"Djupt förtvivlad, med en känsla av fullständig hopplöshet, vänder jag mig till Er i Guds, mänsklighetens och humanismens namn, eftersom jag har Er som den sista strimman av hopp som jag tar såsom den som drunknar tar i sista halmstrået." (Brev till Röda Korset 1993)
Våren 1992 kom kriget till Bosnien-Hercegovina. Sarajevo belägrades och krypskyttarna intog sina positioner. Städer och byar runt om i landet överfölls och utsattes för artilleri- och stridsvagnsbeskjutning. Egendom konfiskerades. Förföljelse, misshandel och mord blev vardag. Koncentrationsläger upprättades. Internerade avrättades, våldtogs och fick utstå sexuella övergrepp och tortyr. Hundratusentals, så småningom miljoner , människor tvingades på flykt. Många av dem till Sverige.
Redan innan vardagen slogs sönder i Bosnien-Hercegovina kom många f d jugoslaver till vårt land, de flesta från Kosovo i nuvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien och Montenegro). Under 1991 registrerades 13.226 asylsökande som medborgare i Jugoslavien; 11.817 av dessa kom under perioden juli till december. Under sommarmånaderna fyrdubblades antalet personer som sökte asyl per månad.
I april 1992 erkände EG-länderna, med Sverige i bakhasorna, Bosnien-Hercegovina som en självständig stat. Av de 69.355 asylsökande som under året angavs som medborgare i f d jugoslaviska delrepubliker registrerades 9.658 som bosnier, men här är det tydligt att statistiken ljuger; många medborgare i den nya bosniska statsbildningen rapporterades alltjämt som "jugoslaver".
Toppnoteringen i Invandrarverkets statistik nåddes i juli då 12.388 personer från den före detta jugoslaviska socialistiska federationen sökte asyl i Sverige. Den stora tillströmningen av bosniska krigsflyktingar fortsatte fram till och med juni 1993, då den svenska regeringen införde viseringstvång för medborgare i Bosnien-Hercegovina; i juni anlände 6.556 personer, i juli 292. Sammantaget sökte 25.110 bosnier asyl under året.
Under 1994 registrerades endast 2.649 asylsökande som bosniska medborgare. Samtidigt inrapporterades dock 5.204 asylsökande från Kroatien, en stor majoritet under första halvåret. Viseringstvång mot kroatiska medborgare infördes av regeringen i maj 1995.
Bosnienkrigets sista år lyckades 1.059 bosniska respektive 240 kroatiska medborgare ta sig till Sverige. Sammanlagt sökte runt 125.000 personer från det forna Jugoslavien asyl i Sverige under åren 1991 till 1995. Av dessa beräknas ungefär 44.000 ha varit hemmahörande i Bosnien-Hercegovina.
Nationellt arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina