2003
Ken Anderson
Årstagatan 33
754 34 Uppsala
tel: 018 - 25 07 52
mobil: 070 - 424 54 72
e-post: ken.anderson@swipnet.se
hemsida: home.swipnet.se/KenAnderson
Dimitri Sjostakovitj
Mina favoriter.
Till mina stora favoriter i musikhistorien hör bl a Antonio Vivaldi, Johann Sebastian Bach, Joseph Haydn, Wolfgang Amadeus Mozart, Ludwig van Beethoven, Franz Schubert, Robert Schumann, Felix Mendelssohn, Hector Berlioz, Frédéric Chopin, Johannes Brahms, Gioacchino Rossini, Franz Liszt, Richard Strauss, Gustav Mahler, Anton Bruckner, Bedrich Smetana, Antonin Dvorak, Pjotr Tjajkovskij, Giacomo Puccini, Leos Janacek, Bela Bartok, Guiseppe Verdi, Sergej Prokofiev, Sergei Rachmaninov, Arnold Schönberg, Anton Webern, Alban Berg, Dimitri Sjostakovitj, Franz Berwald, Wilhelm Stenhammar, Lars-Erik Larsson, Hilding Rosenberg, Philip Glass och Arvo Pärt.
Här kommer jag att koncentrera mig på en av mina stora favoriter nämligen:
Dimitri Sjostakovitj.
Kronologi
1906 född den 12 (25 enligt den gamla kalendern) september i S:t Petersburg.
1914 Första Världskriget utbryter.
1915 Börjar pianolektioner av modern.
1916 Börjar studier på Gljassers musikskola i Petrograd (S:t Petersburg).
1917 Oktoberrevolutionen. De första egna kompositionerna. Spelar för professor
Rozanova.
1918 Tsaren med familj likvideras.
1919 Studier vid Petrograds konservatorium.
1920 Kompositionsstudier för Steinberg.
2003
1922 Fadern dör. Arbetar som stumfilmspianist.
1923 Slutexamen vid konservatoriet och fortsatta studier som stipendiat.
1924 Lenin dör och Petrograd blir Leningrad.
1925 Första symfonin. Verksam som körrepetitör och teaterpianist.
1926 Vän med kritikern och musikvetaren Ivan Sollertinskij.
1927 Hedersdiplom vid Chopintävlingen i Warszawa. Skriver andra symfonin.
1929 Första allryska musikkongressen. Första filmpartituret och tredje symfonin.
1930 Operan Näsan uruppförs i Leningrad. Majakovskij begår självmord.
1932 Gifter sig med Nina Varzar.
1933 Nyklassisk orientering i preludierna opus 34. Kommunalpolitiker.
1934 Succé vid premiären av Lady Macbeth.
1936 Operan Macbeth angrips häftigt. Fjärde symfonin dras tillbaka av tonsättaren.
1937 Femte symfonin gör succé. Börjar undervisa komposition och instrumentation
vid konservatoriet i Leningrad.
1938 Första stråkkvartetten.
1939 Utnämns till professor.
1940 Tilldelas Stalinpriset för Pianokvintetten.
1941 Leningrad belägras av tyskarna. Evakueras till Moskva och fullbordar nr 7
Leningradssymfonin.
1942 Sjunde symfonin mikrofilmas och flygs till USA där Toscanini framför den. Un-
dervisar vid konservatoriet i Moskva. Slaget vid Stalingrad.
1943 Hedersledamot av Amerikanska Konst- och litteraturinstitutet.
1944 Tonsättare av fosterländska kantater. Leningrad befrias. Sollertinskij dör.
1945 Nionde symfonin.
1946 Leninordern. Stalinpriset för Pianotrion.
1948 Artiklar om formalism drabbar Sjostakovitj och den övriga tonsättareliten.
1949 Oratoriet Sången om skogarna. Deltar i en världskonferens i New York.
1950 Fredskongress i Warszawa. Komponerar Preludier och fugor i Bachs stil.
1952 Fredskongress i Wien.
2003
1953 Stalin dör, Chrusjtjov till makten. Symfoni nr 10.
1954 Hustrun Nina dör. Internationellt fredspris. Hyllad av den Kungliga Svenska
Musikaliska Akademien.
1955 Modern dör.
1956 Diplom från S:ta Cecilia Akademin i Rom. Gifter om sig med Margarita Kainova.
1957 Sekreterare i Tonsättarförbundet.
1958 Rehabiliteras helt. Tilldelas Leninpriset för symfoni nr 11. Hedersdoktor vid
Universitetet i Oxford. Tilldelas Sibeliuspriset. Skiljer sig.
1959 Besök i USA.
1960 Besök i Dresden ger inspiration till filmen Fem dagar - fem nätter samt den ått-
onde stråkkvartetten.
1962 Fjärde symfonin från 1936 uruppförs. Medlem av kommunistpartiet. Lady
Macbeth kan åter spelas som Katerina Ismajlova. Trettonde symfonin irriterar
makthavarna. Träffar Stravinsky. Gifter sig med Irina Supinskaja.
1963 Hedersmedlem av UNESCO:s Internationella musikkommitté.
1964 Chrusjtjov störtas.
1966 Hjärtattack 28 maj. Socialistiska arbetets hjälte. Royal Philarmonics guldmedalj.
1967 Filmen Katerina Ismajlova.
1969 Får Glinka priset.
1970 Hedersmedlem i finska tonsättarföreningen.
1971 En andra hjärtattack.
1972 Symfoni nr 15, hans sista. Flera utmärkelser från DDR, Italien och Irland.
1973 Utmärkelser från Danmark och USA.
1974 Stråkkvartett nr 15, hans sista.
1975 Hedrad av Franska Akademin. Dör den 9 augusti.
2003
Viktiga verk av Dimitri Sjostakovitj.
Operor
Näsan, Lady Macbeth från Mtsensk (även kallad Katerina Ismajlova), Spelarna och Moskva Tjeremuskij.
Baletter
Guldåldern, Bulten och Den klara bäcken.
Teatermusik
Vägglusen, Hamlet och King Lear.
Filmmusik
Det nya Babylon, Zoya, Bromsen och Berlins fall.
Symfonier
15 symfonier med bl a nr 7 Leningradssymfonin och nr 13 Babi Jar.
Konserter
2 pianokonserter, 2 violinkonserter och 2 violoncellkonserter.
Övriga orkesterverk
Festuvertyr och Tahititrot.
Duosonater
Tre sonater för vardera cello, violin och altfiol med piano.
Trios
2 pianotrio.
Kvartetter
15 stråkkvartetter med bl a den mycket personlig nr 8.
Övrig kammarmusik
Pianokvintett och Stråkoktett.
Pianoverk
Tjugofyra preludier opus 34 och Tjugofyra preludier och fugor opus 87.
Oratorier och kantater
Sången om skogarna, Solen skiner över vårt Fosterland och Stefan Razins avrättning.
2003
Körverk
Tio dikter av revolutionära poeter.
Solosånger
Från den judiska folkpoesin, Två fabler, Sex romanser och Sju romanser till texter av Alexander Blok.
Arrangemang och bearbetningar
Mussorgskijs sånger och danser och Robert Schumanns cellokonsert.
När det gäller CD-inspelningar av musik av Dimitri Sjostakovitj är marknaden mycket stor. Inte minst gäller detta verk som symfonierna, stråkkvartetterna, filmmusiken, baletterna och operaverken. Flertalet av verken står dessutom på standard repertoaren för världens symfoniorkestrar och stråkkvartetter. Sjostakovitjs musik appellerar till många bl a till följd av sin starka personlighet, allmängiltighet och musikspråket.