Invandring 1
För
en stund sedan satt jag med några vänner och diskuterade invandring. De var
alla varmhjärtade, medkännande och kloka människor i medelåldern. Alla har
många och långa utlandsresor bakom sig och har uppskattat de främmande kulturer
de mött.
Men de anser sig representera svenska folket då de
uttrycker sin rädsla för invandring i allmänhet och särskilt av så många
muslimer till vårt land. För närvarande sägs det (av högt uppsatt imam) att det
finns ca 400 000 muslimer i vårt land. En av mina vänner påstod att vi årligen
tar emot 50 000 invandrare av vilka de allra flesta är muslimer. De flesta av
dessa kommer från länder där det ingår i livsmönstret att få många barn. Detta
upp fattas som ett latent hot mot vår egen kultur. Man är rädd att likt små
fågelungar bli kastade ur boet av en gökunge.
Vi har nyligen bevittnat hur hemliga kameror avslöjat
ytterst obehaglig inställning hos människor tänkta att representera oss i vår
riksdag. Var och en som har öron att höra med vet att sådana yttringar är
skrämmande vanliga bland folk i allmänhet. Okunnigheten är stor och ryktena
många.
Under en del år, även efter min 75-årsdag, reste jag runt
både i Bohuslän, Skåne och Norrland och höll 140 föredrag i skolor mot
främlingsfientlighet och rasism. Jag hade plockat ut femtio bilder från mina
resor runt om i världen och berättade
till dem. Mitt huvudtema var att hur olika vi än ser ut och hur konstigt vi än
lever, så är allt verkligt viktigt detsamma för oss alla. Hudfärgen kan växla
och håret vara rakt eller krulligt men huvud, armar och ben har vi alla. Alla
kan vi skratta och gråta, sjunga och dansa. Det kan finnas lika mycket
intelligens hos en stenåldersman på Nya Guinea som hos någon av oss här hemma,
fast han tänker på andra saker än vi och i andra banor. Sådant har jag
”predikat”. För mig är det en självklarhet att alla har samma människovärde.
Halvårsvis har två unga kolsvarta pojkar från Sierra Leone i omgångar gästat
mig och min hustru och jag håller också mycket av en irakisk familj här i
Uddevalla. Jag försöker också få kontakt med invandrargrupper här. Allt detta
skriver jag för att inte bli missförstådd när jag i en serie artiklar kommer
att behandla en del problem, verkliga eller inbillade, som är förbundna med
invandringen.
Dessa artiklar kommer att skrivas för att få till stånd en
öppen diskussion där alla vågar uttrycka känslor och tankar. Syftet härmed är
att så tidigt som möjligt undanröja eller lösa de svårigheter som med
nödvändighet uppstår då olika kulturer konfronteras med varandra.
Det står helt klart att många kommer att bli både upprörda
och arga över vad jag kommer att skriva. Några kommer att kalla mig rasist,
andra en som fjäskar för invandrarna. Men vad mina läsare än kommer att tycka
eller tro så är sanningen denna:
Mitt hopp och min tro är att gamla och nya svenskar en
gång inte bara skall nödtorftigt acceptera varandra utan verkligen få glädje av varandra!
Senast
ändrad 2002-10-05