Hej Jan

 

Ny version av 18/8

 

Energimyndigheten gav för någon vecka sedan regeringen beskedet att Barsebäck 2 omedelbart kan stängas enär vår a tillgång till inhemsk elektrisk energi är tillräcklig. Ett par dagar senare meddelade Statens Kraftnätsverk att nätet inte räcker till för att transportera Sydsveriges energibehov från norrlandsälvarna. Det kan ta några år att bygga ut till nödvändig kapacitet. Rosengren har tagit konsekvenserna och förklarat att reaktorn inte kan stängas under år 2001. Bra.

Men siktar man nu på att bygga ut detta kraftnät för nöjet att sedan kunna stänga Barsebäck 2 och till kapitalförstörelsen av denna reaktor lägga kostnaden för denna utbyggnad? Stora energiförluster i de långa ledningarna borde smärta energisparare som Stefan Edman.

Vi har nyligen upplevt svåra översvämningar i delar av Norrland, delvis beroende på nödvändigheten att ha vattenmagasinen optimalt fyllda. Detta behov ökar ytterligare om dessa vattenmagasin även skall försörja Sydsverige med ström. Därmed ökar risken för kommande översvämningar.

Kanske har det bara förbigått mig men jag såg i sammanhanget inget om att vindkraften skulle ersätta reaktorns bortåt 5 TWh. Börjar regeringen med vår näringsminister i spetsen bli rädd om våra skattemedel? Vågar vi hoppas att det blir stopp för att med våra skatter betala 15% av byggkostnaderna för vindkraften och sedan ca 40 öre för varje kWh den producerar (sammantaget  ca 2 000 kr per år för varje svensk familj med två barn), för att få miljardföretag  att blomstra. Här förefaller t o m vänsterpartiet vara mer kapitalistiskt inriktat än jag är. Har måhända Rosengren också börjat fundera på att ingen ordentlig miljökonsekvensutredning för vindkraften är gjord liksom heller inget ställningstagande hur de om 30 år uttjänta vindkraftverken skall hanteras. Skall vi ha några tusentals rostande 100-meterspinnar framför ögonen på kommande skogspromenader?

Man har lagt ned åtskilliga miljarder på forskning om vindkraften. Visst kan den ytterligare effektiviseras. Men marginellt. Vindens energitäthet sätter avgörande gränser.

Omvända förhållandet gäller fissionen, den nuvarande kärnkraften och dess döttrar. Här finns potentiella möjligheter till kanske hundra gånger större utnyttjande av bränslets energiinnehåll. Transmutationstekniken kan komma att ge oss absolut säkra reaktorer som bränner upp det avfall som hittills producerats och dessutom sitt eget + allt världens lagrade vapenplutonium. På detta område har vårt land och folk tankeförbud! Men på lek med vinnelekor lägger vi ner miljarder.

Sverige behöver exportindustri. Fram till dagen då Barsebäck 1 stängdes exporterade vi el, dagen efter importerade vi. Men just nu står svenska reaktorer stilla till motståndarnas skadeglädje. Den är för dyr, den kan inte konkurrera med spotmarknadens priser. Men det är sannerligen ingen grön el denna marknad erbjuder, den är kolsvart. Behöver vi bara betala råpriset utan belastande koldoioxidskatter så blir detta självklart billigare än den med 16,2 öre pr kWh belastade kärnkraften.

Vi har anslutit oss till Kyotoavtalet om begränsning av koldioxidutsläpp. Det är en oerhörd cynism att godta vilken kolproducerad el som helst bara inte koldioxiden släpps ut innanför vårt lands gränser

Det har gjorts åtskilliga mätningar för och emot förtida avveckling av kärnkraften. Allt större har övervikten blivit för att behålla reaktorerna deras tid ut. Nu för någon vecka sedan svarade drygt 15 000 på en internetenkät i DN om man önskade förtida avstängning av Barsebäck 2 eller ej. 11% av de svarande önskade stängning, 87% ville att reaktorn skulle fortsätta driften. Åtta gånger fler av dessa DN-läsare och internetanvändare var alltså emot stängning. Att siffran var så överväldigande hög måste i någon mån hänföras till ett sannolikt något större teknikintresse och – kunnande hos denna kategori än för genomsnittet av vårt folk.

Lennart Daléus med flera hänvisar med glädje till att Tyskland bestämt sig för att avskaffa kärnkraften och på detta sätt föredömligt visar oss vägen. Jag sätter Tyskland högt men undrar om Daléus glömt bort att vi torde vara glada att åtminstone en gång ej ha följt detta lands exempel.

Nu har Rosengren visat att inte bara fördomar och tyckanden men även rationellt och logiskt tänkande har plats inom  regeringen. Vi tackar och hoppas att resterna av prestige och låsningar hinner försvinna så att våra reaktorer får åldras i skönhet till gagn för hela vårt folk. Må vi också hoppas att tankarna på frihetens vingar får lyfta fram än säkrare och mångdubbelt effektivare nya kärnreaktorgenerationer. Inte bara vi utan en hel energihungrig värld kommer att njuta av en sådan utvecklings frukter.

 

 

 

HEM

Senast ändrad 2001-04-29