Uddevalla 01 12 27
Till Erni Friholts artikel…
För några 100 000 år sedanbörjade människor av vår
art att vandra ut från vårt urhem någonstans i Afrika. Till världens alla hörn
tog de sig, till öknar, ångande heta
regnskogar, tundran och Grönlands is. Men de kom också till paradisöar, till
Kinas och Rysslands bördiga gula och svarta lössjordar och till väldiga
prärier. Civilisationer och kulturer har uppstått och gått under. Oerhört
varierande (rättvist!?) har alltså människans villkor alltid varit.
Hur långt vi än ser tillbaka ser vi krig, våld och
orättfärdighet. Människan tycks till stor del vara människans värsta fiende.
Skall det förbli så? Vi är som alla arter revirhävdande och
inga lagar, inga system, vare sig demokratiska, teokratiska eller socialistiska
kan förväntas ha annat än ytlig kosmetisk effekt på vår psykobiologiska
skapnad.
I denna vår natur finns också, som väl är, medmänsklighet
och ansvarskänsla nedlagd.
Så som jag, gamle man, ser det, måste vi därför
kontinuerligt och uthålligt, under generationer, arbeta på att låta dessa
egenskaper bli övergripande värden i våra samhällen Le gärna åt denna min
utopiska förhoppning. Men vad annat kan ge oss hopp?
Erni
är ”högeligen förvånad” över att jag inte kan tillstå, har så svårt att se, att
västerlandet också har mörka sidor. Var fick hon den förvåningen ifrån? I mitt
första inlägg skrev jag: ”Kolonialismen som… åberopas som roten till allt ont
har självfallet mycket på sitt samvete.” Om du inte läste det heller, liksom
mitt förslag om global Marshalhjälp, vad har du då läst av mig?
Långt
innan du föddes läste jag Onkel Toms stuga och led med slavarna. Kolonialismen
har jag läst tillräckligt om för att se dess mycket mörka sidor. Kommunismens
våldsregim i Sovjet, nazismens utrotning av bra nära ett helt folk lever i mitt
minne. Ett världskrig där tyskar sköt raketer mot civila städer i England och
engelsmän bombade Hamburg sönder och samman och orsakade eldstormen i Dresden
glömmer man inte. Och inte har jag glömt, vilket du Erni, tycks ha gjort,
Sovjets mångåriga krig i det Afganistan du nu ömmar för när bomberna är
amerikanska i stället för sovjetiska. Nej, hittills har inte mycket i historien
och heller inte bara i västerlandet, varit utan ”mörka sidor”.
För att nu Erni bättre skall kunna förstå min inställning:
För många år sedan blev jag i USA erbjuden en
anställning som skulle ha mångdubblat mina ekonomiska resurser och gett mig en
bekymmersfri tillvaro. Jag sade nej
tack. Varför? Jag trivdes inte med mentaliteten där! Men, för att inte bli
missförstådd: Jag sänder mången tacksamhetens tanke till Amerika som räddat oss
från att få ett kommunistiskt Europa. Även Sovjet får ett tack för hjälpen att
rädda oss från den bruna pesten. Har jag gjort min inställning helt klar nu,
Erni?
Självfallet förstår jag också det amerikahat som på alla
möjliga sätt skiner igenom från så många av vänsterns anhängare. Det är ju
Amerika som slagit sönder deras drömmar om världskommunismen.
Tidigare har jag berömt dig och din man för er utmärkta
verbala förmåga. Men nog vore det klokt att konsultera en ordbok innan du
använder ett ord som fundamentalistiskt på ditt grovt vårdslösa och helt
tendentiösa sätt. Fundamentalism
innebär att man villkorslöst tror på vissa ursprungliga dogmer. Dessa får
alltså aldrig ifrågasättas och ger därför inga möjligheter till kompromiss.
Kristna som benhårt håller på bibelns skapelseberättelse gentemot
naturvetenskapens är fundamentalister. Det är även ultraortodoxa judar som lika
benhårt följer den mosaiska lagen och de muslimer som anser att Allahs ord
genom Mohammed och Koranen är heliga, eviga och orubbliga.
”Missil-, vålds- och oljefundamentalism” är Ernis
egenhändigt konstruerade språkliga missfoster, för mig därtill ohederliga
försök att placera USA:s på samma nivå som Usma bin Ladin.
Dina upplevelser i Bangladesch 1974 måste ha varit
förfärliga och enligt din beskrivning en mycket mörk fläck som kanske ändå blir
lite mer förståelig om man ser på årtalet. Då pågick ett kallt och mycket
farligt krig mellan väst och sovjet och Kuba var ett potentiellt hot som möjlig
bas för Sovjet. Krig, kalla eller varma medför vidrigheter. Jag tycker inte om
vidrigheter och inte om kalla eller varma krig heller.
Du upprörs särskilt över det urskillningslösa bombandet.
Vilka speciella informationer säger dig att de var urskillningslösa? Du är inte
dummare än att du förstår att även från 10 000 meters höjd kan man välja en
vapendepå, befäst anläggning eller truppsammandragning. Det är inte alltid
behov av precisionsbombningar. Samma gäller naturligtvis klusterbomber. Jag har
inga bevis härför men rimligtvis sätts de in mot trupp, transport eller
militärförläggning.
Du skrev om massmördandet i Afganistan. Vågar du gissa,
Erni? Hur många gånger fler oskyldiga afganer, män kvinnor och barn ”massmördades” under Sovjets
mångåriga krig mot dem än vad nu amerikanerna gjort? Skrev du kanske något om
Sovjets massmord?
För en för jämlikhet kämpande vänsteranhängare och därtill
kvinna torde det vara en liten tröst att dina afganska systrar nu förhoppningsvis
får en något drägligare och människovärdigare tillvaro. Må vi därtill hoppas
att afganerna, med hjälp av världssamfundet, politiskt och ekonomiskt kan bygga
upp ett välfungerande samhälle, fritt från nöd och inbördes strider.
Detta hopp delar du säkert med mig, Erni.
Senast ändrad 2002-01-04