Teknik- bra eller dåligt?
Vi har en
benägenhet att kategorisera våra medmänniskor¸ svarta och vita, män och
kvinnor, dumma och kloka o.s.v. Och vi kan dela in dem i tekniktroende och
teknikfientliga
Omkring1925
fick vår familj elektrisk ström till vårt sommarställe på västkusten. Då grät
jag, 10-åringen. Förgäves hade jag försökt förhindra denna olycka. År efter år
framöver släckte jag Edisons ”lyspära" och tände någon av våra gamla
fotogenlampor. Slut var sprakandet från den brinnande veden i köksspisen och
allt mer sällan lyste kakelugnsglöden mot oss kulna höstkvällar när vi satt i
”stora rummet” och kurade.
I stället!
Tyst och ”kall” elektrisk spis i vårt annars så hemtrevliga kök, el-element i
något rum och så Edisons ljusspridare. Ja nog spred de ljus och mycket också
men inte denna trevnad.
Detta var
73 år sedan och var kanske en av orsakerna till att jag redan efter några få år
började sätta självklarheten i de tekniska framstegen i fråga. Inte så att jag
blev fientlig men det blev inte längre självklart att alla ”uppfinningar” var
bra. Så ung jag var försökte jag ändå tänka lite förbi de rent praktiska reella
värdena och tog inför mina kamrater ljust glödlampan som exempel. Alla fördelar
var ju så uppenbara att de knappast behövde diskuteras. Men kunde lampan tänkas
medföra även negativa konsekvenser för oss? Hur påverkade det oss fysiskt att
vi med hjälp härav kunde betydligt förlänga den aktiva delen av dygnet och
vilka psykiska konsekvenser liksom psykologiska härav. Vilken effekt negativ
eller positiv skulle bli följden för vår syn liksom för vårt sociala liv. Hur
skulle detta ljusflöde påverka framtagandet och påskyndandet av ny teknik? Vad
jag ville påvisa för mina tämligen oförstående kamrater var att till och med
kunde värdet av världens kanske finaste uppfinning ifrågasättas.
Efter
detta har jag alltid varit medveten om att det är5 hart när omöjligt att
tvärsäkert yttra sig om värdet av en ny uppfinning eller teknik.
Men nog tyckte
jag mig se vanvettiga konsekvenser av vad vår teknik medfört. Mellan 15 och
tjugo års ålder stod jag förskräckt och oförstående inför vad jag tyckte var
helt vansinnigt och om detta tjatade jag med mina skolkamrater som ibland
nickade bifall och sedan var det inte mer med det.
För mig
var det horribelt att en enda av jordens alla arter under några få
generationer, under några få hundratal år, skulle elda upp, låta gå upp i rök,
vad miljarder andra arter, en gång levande organismer, producerat och lagt ner
under jorden under miljoner år. En av jordens största kapitaltillgångar
förslösades i allt snabbare takt.
För mer än
65 år sedan var jag, om inte teknikfientlig, så dock skeptisk. Edisons
glödlampa fick tjäna som ett, måhända dåligt men dock, exempel på hur man kan
ifrågasätta värdet av en uppfinning som allmänt ansetts lyckliggöra världen.
Självfallet påstod jag inte motsatsen men jag försökte påvisa att sådan dock
var tänkbar.
Senast ändrad 2001-04-19