BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Åren mellan 1700 – 1945 är en spännande och händelserik tid. Stora förändringar sker i fråga om jordägande, befolkning och nyttjande av markerna – och vart kan det vara lämpligare att studera dessa samhällsomdanande processer än på en ö med sina tydliga förutsättningar och begränsningar i det fysiska rummet.

Som grund i denna utveckling finns allmogen med sina idéer och initiativ men också skyldigheter inför adeln, kyrkan och staten.

Öns bönder var ursprungligen självägande. Men ganska tidigt lades den ena gården efter den andra under Bäckaskogs kloster. Efter reformationen 1536 upphörde klostret i Bäckaskog och dess egendom, däribland hela Ivö socken som kom att tillhöra danska kronan. På klostergrunden uppfördes ett slott som förlänades till släkten Ramel. Bönderna var alltså nu inte bara öbor utan också åbor på frälsejord.

När Skåne sedermera blev svenskt erbjöds öns bönder att åter bli sina egna. År 1763 fick bönderna till förmånliga priser köpa sin gård och var återigen ”fria”.

Friheten till trots bestod nämligen arbetsplikten till Bäckaskog ända fram till 1844. Därefter betalade hemmansägarna 1 eller 2 tunnor av vardera råg, korn och havre beroende på gårdarnas storlek.

Det har funnits en hel del obesuttna på Ivö. 1795 fanns det 6 torpare, 1805 har de ökat till 25 stycken. 1820 har torparna minskat till 21 stycken.

Befolkningsutvecklingen på Ivö blir lite speciell just på grund av att det är en ö – man kan t.ex. inte expandera odlingen hur mycket som helst vid ett ökat befolkningstryck. Vid en jämförelse med statistiken över hela Sveriges befolkning märker man dock en slående likhet.

Några hållpunkter är tydligare än andra: (se diagram)

1808-09: Befolkningsökningen minskar p.g.a. finska kriget.

1810 och framåt: Befolkningen ökar i Sverige p.g.a. agrara revolutionen och bättre välstånd.

1800-talets slut: Befolkningsökningen stagnerar p.g.a. att barnafödandet minskar samt att emmigrationen till USA ökar.

Tabellverket saknar specifika uppgifter från Ivö under perioderna 1773-95 samt 1825-49. Därav detta trenddiagram nedan. 

Under 1700-talets andra hälft ökade torparna och backstugusittarna på Ivö. Idag kan vi se en del torp i renoverat skick bl. a. på vägen upp mot Ljungen.

Fruktodling i Ivö by. Äppel- och päronträd har lång kontinuitet tillbaka på Ivö.