|
"Svaret på NDU-gåtan kan man inte finna enbart i människans fysiska hjärna"Av Robert Kelemen, gästskribent på NDU-sajtenMan lättar från den fysiska kroppen. Plötsligt ser man sin kropp "utifrån", ofta "uppifrån". Ingen smärta, inget obehag. Ett starkt lugn. Fullständig harmoni med tid och rum. Ett oerhört varmt och starkt men ändå inte bländande ljus. En obeskrivlig kärlek som finns överallt i detta hav av ljus. En tunnel - och långt där borta, i slutet av tunneln, kan man svagt skymta ett vackert och än mer fullkomligt ljus och ljusgestalter som står och väntar på en. Och man vill nå dit - till varje pris vill man nå ljusgestalterna. Inte tillbaka, nej, absolut inte tillbaka, inte tillbaka till den hemska jordiska kroppen. Jag vill stanna i detta underbara ljus Enligt vissa forskare på NDU området har ca fem procent av Sveriges befolkning någon gång haft en NDU. Det skulle motsvara omkring 400.000 människor. Ett otroligt högt tal om man tänker efter, men sannerligen likväl fullt korrekt. Det handlar alltså om flera hundra tusen människor - unga, gamla, män, kvinnor och barn - som upplevt något som den medicinska vetenskapen i dag inte kan förklara vad det är. Och glöm inte, då talar vi bara om lilla Sverige. Om vi utgår från att ca fem procent är en korrekt siffra i detta sammanhang, då hamnar vi på ca 300 miljoner människor om vi inkluderar även den övriga delen av världen. - 300 miljoner människor som alla upplevt en NDU i olika styrka och grad, en hissnande siffra. Förklaring finns inte Hur förklarar den medicinska vetenskapen vad en NDU är? Om man vill vara lite elak så kan man drastiskt sammanfatta det med att det vetenskapliga samfundet inte har någon förklaring alls - i alla fall inte idag. Och de "förklaringar" som finns till hands är inte på något vis tillfredsställande. Å andra sidan ska man i ärlighetens namn också påpeka att inte heller de olika religionerna har något svar på detta fenomen. Och definitivt inte den lära kyrkan lär ut, med uppståndelse på den yttersta dagen då en Kristusgestalt slutligen ska uppväcka de döda. - NDU fenomenet verkar liksom inte passa in någonstans. En del hjärnforskare söker på ett seriöst sätt svaret på denna gåta, medan andra forskare inte har mycket till övers för sina kollegers forskning, som enligt dem bara är tidsspillan eftersom NDU:er "naturligtvis" bara beror på syrebrist, hallucinationer osv. Den vanliga visan som vi alla hört så många gånger vid det här laget. Men vilken falang man än tillhör inom dessa två olika kategorier av forskare - de seriösa eller de som bara viftar bort alltsammans och kallar det inbillning - så måste man tyvärr konstatera att ingen av dem fullständigt kommer att kunna reda ut och klarlägga NDU mysteriet. Begränsade kunskaper Först och främst beror detta på att läkekonsten idag är oerhört begränsad i sin kunskap om den mänskliga kroppen, för att inte tala om människohjärnan. För det andra beror det på att det råder en nästan fanatisk konservatism bland många inom läkar- och forskarkåren; allt "nytt", allt som inte stämmer in i de fyrkantiga fysiska och biologiska ramarna vägrar vi att ens befatta oss med, så går resonemanget hos många läkare och forskare. Ett sådant resonemang leder som vi alla förstår självklart inte framåt. Det finns, har man ju fått veta, också en rädsla bland en del forskare och läkare för att "gå mot strömmen". Vi vet t ex hur illa bemött barnläkaren Dr. Melvin Morse blev av sina läkarkollegor då han bestämde sig för att börja forska på NDU området. När han kom in i lunchsalen på sjukhuset där ha jobbade, började flera vissla melodin till TV serien "Twilight Zone" [en serie som handlade om övernaturliga ting]. Ett mycket barnsligt uppträdande från högutbildade kollegor kan man tycka. De borde i stället ha visat samma hunger efter att ge sig in på nya, okända medicinska territorier, så att nya upptäckter kan göras. Lita på det "inre vetandet" Att tro eller att veta med sitt inre "vetande" - det är skillnad det. Väldigt ofta kan man i TV och i radio se och höra en del hjärnforskare uttala sig med stor självsäkerhet "vi tror efter de senaste rönen att