Geografi är vetenskapen om jorden och de företeelser som är knutna till jordytan. Vanligtvis indelas den i naturgeografi och kulturgeografi.

Med naturgeografi avses fysisk geografi med studier och underökningar av jordens beskaffenhet, havets egenskaper, klimatet, växt- och djurgeografi mm. Till kulturgeografin hör bl a ekonomisk geografi (näringsgeografi), social- och befolkningsgeografi och kulturlandskapsgeografi. I bland talas också om historisk och politisk geografi. Kartografi (kartprojektioner), mätningar av höjder och djup samt namngeografi är andra populära delar av såväl natur- som kulturgeografin. Båda granarna av geografin kan sägas vara tvärvetenskapliga med inslag från andra vetenskaper som t ex geologi, hydrologi, nationalekonomi, sociologi och statistik/matematik.

Min avsikt är inte att ge någon expose över geografin utan ge exempel på olika typer geografi.

1400-talet kom tidigt att utnyttjas i kartografins tjänst. Medeltidens kartografer var män som gjorde kartor för hand. Många gånger var kartorna mer symboliska än geografiska. Inte bara den religiösa utan även den politiska makten hade stort inflytande på kartograferna, då de världsliga härskarna var de största beställarna av kartor. De stora upptäckterna som bl a avslöjade stora rikedomar kom i bland att leda till förvanskade kartor. Dessa förvanskningar hade syftet att dölja och lura eventuella konkurrenter. Hur en karta är tillverkad avgör inte bara dess utseende utan också dess funktion. Rent geometriska kartor avspeglar oftast inte geografiska realiteter. Ptolemaios' rutnät gör det möjligt för oss att hitta platser på grund av deras latitud och longitud. Under 1500-talet uppfann Mercator en ny projektion (som ofta används idag): Meridianerna ritades med parallella linjer och när latituden ökade, ökade också avståndet mellan parallellerna och ländernas form förvrängdes. En viktig del av kartan är texten som bidrar till att vi lättare förstår kartan. Orts-, sjö- och bergsnamn har blivit en omistlig del av kartan. På moderna kartor har färgen också fått stor betydelse för att avspegla allt från oceanernas djup till Himalayas toppar. Kort sagt kartans främsta uppgift är naturligtvis att göra det möjligt för användaren att avgöra var han befinner sig och att hitta vägen.

Kolonialisterna drog sina gränser i stort sett hur de ville, dvs skapade gränser för kommande självständiga stater utan hänsyn till den inhemska befolkningen. Den dominerande kolonialmak ten var och är alltjämt Storbritannien. Frågan om kolonier ledde bl a till motsättningar mellan kolonialmakterna och var en av orsakerna till 1:a världskriget. I ekonomiskt hänseende startade industrialismen och därmed kapitalismen i Europa för att sedan sprida sig ut över världen.

Att resa är ett sätt att skaffa sig erfarenheter av rent praktisk/empirisk geografi. Resor kan man även göra i sina tankar. Förberedelser inför resan är alltid en del av resan. Här ingår bl a införskaffandet av kartor, parlörer, tidtabeller och resehandböcker. I bland måste man skaffa visum och kanske även vaccineras mot vissa sjukdomar. Det intressantaste sättet att resa är att själv sätta samman densamma med hjälp av till-gänglig information.

Intressanta resmål är bl a de nodiska grannländerna (de norska öarna, den danska nordsjökusten och det finska sjösystemet), Sverige (fjällvandra i Sareks nationalpark, åka båt längs kusten, åka Inlandsbanan, besöka rosornas och ruinernas ö Gotland, ströva runt i Stockholm eller Göteborg), det keltiska Europa (dvs Skottland, Wales, Irland, Bretagne och Galicien), Östeuropa (Warszawa, S:t Petersburg och Budapest), Tyskland (de gamla svenska områdena i forna DDR, Berlin, vindistrikten längs Rhen och Mosel), Frankrike (Paris och vindistrikten), Storbritannien (London och Lake District) och Italien (Rom och lämningarna från romarriket). Resor till dessa mål innebär bl a ett sätt att komma i kontakt med historiskt intressanta trakter och med folk och deras levnadsvanor. Lämplig tidpunkt för dessa resor lågsäsong, men då kanske inte allt är tillgängligt. Under högsäsong (i regel sommaren) kan det vara ganska trångt på t ex Gotland då många fastlänningar är där.