Senaste nytt från familjen Toftgård

Rundbrev mars 2002

Bamako 02 03 05

Guds Frid!     

Det är dags för en ny rundbrevshälsning. Det är redan mars och i Sverige är väl våren så smått på gång. Här är det ju torrtid. Ännu har inte den riktigt intensiva värmen kommit men den är på väg.

 De afrikanska mästerskapen i fotboll är avklarade och alla kan pusta ut. Det blev en lyckad tillställning och malierna kan känna sig stolta över både arrangemanget och den egna sportsliga insatsen (fjärde plats). Peter gick på en match, mellan Nigeria och Mali och det var verkligen feststämning. Alla skolor hölls stängda under hela cupen men vår skola lyckades få tillstånd att ha öppet. Detta år innehåller ännu en stor händelse för malierna. I april-maj avgörs presidentvalet och den nuvarande presidenten kan inte, efter 10 år vid makten, bli omvald igen. Be för fortsatt lugn och öppenhet i landet även under den nye presidenten.

 Vi har en ganska intensiv tid bakom oss, först med besök av familjen till jul. Några dagar efter att de rest hem kom två killar från IBRA som hade en radiokurs här i Bamako under tre veckor. De satte också upp en radiostudio. Det är ett spännande arbete som sätts igång. Flera pastorer har redan innan gjort radioprogram på de olika lokalradiostationerna, främst uppe i norr. Nu hoppas man kunna satsa på kortvågssändningar på flera språk som IBRA sänder via en sändare i Tyskland.

 Skolan är i det närmaste färdigbyggd och de två klasser som redan startat fungerar bra. Vi behöver jobba mer med den pedagogiska sidan känner vi, men det är ett arbete på lång sikt. Skolan är i alla fall populär, inte bara hos barnen. Skolan är en utmärkt plats för kyrkan att ordna läger och seminarier på. Under skollovet för presidentvalet hoppas vi kunna ha både fortbildning för lärarna, utbildning för söndagsskollärare  och ungdomsläger på skolan.

 Barnen mår bra. Agnes har börjat på en förskola, en så kallad ”jardin d’enfant”. Hon behövde komma ut och träffa lite andra barn och den här skolan ligger också i samma kvarter som vårt hus. I början var det lite motigt eftersom hon inte förstår så mycket franska ännu men nu stortrivs hon. Hon är det enda västerländska barnet i sin grupp. Så det är mycket olika språk att hålla ordning på. Det blir ju lite tokigt att alla barnen lär sig olika språk, Anton engelska i skolan, Agnes franska och för Alma blir det mest bambara här hemma med barnflickan. Men alla språken behövs ju och så småningom lär de nog sig lite av alltihop. Anton har t ex redan börjat lite med franska i skolan. Det barnen mest håller på med hemma just nu är att leka med den nya kattungen som de fick förra söndagen.

 Vi hoppas kunna komma hem på semester till sommaren. Linas bror tar studenten i början på juni och vi hoppas kunna vara med på den. Sedan kommer vi nog att tillbringa den mesta tiden på Sjöarp i Småland där vi har fått löfte att hyra en stuga av Linas morbror. Vi hoppas kunna träffa en del av er då.

 Varma hälsningar!

Karolina, Peter, Anton, Agnes och Alma

 Rundbrev november 2001

Bamako 011107
Guds Frid!

Igår var det precis ett år sedan vi landade i Bamako med hela familjen. Ett år går fort men det känns som om vårt arbete precis har börjat. Som missionär måste man vara utrustad med tålamod. Mycket har dock hänt när det gäller skolan och byggnationerna. Vi har nu två färdiga klassrum där en förskoleklass och en första klass har börjat. Platserna är inte riktigt fyllda men till förskoleklassen droppar det hela tiden in nya barn. Barnen verkar trivas och vi ska göra vårt bästa för att det ska bli en riktigt bra skola. Vi har också skickat iväg åtta ungdomar för att gå lärarutbildning. För att få en bra kristen skola behöver man ju bra kristna lärare.

Våra barn mår bra och växer och frodas. Anton går nu på Kindergarten på Bamako Christian School och trivs bra med sina kompisar och kan redan prata en del engelska. Skolan ligger bara ett kvarter från vårt hus så det är gångavstånd. Alma har börjat växa ikapp storasyster lite så de har ganska roligt hemma på förmiddagarna. Vi trivs bra i vårt hus med alla stora ytor för barnen att springa på och nyss murade vi en liten sandlåda som är flitigt använd.

Vi har precis haft ett besök som glatt oss mycket. Christer och Karin Zethson, pastorspar från Lund var här i tio dagar och fick se arbetet. Vi åkte runt till flera av de små stadsdelsförsamlingarna och hann även med ett besök ute på landsbygden där vi bland annat hälsade på en kristen fulani-familj. Fulani är ett nomad- och boskapsskötarfolk som är spritt över stora delar av väst- och centralafrika. De har en mycket stark känsla för sin livsstil och sina traditioner och det finns än så länge mycket få kristna fulani. Bland den handfull som finns här i Mali är familjen Fousseyni som vi hälsade på. Gamla farmor blev kristen för över trettio år sen och har under alla år fortsatt att be för sin familj. Nu har hela familjen blivit kristen och trots svårt motstånd från omgivningen är de mycket frimodiga. Med hjälp av PMU har vi kunnat gräva en brunn vid deras boplats. Så nu kommer fler och fler familjer och installerar sig jämte den familj de förut stötte ut. Vi vill gärna gå vidare och gräva en brunn till i en närliggande by där folk får gå (och driva sina djur) sex kilometer för att få vatten. Be speciellt för pastor Jacob som känner starkt för att nå fulanis och som regelbundet besöker deras byar.