NDU:er beror på det här eller det där" eller "vi tror oss åtminstone veta". Och sen får man höra den ena snurriga förklaringen efter den andra - syrebrist, hallucinationer, överstimulans av vissa hjärnområden osv, osv. Ännu har man inte hört orden "vi vet med säkerhet" från deras läppar. Ändå finns det flera exempel, bl a från radioprogrammet "Människor och Tro", där en känd hjärnforskare med en häpnadsväckande självsäkerhet förklarade att författarinnan Agneta Uppmans NDU minsann bara var ren inbillning och inget annat - naturligtvis skyllde han på syrebrist och allt där andra, ni vet. Alla de tiotusentals eller hundratusentals som haft en NDU vet däremot; de vet med sitt "inre" vetande att det finns något bortom den jordiska döden. För dem är det ett obestridligt faktum. Det är verkligt och precis lika självklart som att jorden är rund. Det handlar inte om drömmar och önsketänkande. De har upplevt det med "egna ögon", till skillnad från hjärnforskaren eller professorn. Och uppriktigt sagt, de som har upplevt en sann NDU struntar i forskare så länge dessa "hittar på" krystade förklaringar såsom syrebrist, hallucinationer osv. Det är en skymf mot dessa människor att inte ta deras NDU-upplevelser och -berättelser på allvar. "Jag vågar säga orden jag vet" Låt oss nu lämna åtminstone den skeptiska delen av forskarvärlden bakom oss en stund och gå djupare för att belysa och klarlägga vad en NDU egentligen handlar om. Många läkare, hjärnforskare och andra lärde kommer nu med all sannolikhet inte att hålla med mig i mitt resonemang - jag väntar mig inte heller något annat. Men jag talar av egen erfarenhet, utifrån mitt "inre vetande". Och jag vågar säga orden "jag vet", när vi talar om NDU:er av den enkla anledningen att jag just vet. Hur sedan andra läsare väljer att tolka eller förstå mina ord är helt och fullt en sak som de själva får svara på. Varje läsare av denna artikel drar naturligtvis sina egna slutsatser - men de som haft en djup, tydligt och stark NDU vet vad jag talar om. Där finns inga tvivel, ingen tvekan. Och det är fullt tillräckligt för mig att veta det. Vad ligger bakom NDU-fenomenet, egentligen? För att alls kunna förstå vad en NDU är måste man känna till de bakomliggande faktorerna som orsakar och styr de olika fenomenen - ljuset, tunneln, lugnet, möten med avlidna släktingar och/eller ljusgestalter osv. Låt oss ta det från början. Jag kan inte ta fram en röntgenplåt, ett foto eller en bild från en datortomografi för att jordiskt "bevisa" det jag här har att säga i NDU frågan. Jag kan bara upprepa vad jag tidigare sagt: jag vet detta utifrån mitt "inre vetande" och kan bara hoppas att åtminstone några av er som läser detta kan se logiken i det. Astralkropp och Andekropp Hur är människokroppen byggd? Jag menar, hur är människokroppen verkligen byggd? En människa består förutom av den jordiska kroppen av en astral kropp. Denna astrala kropp är fullständigt invävd i den jordiska kroppen, och osynlig för det mänskliga ögat. Det är denna astrala kropp som gör att vi reagerar på t ex akupunktur. Det är den astrala kroppens "nervbanor" (meridianer) som leder akupunkturnålens signaler till de olika organen i den fysiska kroppen eller som ger smärtlindring åt densamma. Utan denna astrala kropp hade den fysiska kroppen inte kunnat hålla ihop, utan sakta men säkert börjat upplösas och "flyta ut". Det beror på att molekylerna som bygger upp den synliga, fysiska jordiska kroppen är för långsamma i deras svängningshastighet, de fysiska molekylerna rör sig helt enkelt för långsamt, det måste till en astral kropp som kan stabilisera den fysiska. Det är också denna astrala kropp som orsakar den berömda "fantomsmärtan", som många känner när de varit tvungna att amputera t ex ett ben eller en arm. När t ex benet är amputerat så känner många patienter en värk i den "osynliga" delen, dvs det ben som inte längre finns; det som fortsätter att göra ont är just den astrala delen av benet. När denna astrala del långsamt "drar sig in i" den övriga kroppen upphör så värken till slut. Utanpå den synliga fysiska kroppen har vi så den tredje och sista kroppen Andekroppen, som omhöljer den jordiska kroppen som ett svagt lysande dimmoln, som en mantel (osynlig för den normala människans syn). Det livgivande bandet Andekroppen är förbunden med den fysiska kroppen genom ett livgivande band. Också under spontan frigörelse - vilket kan uppkomma under allvarliga sjukdomar när kroppen under feberanfall är medvetslös, eller vid olycksfall då den skadade svimmar, eller under narkos och liknande - är andekroppen knuten till den fysiska kroppen. Enstaka människor bevarar ibland svaga minnen från denna separation av anden och kroppen. Det är om dessa NDU:er som människor brukar säga: "Jag såg mig själv uppifrån". "Jag såg min kropp från taket", "Jag svävade i takhöjd och såg exakt vad läkarna gjorde med mig i ambulansen och på sjukhuset". Dessa NDU:er sker fullständigt spontant när det livgivande bandet tänjs ut. Så fort läkarna lyckas få igång pulsen och en återupplivning skett är man tillbaka i sin kropp, helt automatiskt, beroende på att bandet mellan anden och kroppen nu inte längre är "uttänjd". I dessa fall minns patienten ofta exakt vad läkarna och sjuksköterskorna sa och gjorde och kan förklara detta detaljerat senare för sjukvårdspersonalen, vilket bara för några årtionden sedan omedelbart brukade avfärdas som rena hallucinationer eller liknande. Och vågade man dessutom säga att man svävade i takhöjd och såg allt som pågick i sjukvårdsrummet uppifrån, ja, då riskerade man att betraktas som helt eller halvt tokig. Vid svårare sjukdomsfall, där patienten under en kortare eller längre sjukdomstid, brukar pendla mellan liv och död, har det också inträffat starka och tydliga NDU:er. Och det är här de riktigt "intressanta" fenomenen brukar ske. I dessa fall kan den svårt sjuke ha erfarit ljuset, tunneln och möten med ljusvarelser eller anhöriga i avlägsna andliga, vackra världar där det pågått ett lika aktivt eller till och med aktivare liv än här på Jorden. Man kan förstå att många läkare överhuvudtaget inte vill befatta sig med dessa vittnesmål. Det strider ju så fullständigt mot alla vedertagna fysiska lagar. Det som inte syns i mikroskop, på röntgenskärmarna, i en datortomografi eller i blodprov, det finns helt enkelt inte, resonerar en de. Vackra världar Men hur ska man då förklara detta, ty NDU fenomenet existerar ju? Varifrån kommer till exempel dessa upplevelser av ljus och ljusgestalter? Var skulle dessa ljusvarelsers och kära anhörigas världar vara belägna någonstans? Vid en kraftig NDU upplever man hela registret av fenomen: ljuset, tunneln, en lysande ljusgestalt som vägleder dig kärleksfullt genom obeskrivligt vackra världar, som visar dig platser, färger och musik du inte trodde var möjligt; kanske får du träffa din avlidna mormor eller morfar eller andra bortgångna släktingar du hållit av. Och allt, precis allt, är lika verkligt som att du just nu läser denna artikel. Det som händer är, att sjukdomen har försvagat förbindelsen mellan den astrala kroppen och den fysiska kroppen så mycket att bandet mellan andekroppen och den fysiska kroppen på allvar börjar tänjas ut - slutligen befinner sig anden (som är detsamma som din andekropp, ditt jag, din personlighet, dina tankar) utanför kroppen. Du kan fortfarande se, höra, röra dig osv i ett "fritt" tillstånd; fritt från de hittills kända jordiska fysiska lagarna. Men du kan i detta "andliga" tillstånd inte röra dig långt från din fysiska kropp, högst 30-100 meter. Om förbindelsen mellan den astrala kroppen och den fysiska kroppen däremot är så avslappad att kroppens död inträder, brister i samma ögonblick det band som knyter anden till kroppen - men när bandet väl har brustit, kan inget rop och ingen vilja kalla anden till ett förnyat återupplivande av den döda kroppen. Och det som händer därefter, ja, det är en annan fråga som får belysas vid ett annat tillfälle. Underbara platser och ljusvarelser, men var? Mellan jordens atmosfär och månens bana finns det sex stycken sfärer, eller man kan kalla det översinnliga världar (alla osynliga för människoögat). I dessa sfärer (världar) vistas anden mellan sina liv på jorden. Det är dock fullkomligt omöjligt för anden