Älskling, älskling, vakna nu!
Tomtemor knuffar försiktigt på Tomtefar.
Hon vet att hans morgonhumör inte är det bästa och i
dag vet hon att han kommer att vara mera vresig än vanligt. DET ÄR JULAFTON.
Tomtefar som dreglar i sömnen, drar med högerhanden
över skägget och konstaterar att han skulle lagt ur snusen innan han gick till sängs.
Han sätter sig upp tittar på hustrun och säger " Håll käften och sätt på kaffe", direkt någon romantiker har han väl aldrig varit.
Tomtemor som är en mycket snäll varelse, kliver upp
och går mot spisen.
Men, hon tänker samtidigt, "Gubbfan skulle få sätta på
sitt jäkla kaffe själv, sen skulle han få tvätta de snus fläckade örngotten också", hon säger det inte, men som sagt hon tänker.

Ute i hägnet står renarna, Rudolf som är den ledande  renen kommer plötsligt på att det är julafton.
Attans också, Rudolf kommer ihåg förra julen.
48 timmar i ett streck fick renarna hålla ett, enligt facket " åt helvete för långt skift". Ärren efter piskan läkte inte förrän till påsk.

Nu kom tomtefar ut till renarna, en besk smak av snus
och kaffe har invaderat hans mun och hals.
Även tomtar borde borsta tänderna, men tomtefar ansåg att borsta tänderna var något som de där "fjolliga
jävla Stockholms nippertipporna till fjasktomtar" kunde hålla på med.
Nåväl, tomtefar var på ett mycket dåligt humör, när han ser Rudolf stå och blänga på honom så kostaterade
tomtefar att den renen får man se upp med.
I samma ögonblick flög ett par fasaner upp ur ett snår,
tomtefar vänder sig om för att se vad det var.
Då passar Rudolf på, han ställer sig på framklövarna
tar sats med bakbenen och sparkar tomtefar i bakhuvudet.
När tomtefar landar på marken har han varit död en
bra stund, Rudolf hade fått in en praktträff.
Som tur var hade tomtefar precis öppnat grinden till
hägnet och alla renarna kunde springa ut till friheten.
Tomtemor som sett det hela från köksfönstret, blev först förskräckt, men sen insåg hon att det fanns fördelar också.
Brevbäraren som tomtemor länge hade vänstrat med
kunde ju nu sova över hos henne, utan att vara orolig
att tomtefar skulle komma hem.

Senare på dagen kom brevbäraren med julposten, då stod tomtemor på förstugutrappen i sina finaste kläder
och väntade på honom.
Bytt sängkläder hade hon också.

Så när tomtemor och brevbäraren trädde in i stugan,
sade då brevbäraren till tomtemor:

TÄNK, VILKEN JULEFRID SOM HÄR RÅDER.

"Med hänsyn till högtiden, lät polisen bli att gripa
tomtemor förrän efter julhelgen.
Tomtemor släpptes dock efter det att patologen
funnit Rudolfs klövavtryck i Tomtefars bakhuvud.
Rudolf och de andra renarna är ännu på fri klöv."