NDU-sajten: Göran Grips artikel

Åter till förstasidan I Detta är NDU I Du och NDU I Artiklar
Forskning I Boktips I Om NDU-sajten I IANDS

Död eller levande under en NDU?

Av Göran Grip för NDU-sajten
Under en NDU är man fysiskt så nära döden att man förlorar medvetandet. Sinnesorganen upphör att fungera, hjärnan upphör att fungera normalt.
  Men ingen har kommit tillbaka från den fysiska döden.

Begreppet "klinisk död" är mycket luddigt. Noga räknat betyder det "ser död ut när man tittar på honom/henne". Och man kan se mycket död ut utan att faktiskt vara det. Man kan ha låg puls eller så lågt blodtryck att det inte går att känna någon puls, och man andas kanske bara en eller två gånger i minuten etc. Människor som ser döda ut på det här viset kan förvisso vakna upp och berätta om en NDU. Men de har inte varit döda i den betydelsen som jag definierar här nedan.

När hjärnan är död så är det slut
Det moderna dödsbegreppet i Sverige, och i de flesta andra länder i Västerlandet, baserar sig på hjärndöd. När hjärnans funktioner oåterkalleligt har upphört är man död. Denna definition utesluter att man kan vakna upp, för om man kan det var inte hjärnans funktioner oåterkalleligt borta.
  Och detta är inte bara en juridisk spetsfundighet eller en administrativ skrivbordsprodukt, utan det går – i de fall det är aktuellt – att med hundraprocentig säkerhet fastställa när detta har skett. Detta oåterkalleliga bortfall sker ungefär fem minuter efter att blodcirkulationen till hjärnan helt har upphört.

Lite syre kan nå fram
Vid mycket dålig blodcirkulation kan man se död ut för blotta ögat, men hjärnan kan ändå få tillräckligt mycket syre för att klara sig en lång stund innan dess funktioner slås ut oåterkalleligt. Och om personen blir återupplivad under den tidsperioden kan han överleva utan några bestående hjärnskador och kan ha med sig tillbaka en NDU.

En upplevelse av att vara död
Förvirringen kring dödsbegreppet vid NDU kan delvis bero på att många NDUare själva säger "Jag var död" – och det gäller även många av dem som har förstått det här resonemanget här ovan om att de inte varit döda i fysisk bemärkelse.
  Vad de talar om är inte den fysiska realiteten, utan om sin upplevelse. Under en NDU upplever man att man är död, utan reservationer, och det intressanta är att detta till och med gäller för mycket små barn. Tvååringar kan säga: "Mamma, jag var död och sen kom jag tillbaka".
  Upplevelsen av att vara död är alltså inte en intellektuell förståelse av situationen (trafikolycka-livlös kropp-möte med döda anhöriga-paradisisk miljö) utan en total insikt eller vetskap om att så är fallet.

Ingen motsägelse
Detta kan verka som en motsägelse. Personen är inte fysiskt död men säger sig ha varit död. Men granskar man det närmare så är det – som jag ser det – ingen motsägelse. För det ena är frågan om ett fysiskt faktum: personen var inte död. Och det andra är frågan om en upplevelse: "Jag var död". Och dessa båda fakta ligger på så olika plan att de inte möter varandra och därmed kan de inte heller riktigt motsäga varandra.

SLUT

Efterord från NDU-sajten: Göran Grip är läkare och har själv haft två nära döden-upplevelser som barn. Han har skrivit om dessa och även om sin tidigare liv-upplevelse i boken Allting finns.
Texten ovan är delar av ett svar från Göran Grip på en fråga från NDU-sajten om begreppet klinisk död. Texten presenteras som artikel med tillstånd av Göran Grip.