själv att tänja ut bandet så mycket att den kan nå upp till dessa sfärer, anden måste få hjälp med detta av de som brukar kallas för "ljusvarelser". Dessa ljusvarelser, eller ljusgestalter, återkommer gång på gång i de olika böckerna som beskriver NDU:er - de finns beskrivna t ex i Betty J Eadie's, George G. Ritchie's, Melvin Morse's och i tusentals andra NDU-böcker. Dessa ljusgestalter brukar ibland också kallas "skyddsänglar". Ljusgestalterna "lånar ut" en del av det ljus som strålar ut från deras andekroppar, varigenom andens band kan uttänjas så långt att personen ifråga kan nå hela vägen upp till sfärerna. Det var detta som hände med t ex Betty J Eadie. Hon ledsagades av en ljusgestalt hela vägen upp till flera av de sex sfärerna. Hon beskriver dessa världars stora skönhet bl a i sin första bok "Omsluten av Ljuset". Är dessa världar verkligen "verkliga"? I högsta grad. Låt oss titta närmare på hur dessa ljusvärldar, som beskrivs i flera av de olika NDU böckerna, ser ut och hur de är uppbyggda. De översinnliga vistelseorterna (sfärerna) är lika synliga och materiella för andliga väsen som allting på Jorden är för människor. Ju högre andarna stiger genom sin kamp på Jorden, desto hastigare blir de etersvängningar som frambringar det material av vilket dessa, deras världar, är danade. Ju avlägsnare vistelseorterna är belägna från Jorden, desto ljusare, vackrare och mer harmoniskt är allt som där finns av bostäder och natur (hav, floder, sjöar, länder, blommor osv). Så länge som anden uppehåller sig i den sfär till vilken den nått, rör den sin kropp där på samma sätt som man rör sig på Jorden (gående, springande osv). Den frigjorda andekroppens rörelser är dock snabbare och lättare, liksom andens tankar är klarare och mer stringenta än när den är knuten till den tunga mänskliga kroppen, som lägger den många hinder i vägen. Snabbare och bekvämare än på Jorden Sfärernas kommunikationsmedel liknar Jordens; alla är dock bättre, snabbare och mer bekväma än de motsvarande på Jorden. Allt det som under tidernas lopp tillförts mänskligheten i form av uppfinningar och förbättringar, har först bestått sitt prov i sfärerna innan det realiserades på Jorden. Om ljusgestalterna (skyddsänglarna) vill komma i kontakt med de olika sfärernas och jordklotets invånare, kan de använda sig av tankens och viljans energi, som låter andekroppen bäras av etern, vilken i kraft av den fjärde dimensionen genomtränger allt. Den fjärde dimensionen kan inte närmare förklaras, eftersom människan ännu saknar förutsättning till förståelse av detta. De högre sfärerna är osynliga för invånarna i de lägre; de lägre är delvis osynliga för invånarna i de högre. Invånarna i de lägre sfärerna kan inte med egen hjälp, varken med tanke och vilja eller via Ljusvägen (Ljustunneln), nå till världar som ligger över deras egen vistelseort. De kan endast komma till Jorden och de mellanliggande sfärerna, och enbart genom att använda Ljusvägen. Inom sin hemsfär och i jordsfären kan de däremot färdas med tanke och vilja, men endast i begränsad skala. Den sjunde himlen I alla sfärerna finns det talrika läroanstalter, motsvarande de jordiska skolorna och universiteten. Allt det som existerar och har existerat på Jorden av vetenskapliga och skönlitterära arbeten finns där och är återgivet på de jordiska språken, dock med undantag av de mest primitiva språken. Varje läroanstalt har sina stora bibliotek med tillhörande läs- och studiesalar. Alla gemensamma byggnader: kyrkor, församlingshus, universitet, observatorier, museer etc är av stor arkitektonisk skönhet och prydda med många skulpturer. Flera av dessa byggnader har formgivits och byggts av människoandar, de har uppförts av sfärernas material, som liknar de jordiska (sten, trä osv). Alltså: det finns sex stycken världar, sfärer, mellan jordatmosfären och månens bana. Om man räknar in Jorden blir det sju världar. Den sjätte sfären (den närmast månbanan) är mest lysande och vackrast. Flera känner till det urgamla uttrycket "jag är så lycklig att jag är i sjunde himlen", men mycket få vet varifrån det härstammar? Det härrör just från att dessa sex ljusvärldar