De första åren

Gustav Adolf föddes som tidigare nämnts den 9 december 1594 i Stockholm. Föräldrarna  var hertigen av Södermanland, sedermera Karl IX, och hans hustru Kristina, född hertiginna av Holstein. Gustav Adolf hade även en halvsyster, Katarina, från faderns tidigare äktenskap. Senare fick han även en bror, Karl Filip, och ytterligare en syster, Maria Elisabet.

När Gustav Adolf föds är det på intet sätt självklart att han en dag skall bli Sveriges kung. På tronen sitter kusinen Sigismund, och inte långt därefter får även han en son. Dessutom hade Sigismund en yngre bror, hertig Johan av Östergötland. Alla dessa stod före i tronföljden. Men Sigismund avsätts 1599, hans son utesluts av ständerna från tronföljden, och kronan erbjuds nu åt hertig Karl. Sedan hertig Johan avsagt sig alla anspråk blir Gustav Adolf nu obestridd kronprins. 

Uppfostran och utbildning
                                                                     
Den blivande kungen fick en uppfostran som liknade andra furstesöner vid denna tid, där höviska manér och ridderliga idrotter var viktiga. Han visar mycket tidigt prov på att han har utrustats med ett gott förstånd. Man kan av uttalanden från Gustav Adolfs huvudlärare Johan Schroderus, senare adlad Skytte, utläsa att den unge prinsens uppfostran innefattade en utpräglat moralisk anda och en stark pliktkänsla.
Språkkunskaper var vid den här tiden ansedda som mycket viktiga, och prinsen hade två modersmål, tyska från moderns sida och naturligtvis svenska. Gustav Adolf lärde sig också först att skriva på tyska. Så småningom lärde han sig även att tala holländska, franska, italienska och latin flytande. Han förstod även spanska, engelska och den skotska dialekten, en del kunskaper hade han även i polska, ryska och grekiska. Gustav Adolf undervisades även i ämnen som retorik (talekonst) och naturligtvis i krigskonsterna.

Den unge prinsen deltar tidigt i regeringsarbetet och sedan Karl IX i augusti 1609 drabbats av slaganfall får han ta allt större ansvar. På våren 1611 anses han vara "varaktig", eller "så kommen till mans, att han kunde bära harnesk och vapen". Han var då blott 16 år gammal.

Kungen och kvinnorna

Redan tidigt började man leta efter en lämplig maka år den blivande kungen. Efter bl.a. en romantisk kärlekssaga med Ebba Brahe i 20-årsåldern gifter sig Gustav Adolf den 25 november 1620 med Maria Eleonora. Tyvärr kan vi idag konstatera att detta äktenskap inte blev särskilt lyckligt. Drottningen var både vacker och hade ett behagligt sätt, men hon var ombytlig och näst intill sjukligt svartsjuk också mot kungens regeringsbestyr. I äktenskapet föddes två flickor. den första dog dock redan vid ett års ålder. Den andra var Kristina som föddes den 7 december 1626.

   
Kungen var känd för sitt förlåtande och försonliga sinnelag, men i vissa frågor var han oböjlig. Det gällde framför allt han inställning till vissa av faderns motståndare som flytt till Polen och till dem som döms för förräderi och papistiskt tänkande.

Krigarkonungen

Kungen trivdes mycket gott i fält. Krigets vardag med dess strapatser och risker tilltalade honom. Vid flera tillfällen blev han sårad. 1627 fick han ett skott i veka livet, och senare samma år fick han en muskötkula i halsen. Ett blylod hade träffat honom "tu finger från strupen". kulan blev kvar med den påföljden att han de sista åren kände av en viss stelhet i högra armen och blev lam i ett par fingrar. Axeln ömmade så att han inte kunde bära harnesk.

I fält levde kungen mycket enkelt. Han höll tillgodo med vanligt vatten och soldatens enkla kost. Men han föraktade inte god mat och dryck, och han var ansedd som en skicklig och road dansör.

Gustav II Adolf var mån om Sveriges storhet och sin egen höghet. Men han var mån av att inte drabbas av hybris. Han religiösa övertygelse sammanföll med tidens. Han iakttog alla andaktstillfällen, psalmsång, böner och predikningar som gavs under veckans dagar i fält.

1611 deltar Gustav Adolf i Kalmarkriget (mot Danmark) tillsammans med sin far. När Karl IX avlider senare samma år ärver Gustav Adolf inte bara tronen utan tre krig (mot Danmark, Polen och Ryssland).
krigen med Danmark och Ryssland avslutas med frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Sigismund intensifieras dock 1620 och leder slutligen till att Livland erövras. Riga erövras 1621. Kriget överflyttas till Preussen 1626 och avslutas i och med stilleståndet i Altmark 1629.

Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandar sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingriper aktivt den 19 juni 1630 då han landstiger med svenska trupper på tyskt område för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot den kejserliga makten får han Frankrikes militära och politiska stöd. Segern vid Breitenfeldt 1631 blir en vändpunkt i kriget. Efter ett triumfartat tåg söderut stupar så konungen i slaget vid Lützen, 2 mil söder om Leipzig, den 6 november 1632.

Några viktiga händelser i Gustav II Adolfs liv

1614 - 1615    Leder ett fälttåg mot ryssarna.

1614                Grundar Svea hovrätt (Sveriges första hovrätt)

1617                Fred med Ryssland (freden i Stolbova). Sverige får bl.a. Ingermanland och Kexholms län.

1619                Grundar Göteborg

1623                Grundar Åbo hovrätt

1625 - 1626    Erövrar Dorpat (Tartu) i Estland och flera viktiga polska östersjöstäder.

1627                Sveriges första postkontor inrättas i Göteborg.

1630                Militär ledare för den protestantiska sidan i "det stora tyska kriget" (30-åriga kriget,
                        1618-1648).

1631                Segrar vid Breitenfeldt - ett genombrott.

1632                Stupar vid Lützen den 6 november.

1634                Begravs i Gustavianska koret i Riddarholmskyrkan (juni).