kopparstick 1800 tal

Ulfåsa -Ulfs eller ulvarnas ås?

Gårdsnamnet Ulvasum finns skriftligt belagt första gången i ett dokument från 1315. Namnet härstammar från "ulvarnas ås", den rullstensås som går från Ask kyrka ut till Birgittas udde. Fortfarande finns på gården spjut, nät och så kallade lapptyg från 1700-talet, som användes vid jakt av varg. Lapptygen var tavlor med hemska figurer som hängdes upp på rep i en V-formation i skogen för att skrämma vargarna till en fångstplats.
Ibland har det påståtts att gårdsnamnet skulle komma från Ulf Gudmarsson som var gift med Birgitta Birgersdotter, senare känd som den Heliga Birgitta, men detta stämmer knappast. Båda stavningarna, Ulvåsa och Ulfåsa har använts genom historien.

När Ulf Gudmarsson gifte sig med Birgitta Birgersdotter 1316 var Birgitta bara 13 år, och de bodde då på borgen som låg på den s.k. Birgittas Udde. Idag finns där rester av två vallgravar, ett källarrum från stenhuset, och några grunder efter trähus. Borgen blev deras hem i 20 år ända till Ulfs död 1344, och där föddes deras åtta barn. Efter Ulfs död övergavs borgen, sannolikt efter en brand.
En ny borg lär ha uppförts av Birgitta före hennes avresa till Rom 1349, men då på en ny plats, som idag heter Brittås, drygt 1 km söder om den nuvarande herrgården. Från att ha legat i Ask socken, kom nu huvudgården att ligga i Ekebyborna socken, och ännu idag ligger gårdens marker i de båda socknarna.

År 1512 kom godset i riksföreståndaren Sten Stures ägo. Senare övergick den till riksrådet Hogenskield Bielke. Under det nordiska sjuårskriget var Bielke befälhavare över den svenska armen, och när danskarna segrande drog förbi Ulfåsa brände de troligen ner den s.k. Gamlegården vid Brittås.
Den nya herrgården uppfördes på kullen där Hamra by låg. En herrgård bestod på den tiden av ett antal byar eller delar därav, och under Ulfåsa låg Hamra by, Berga by, Åby m.fl. byar. Herrgården ligger alltså numera vid sitt tredje gårdsläge. Den nya huvudbyggnaden byggd av sten, blev klar under 1580-talet.

Under 1660-talet lät riksrådet Carl Sparre bygga den nya uppfartsvägen. Från början var det en 3,5 km lång alle´. Nu är den så kallade "Rondalen", med 10 lindar planterade i en cirkel, som ett mäktigt landskapsarkitektoniskt element, den enda resten av trädplanteringen.

År 1740 byggde generalen Gabriel Ribbing om huvudbyggnaden. På 1760-talet lät den nye ägaren Anders Johan von Höpken uppföra de två flygelbyggnaderna, ritade av arkitekten C J Cronstedt.

År 1805 byggdes så en tredje våning på huvudbyggnaden av greve Carl Gyldenstolpe. Enligt ett resebrev från den kände kartografen J.C. Linnerhielm, som bodde på Olivehult på andra sidan Boren, ska våningen ha byggts utan att taket togs ner, det ska istället ha lyfts upp.

År 1848 köpte kammarherre A D Reuterskiöld gården, och han satte genast igång med en omfattande nybyggnation.1851 lät han byggmästare Johan Robert Nyström, från Hållingstorp på andra sidan Boren, bygga om orangeriet. Ett "privet" byggdes 1853, en skola 1854, en pergola, (eller möjligtvis en kägelbana) 1856, ett brygghus 1857, en veranda med balkong på slottets norrsida samt en påbyggnad av Parkhuset 1857, en byggnad innehållande stall, svinhus, hönshus och vedbodar 1859, samma år till- och ombyggnad av en flygel till mejeriet. Dessutom en kvarn, ett tegelbruk och en såg vid Brittås.

Godset köptes, eller rättare sagt byttes mot Sturehof utanför Stockholm tillsammans med en köpeskilling, år 1878 av friherre Axel Hermelin. Han var en stor jordägare, och hade sammanlagt 19 gårdar, mestadels i Östergötland och Småland. Märkligt nog skriver Axel i sin dagbok efter tillträdet, att "på alla mina gårdar har träet varit ruttet, men på Ulfåsa är till och med järnet ruttet". Hade den omfattande byggnationen på Reuterskiölds tid tömt kassorna och resurserna, så att underhållet blev eftersatt på de övriga byggnaderna?

Idag är det fem kusiner von Essen och Horn af Åminne som är Axel Hermelins barnbarns barnbarn, som äger gården. Tre av dem bor på gården.
Gården omfattar idag 700 ha, varav ungefär hälften är åker och hälften är skog.

Herrgården och bostadsbyggnaderna runt den används privat, och är inte öppna för visningar.
Däremot är den engelska parken öppen för allmänheten året runt.

Mer information om gårdens historia finns att läsa i boken "Ulfåsa - Ulfs eller ulvarnas ås?" av Agneta von Essen. Boken finns till försäljning bl.a. på Motala turistbyrå.