tillsammans med Jorden bildar sju världar, varav den närmast månbanan är vackrast, alltså "den sjunde himlen". Andekroppens utseende och byggnad I stora drag skall här andarnas kroppsliga utseende beskrivas. Andekroppen har, i likhet med den mänskliga, en yttre form som omsluter olika inre organ. Den yttre formen är som den vackraste mänskliga kroppen i många gånger idealiserad skepnad, men utan könsorgan. (Den kvinnliga andekroppen är mjukare och rundare än den manliga, men vari den egentliga yttre skillnaden mellan man och kvinna består kan inte förklaras eftersom människorna saknar all förutsättning till förståelse av detta.) Kroppens inre byggnad har endast en mycket avlägsen likhet med den jordiska. Det fysiska matsmältningssystemet som representeras av magsäck, tarmar, njurar osv samt alla fortplantningsorgan finns inte; däremot är kärl- och nervsystemet långt rikare och finare utvecklat. Vid inandning genom näsa, luftrör och lungliknande organ tillförs kroppen de nödvändiga eterströmningarna som leds vidare genom ett fint och starkt förgrenat "ådernät" och tillbaka till andningsorganen, där strömningarna åter förnyas. Kärlsystemet är dubbelt, så att det ådernät som utgår från det högra organet slutar i det vänstra och vice versa. Blodledande ådror finns inte. Andekroppen har inget skelett, men är ändå fullständigt fast i sin uppbyggnad eftersom den överallt stöds av en stark muskulatur. Frukt är huvudsaklig föda - om man vill äta I stället för den mänskliga hjärnan, men på samma plats, finns ett nervcentrum, varifrån ett oändligt finförgrenat nervnät utgår och sprider sig från huvudet längs ryggen genom hela kroppen. Alla nervtrådarna leds tillbaka till hjärncentrumet genom ett mindre centrum, som närmast motsvarar människokroppens hjärta och finns ungefär på samma ställe; här samlas nervändarna och leds genom två strängar, en på var sin sida om halsen, tillbaka till utgångspunkten - hjärncentrumet. Väsen i den översinnliga världen behöver inte inta näring om de inte önskar göra det. Födan består annars huvudsakligen av frukter som äts som de är, eller sedan de tillagats på olika vis. I alla sfärerna finns en rikedom av blommande och fruktbärande träd och växter som är okända på Jorden. De har en smak och arom som långt överträffar de jordiska frukternas. Den intagna maten leds från munhålan (vars taNDUppbyggnad liknar människokroppens) genom ett mycket fint förgrenat rörsystem ut i hela kroppen och utsöndras omärkligt via fina hudporer genom en växelverkan mellan kroppens rör- och kärlsystem samt den Ljus- och Mörkereter som omger kroppen. Hudporerna är inte olika den mänskliga kroppens svettporer, men är dock långt finare och står alla i direkt förbindelse med rör- och kärlsystemet. Andekroppen, så som den här har beskrivits, är lika för alla andar; men eftersom människoanden i sin översinnliga tillvaro alltid är en exakt kopia av den människa till vars kropp den var knuten, bär dess andekropp dessutom kopior av all den mänskliga kroppens organ etc. Allt det mänskliga är i den översinnliga världen fullständigt latent - vilar i oanvändbart tillstånd. Så länge anden vistas på Jorden vilar däremot andekroppens organ, eftersom dessa endast kan användas när anden är frigjord. Andekroppens nervsystem fungerar dock hela tiden, om än något svagare under jordelivet. NDU:er - fantasi eller verklighet? Nära döden upplevelser är i högsta grad en realitet. Lika verkliga och naturliga som att vi måste äta eller sova vissa tider på dygnet. NDU:er borde inte vara något konstigt och suspekt. Och det har naturligtvis inget med syrebrist, hallucinationer eller andra sådana tanklösa påståenden att göra. Det är en naturlig företeelse som har funnits och som kommer att finnas så länge människorna vandrar på Jorden. Det borde inte vara ett så omstritt fenomen. Men tyvärr - som så ofta - är det jordiska, hävdvunna, "orubbliga lagar" som fått fritt spelrum och som gjort detta till ett tabu under så lång tid. Men ju mer samhällena och forskarvärlden öppnas upp (tack vare t ex internet och webbsajter som denna), så kommer det sakta men säkert att bli allt mer