Christer och Karin fick också tillfälle att se den nya fotbollsstadion här i Bamako. Den har 50.000 sittplatser och är byggd speciellt för CAN 2002, dvs afrikanska mästerskapen i fotboll som går av stapeln här i Mali i jan-feb nästa år. De senaste två åren har nästan allting i Mali kretsat kring dessa mästerskap. Nya fotbollsarenor, hotell och affärer har byggts, vägar har dragits och reparerats, t.o.m avloppsdikena har rensats. Kort sagt man förbereder sig för invasion här i början på nästa år. För ett (till folkmängden) litet och fattigt land som Mali är det en enorm utmaning. Vi får hoppas att de ror i land med det och att det blir den fotbollsfest som alla hoppas på. Tänk er lag som Kamerun, Nigeria, Sydafrika, Tunisien mfl. Peters dröm är att kunna komma iväg och se något av de här lagen i aktion.

Året har inneburit stora omställningar för oss alla och det har tidvis varit jobbigt. Men nu kan vi nog säga att vi har landat lite. För barnen är nu livet här det normala och nästan det enda de kommer ihåg. Och vi har också funnit oss tillrätta med livet här i storstan. Be gärna för oss att Gud får leda oss så att vi går in i rätt uppgifter framöver.

Varma hälsningar från Peter, Lina, Anton, Agnes och Alma

Rundbrev sommaren 2001

Bamako 9 juli 2001

Guds frid!

Här kommer en ny hälsning från flodhästlandet (Mali). Det är semestertider, både i Sverige och här. Sommar har vi ju året om men regntiden har börjat och det är betydligt svalare. Häromdagen fick vi rapporter om att det t o m varit varmare i Sverige än här, vilket inte händer så många dagar på året. Under regntiden åker många utlänningar på semester och malierna åker hem till sina byar för att odla under den korta odlingssäsongen så det är lite glesare i kyrkbänkarna, precis som i Sverige. Även vi ska ta någon veckas semester vid havet i grannlandet Elfenbenskusten.

Ja, nu regnar det nästan varje dag och vi är glada att ha kunnat köpa en bil till projektet, en fem år gammal Land Rover. För oss personligen har de flesta praktiska sakerna löst sig nu; barnflicka som barnen trivs med, möbler i alla rum osv. Vi har också skaffat ett litet kontor så att vi slipper ha allt jobbet här hemma. Med barnen runtomkring har det varit svårt att jobba ostört. Och även för barnens del blir det skönt att slippa ha folk som kommer och går i huset hela tiden.

Barnen mår bra. Vi är tacksamma över att ha fått vara friska en längre tid, livet blir lite lättare då. Alma fyllde ett för en månad sedan och springer runt för fullt efter sina syskon, ibland till deras stora förtret. Anton är fem och ser fram emot att få börja skolan till hösten. Han har redan "tjuvstartat" lite och tränar både läsning och skrivning varje dag. Häromdagen hittade han till sin stora lycka en räknebok som han genast satte igång med. Agnes är två och ett halvt med allt vad det innebär. Ena stunden skratt och nästa stund gråt och ilska. Hennes favoritsysselsättning är pussel och att ta hand om duplodjuren.

Skolprojektet går vidare och vi ligger i startgroparna för skolstart. Den 1:a oktober kör vi igång med två klasser; en förskoleklass och första klass. Den första skolbyggnaden är "nästan" klar men det återstår mycket innan hela skolan som ska rymma sju klasser är färdigbyggd. Ett antal kandidater har anmält sig för att gå lärarutbildning och nu hoppas vi bara på att de klarar av inträdesprovet till utbildningen. Tyngdpunkten i projektet ligger ju på utbildning och kompetenssutveckling så att kyrkan ska klara av att driva den här skolan och flera skolor som de hoppas kunna starta i framtiden.

Det händer mycket i församlingarna just nu och den nationella kyrkan lider lite av växtvärk. De vill så mycket och de får också mycket hjälp av amerikaner, fransmän och för all del svenskar. Men det stora problemet är att sammanhanget är så litet och det finns så få personer som kan sköta allt. De som har kompetens och erfarenhet får fler och fler uppgifter och har till slut svårt att hinna med det vanliga församlingsarbetet. Vi svenskar jobbar med att starta skola, fransmännen driver bibelskola, amerikanerna drar igång med bibelkorrespondanskurser och IBRA vill satsa stort på radioarbete. Allt detta kräver engagemang från maliernas sida och drivs med inriktningen att de själva ska kunna ta över relativt snart. Detta är naturligvis helt riktigt men ställer väldiga krav på kyrkans ledning. Be gärna om styrka för dem som står i ledningen och att vi kan forma fler kompetenta ledare.

Vi är tacksamma för ert stöd och era förböner. Ibland smyger sig tröttheten och missmodet på och då är det skönt att veta att vi inte är ensamma utan att vi delar arbetet med er. Skriv gärna en rad då och då.

Varma hälsningar från Peter, Lina, Anton, Agnes och Alma

Hilding 2002-03-09

Aktuell Adress

Toftgård
BP E4796 Bamako
Mali
West Africa

toftgard@cefib.com