska ta hand om ett sådant barn.

Så sagt och gjort vi tog kontakt med socialkontoret i Vimmerby och familjerättssekreteraren.
Vi fick börja en utredning om oss, det är en väldigt lång procedur som man måste gå igenom, mycket frågor man ska besvara och tänka igenom.
Samtidigt tog vi kontakt med en adoptionsorganisation
Barnen Framför Allt-adoptioner där vi ställde oss i kö för att adoptera ett barn från Indien, Calcutta.

Allting tog ungefär 2 år innan vi fick vårt barn en liten kille som var 1 månad när dom ringde och sa att dom hade ett barn till oss. Sedan tog det 2 månader och 15 dagar innan vi fick åka och hämta honom på Landvetters flygplats.

Vilken dag den glömmer vi aldrig, flyget skulle landa kl 9.30 men dom som eskorterade barnen hade missat planet i Amsterdam så vi fick vänta ända till kl 17.00, hu vad långa timmarna var den dagen.

När han äntligen kom så satt han i en sele på magen på den som eskorterade honom och sov. 
Det här kortet är taget genom en glasruta...

När jag lyfte upp honom så började han gråta, för han blev ju väckt. 

Men vi hade med en babylift med oss, så vi lade ner honom där och gick in i ett rum och bytte blöja på honom och gav honom lite välling, han var så söt och så liten, och han tittade på oss med stora bruna härliga ögon.

Sedan ville vi bara hem så vi satte oss i bilen för att åka hem ca 30 mil. Sedan följde en tid i rus, vi var så lyckliga så lyckliga.

Ett syskon....