Morgans hemsida

Om Klippans kulturreservat

Klippan är en förkortning av Skinnareklippan, det lilla berget som S:ta Birgittas kapell ligger, uppfört av David Carnegie, nu reser sig på.

Reservatet är ett minnesmärke över intressanta och viktiga epoker i Majornas och Göteborgs historia.
Vid Klippan hade Ostindiska kompaniet sin hamn för de skepp som kom tillbaka hem från Kina. Efter att skeppen satts på grund i leran, lastades varorna om på mindre båtar som forslade varorna vidare till Ostindiska huset vid Norra Hamngatan. När skeppen tömts på sin last lättade de och lyfte sig ur leran.
Ostindiska kompaniet var Sveriges första stora handelsföretag, som har haft stor ekonomisk och kulturell betydelse för Göteborg. Den första svenska ostindiefararen lämnade Klippan den 9 februari 1732. Ett och ett halvt år senare återkom fartyget till Klippans hamn.
En av de större byggnaderna från Ostindiska kompaniets dagar är sjömagasinet, byggt 1775. Idag finns i byggnaden en restaurang med namnet Sjömagasinet. Flertalet av de byggnader som ostindiska kompaniet uppförde vid Klippan finns ännu kvar och bildar en unik miljö från 1700-talet.
Klippan blev redan under 1600-talet Göteborgs hamnplats, även om omlastning till hemförarbåtar måste göras. Så länge älven inte var uppmuddrad kunde djupgående fartyg inte gå längre in i älven än till Klippan. Där skedde omlastning till hemförarbåtar, som förde varor och passagerare vidare in till staden.

I Klippans hamn upprättades en tullstation 1815 - en viktig funktion eftersom smugglingen florerade under den tiden. Till en början var tullbevakningen förlagd till den röda manbyggnaden intill S:ta Birgittas Kapell. För att lättare få kontakt med inkommande båtar byggdes på 1870-talet en tullstuga ute i älven på ett brohuvud av sänkta fartyg. Tullstugan låg så bekvämt till att papperen från båtarna kunde hämtas in med håv. 1919 ersattes den slitna tullstugan med en större tullbyggnad. Tyvärr fick denna originella tullbyggnad inte stå kvar på sin ursprungliga plats ute i farleden. 1975 flyttades den in på hamnområdet intill Sjömagasinet A W Edelsvärds gata, där den står än i dag.

På klippan fanns en så ovanlig adress som Klippgatan 4½. Efter ombyggnad i området 1970 försvann denna adress.

I början av 1600-talet startade den första färjeförbindelsen med Hisingen över Göta älv. Färjan gick mellan Klippan och Färjestaden på hisingsidan. Färjeförbindelsen upphörde när Älvsborgsbron öppnades den 8 november 1966.

På ruinerna av Älvsborgs fästning väster om Klippan byggde Abraham Robert Lorent, född i Hamburg, 1808 ett stort sockerraffinaderi och fem år senare ett porterbryggeri. 1836 köpte David Carnegie, köpman från Skottland De Lorentska Bruken. Under 1850-talet lät David Carnegie bygga både arbetarbostäder, kyrka och skola inom klippanområdet. Dessa byggnader inpassades fint i den gamla 1700-talsbebyggelsen och visade brukens inställning till de anställda och ledningens religiöst-sociala strävanden.

Om Majorna

Det gamla Majorna är ett minne från den sjöfartskultur, som skapat Göteborgs storhet.
Utefter älven, väster om staden, låg 1700-talets storhamn, och här låg också de stora skeppsvarven:
Gamla Varvet, där Sjöfartsmuseet nu ligger, Varvet Viken och Kustens Varv.
Majorna har sedan gammalt räknats som sjömans stadsdelen framför andra.
Detta avspeglar sig också i gatunamnen: Kaptensgatan, Kommendörsgatan, Lotsgatan, Amiralitetsgatan m.fl.
Inte förrän 1868 införlivades Majorna i staden Göteborg.

Bebyggelsens utformning med gården i centrum, hade och har, stor betydelse för det sociala livet i Majorna. Under 1700-talet var bostäderna enkla trähus som klamrade sig fast vid bergen. Längst nere vid sjökanten fanns det bryggor och bodar. Ovanför fanns bostadshusen, skilda från strandbebyggelsen av den gamla landsvägen som gick till Älvsborgs fästning.
Industrialiseringen och befolkningsökningen under 1800-talet medförde en mer kompakt och planerad bebyggelse. 1875 började man att bygga de så kallade landshövdingehusen; två våningar av trä ovanpå en bottenvåning av sten, som kom att dominera bilden av Majorna fram till våra dagar.

Birgittas kapell

http://home.swipnet.se/morgans_sida