![]() © Foto Wivianne Runske
BELLMAN OM VÄGARNA I BRÄNNKYRKA. Mollbergs återkomst till stärb-huset på krogen Wismar, där Mollberg berättar om en tur ända till Brännkyrka "Klockargård": Kommer intet Mollberg? Bror, uti fullt sträck till |
Göta landsväg över årstafältet Vägen Skanstull-Brännkyrka kyrka är 4,3 km, från kyrkan till Huddingegränsen vid Korkskruven 4 km. Fram till 1660-talet var Göta landsvägs sträckning Brännkyrka-Flottsbro huvudväg söderut från Stockholm. Vägen över Årstafältet utgjordes av en bank förhöjd över den låglänta och sanka omgivningen. 1604 for Karl IX med andra hustrun Kristina på vägen som var så dålig att den hotade att välta eller köra fast. Kungen uppmanar i brev bönderna att vägen röjs upp och hålles i stånd av dem som bor närmast vägen. (Kulturskylten) De som under århundradens gång har använt sig av landsvägen från och till Stockholm på dess södra sida var bönder och köpmän, det var adelsmän som skulle till riksdagar i Stockholm, herrskap och tjänare. Men också kronotjänstemän, betjänter och deras herrar, kungligheter. ![]() © Foto Wivianne Runske Gustav II Adolfs lik fördes 1633 från Nyköping för begravning i Riddarholmskyrkan. Hans dotter Kristina åkte här sedan hon abdikerat som Sveriges drottning. Karl X Gustav fördes hem efter sin död 1660 från Göteborg efter kriget mot Danmark. 1833 fanns föreskrift om att landsvägen skulle hållas fyra till fem meter bred (7-8 alnar). Stolpar skulle sättas upp som utvisade vars och ens underhållsskyldighet. varje 1-15 oktober skulle kronobetjäningen syna vägen och bestämma hur mycket fyllning som behövdes för att sätta vägen i gott skick. Där vägen gick fram knackade man gränsmärken i berg. Ett sådant märke finns kvar (1998) på en bergknalle ca 200 m söder om Österbergavägen "Örby no 6". Se bild under vägens sträckning! |
Valla ![]() ![]() ![]() © Foto Wivianne Runske
![]() © Foto Wivianne Runske
Brännkyrka kyrka Brännkyrka kyrka uppfördes under sent 1100-tal som Vantörs kyrka. Efter en brand på 1400-talet ändrades namnet. Tornet byggdes så sent som 1890. Märta Helena Reenstierna på Årsta gård, "Årstafrun", lät plantera almarna på kyrkogården, där hon hade begravt nio barn. Hon begravdes där själv 1841. Fru Reenstierna skrev dagbok om händelser i Stockholm och Söderort åren 1793-1839. |