Jag heter Daniel Stagno och är en sjutton år gammal kille från Hjo. Jag går andra året på musikgymnasiet i Skövde. Med
tanke på mitt ökande intresse för matematik så borde jag kanske gå natur, men musiken går i första hand, utan den skulle man inte kunna leva.Jag spelar piano och gitarr. Jag har fyrtio minuter undervisning
per vecka på gitarr samt fyrtio minuter undervisning per vecka på piano. Min dröm är att bli konsertpianist, men det är otroligt svårt med tanke på den ökande konkurrensen. Med tanke på att jag bara har spelat piano i
två och ett halvt år så är jag i ett ganska nybörjaraktigt stadium än, men snart så kan man nog spela några pianokonserter. Gitarr har jag spelat i sju år, har dock inte gått in för det så mycket under det senaste året,
så en del teknik har man förlorat.
Yngwie Malmsteen och Symphony X är mina favoriter inom populärmusiken. När jag inte lyssnar på dem så lyssnar jag mest på klassisk musik vilket de flesta tycker är
tråkigt. Då säger jag, klassisk musik är inte tråkigt, det finns så otroligt mycket olika klassiska verk, De flesta har bara hört något lugnt stycke av Mozart, Beethoven osv… Det finns mer att välja på! Fråga mig jag
vet!
Jag är emot all generalisering av musik, det finns inget värre än när folk säger "Sån dålig musik vill inte jag höra på!" när de inte ens har hört det. Personligen så bedömer jag inte musik
efter genrer. Är musiken i fråga bra så spelar det ingen roll om det är klassiskt, jazz, hårdrock…
Anledningen till att jag hör så mycket på klassisk musik är just därför att den är bäst(Opps, det var en
generalisering), nej men ärligt talat, klassisk musik, eller västerländsk konstmusik för att vara exakt, är den mest avancerade musikformen, såväl tekniskt som känslomässigt. Med rätt person bakom instrumentet så blir
den också otroligt bra. Jag citerar Yngwie Malmsteen: "Den bästa skiva som någonsin gjorts är en inspelning med Paganini´s 24 capricer". Så uttalar sig en hårdrocksgitarrist om en av den klassiska musikens
milstolpar.