Folkmusikens historia är historien om hur olika modeller smälts samman till en gemensam kulturmiljö. Det geografiska läget har haft stor betydelse när det gäller kulturnflytande utifrån. Kommunikationsleder, den musikaliska traditionen, skaparkraften och motståndet mot makthavarna (kolonialmakten) har också inverkat. Egentligen finns ingen klar gräns mellan folkmusik och den klassiska musiken. De är olika grenar på samma träd och tjänar likartade syften, dvs att underhålla och roa åskådaren. Generellt sett har de samma ursprung rent historiskt.

Drängar och pigor, vandrande tjänstehjon har varit utomordentliga traditionsbärare. Likaså har isolerade trakter i hög grad kommit att bevara det ursprungliga.

Framförandet av folkmusiken förutsätter inte alltid någon systematisk undervisning samtidigt som inlärandet ofta sker på gehör. Detta kräver stor minnesförmåga då repertoaren är mycket omfattande. En låt kan ha flera lokala varianter. Generellt kan sägas att i de europeiska randområdena har folkmusiken större formrikedom vilket inte minst märks inom den keltiska (gaeliska) och irländska folkmusiken.

Det keltiska området i Västeuropa om fattar i huvudsak Skottland, Wales, Irland, franska Bretagne och spanska Galicien. Musiken från denna del av Europa är till stora delar traditionell som överlevt långt in i vår tid. En stor del av den traditionella musiken har sång på gaeliska (dvs iriska, galiciska, cymriska, breton eller skotska). Musiken är ofta rikt ornamenterad. Kännetecknande är också instrument som den keltiska/iriska harpan, skalmejan och tennpipan (the tinwistle). I Irland har musiken varit mycket viktig i kampen (patriotismen, för självständighet) mot en regional kolonial engelsk överklass. Redan 1893 grundades den Gaeliska ligan i Dublin för att rädda det iriska språket och väcka intresset för den irländska musiken, den irländska historien, det irländska dramat och den muntliga traditionen (de irländska sagorna och sagoberättarna). Andra faktorer som bl a bidragit till att stärka den keltiska/irländska musiken är den keltiska folkdiktningen representerad av t ex William Buttler Yeats och James Joyce.

Runt år 1800 började man uppteckna den keltiska/irländska folkmusiken. Genom musikhistorien har flera tonsättare influerats av denna, t x skrev Beethoven arrangemang över skotska folkvisor och Felix Mendelssohn sin 4:e symfoni Den

skotska och tondikten Hebriderna efter en resa till Skottland. Andra mindre kända tonsättare som influerats av denna folkmusik är Percy Grainger (mest känd för Country Gardens), Granville Bantock med Hebridean Symphony och Celtic Symphony samt Arnold Bax som influerades starkt av Yeats och hans nykeltiska rörelse.

Den moderna keltiska/irländska folkmusiken förknippas i hör grad med artister som The Dubliners (stort internationellt genombrott 1967 med Seven Drunken Nights), The Ludlows, The Clancy Brothers, The Johnstons, Clancy Brothers, Clannad, The Chieftains, Alan Stivell, Shades of MacMurrough, Stockton's Wing, The Pogues, U2 och The Royal Scots Dragon Guards.

Den engelska s k folkrocksmusiken har också stor betydelse när det gäller den moderna keltiska/irländska folkmusiken med artister som t ex Fairport Convention, Steeley Span, The Pentangle, Lindisfarne, J S D Band, The Strawbs, Amazing Blondel och The Albion Band.

När det gäller CD-inspelningar av keltisk/irländsk musik och musik influerad av den keltiska världen är marknaden mycket stor. Inte minst gäller detta inspelningar av Mendelssohns Skotska symfoni. Den moderna folkmusiken finns rikligt representerad med inspelningar av t ex The Dubliners, Clannad och The Chieftains.