naturligt att tala om NDU:er - och så borde det ha varit sedan länge. Jag vill också med denna artikel klart och tydligt säga att NDU:er absolut inget har med religioner att göra. NDU:er finns inom alla religioner, inom alla kulturer, inom alla folkraser, i alla länder och har funnits i alla tider. Det finns okunniga människor som, när de hör talas om NDU:er, säger: "Är det inte de som tror sig ha träffat Gud och Jesus när de var nästan döda, de som har haft en sån där religiös upplevelse, du vet?". Sådana uttalanden visar bara på stor okunnighet om vad det handlar och man bör ignorera dem. Man måste tänka i nya banor Nära döden upplevelser är inget som sker bara "inne" i huvudet på dem som råkar ut för en NDU. Hela NDU fenomenet är en växelverkan och ett ingående, komplicerat arbete mellan tre faktorer, mellan tre element: den fysiska hjärnan, den astrala och den psykiska hjärnan (anden). Genom att arbeta som hjärnforskarna gör idag, uteslutande med den fysiska delen, så kommer man aldrig någonsin att kunna förklara fenomen som t ex vad en NDU är eller beror på, eller var tanken och viljan sitter i hjärnan. Tanken, viljan och andekroppen kan vid vissa allvarliga sjukdomstillstånd eller olyckor helt enkelt lösgöras från den fysiska kroppen. Och så länge man vägrar att tänka i dessa banor kommer det inte att ske några revolutionerande framsteg på NDU forskningens område. Detta är ett faktum. Tre delar av hjärnan Vad är det för skillnad på de olika delarna av hjärnan? Här kommer en kort sammanfattning av det viktigaste.
Överlever medvetandet den jordiska döden? Hjärnforskarna har hittills inte velat erkänna att det kan finnas en möjlighet att det existerar en beståndsdel som är fristående från den fysiska kroppen och hjärnan, men som ändå är beroende av just den fysiska kroppen och hjärnan, att medvetandet helt enkelt inte hör till "det fysiska". (Inom vissa forskarkretsar, bl a i England, har man dock på senare tid börjat fundera i sådana tankebanor). Detta har försenat hjärn- och NDU-forskningen under lång tid. Och det beror till stor del på att det gått prestige och rutin i forskandet - det är bekvämare att följa andra forskare i deras redan upptrampade fotspår än att ifrågasätta saker och ting själv. Plus det faktum som nämnts tidigare, många vågar helt enkelt inte av rädsla för sina forskarkollegors reaktioner att gå in på nya, oprövade medicinska marker. Men det är just de personer som vågat ifrågasätta och vågat pröva nya idéer som också gjort de banbrytande framstegen inom all forskningen, på vilket område det vara må. Albert Einstein var en stor ifrågasättare, vilket resulterade i att han fick sämsta möjliga betyg av sina lärare, som alla var dåtidens mest ansedda forskare och professorer. Men vem av dem gjorde de största upptäckterna? Vem av dem gagnade mänskligheten mest? Vem av dem minns man i dag? Alla vet vi vem Einstein var och vilken betydelse han haft för nya tankar inom fysiken; men i ärlighetens namn, kan någon nämna namnet på hans skötsamma medstudenter? Knappast. Med andra ord: "Förmågan att i dag tänka annorlunda än igår, skiljer den vise från den envise." Det borde även de som studerar NDU:erna hålla i minnet. Våga tänka i nya banor och ni kommer att hitta svar ni inte trodde var möjliga. Svaret på NDU mysteriet går inte att finna enbart i den fysiska hjärnan. - Inte ens om all världens hjärnforskare stimulerade och forskade på alla hjärnceller och nervtrådar på en och samma gång kommer vi närmare svaret på NDU mysteriet. Tiden är inne då vi måste tänka längre än så, mycket längre och mycket mer vidsynt. När sanningen kommer fram om vad NDU:er egentligen är och beror på, då kommer vårt sätt att tänka och vårt förhållande till den jordiska döden aldrig mer att bli sig likt. Inget kommer då längre att bli sig likt, eftersom resultatet entydigt kommer att visa det som en del engelska forskare nu börjar ana, nämligen: att medvetandet överlever den jordiska döden. Fotnot: Denna artikel är specialskriven av Robert Kelemen för NDU-sajten. Delar av texten i artikeln är hämtade från boken "Vandra mot Ljuset", utgiven av Amelius Förlag. SLUT
|