|
|
|
|
Harar
V
i har i huvudsak två arter av hare i Sverige, dessa är Skogshare och fälthare.Skogsharen (Lepus capensis)
.S
kogsharen som är våran inhemska art, finns i hela landet, men har tack vare de skillnader i miljö den lever i, bildat fyra olika varianter/raser. Dessa är : Sydharen, Moharen, Nordharen och Fjällharen. På ett något förenklat sätt kan man beskriva skillnaden mellan dessa raser som att de har vitare vinterdräkt och är större och grövre ju längre norr ut de lever.|
Skogshare i vinterdräkt. |
|
Fälthare (Lepus europaeus)
F
ältharen är relativt ny i den svenska faunan. Redan i 1800-talets början påträffades fälthare i södra Sverige, men den spillran fick inte något fäste. På 1870-talet gjordes de första inplanteringarna, och sedan i lite större skala 1886, på gods i skåne. Sedan har fältharen spritt sig över hela södra sverige. Den är inte lika välanpassad till vårt stränga klimat som skogsharen. Vilket också visar sig genom att fältharen inte byter till vit vinterfäll, och inte har samma breda behårade trampdynor som skogsharen har, för att lättare ta sig fram i snön. Stränga vintrar kan vara direkt ödesdigra för fältharen.|
|
|
Vildkanin (Oryctolagus cuniculus)
V
ildkaninen Planterades in i sverige i början på 1900-talet, och har på sina håll bildat stora kolonier, som den gräver i sandrik mark. Att den gräver bohålor kan härledas i dess latinska namn, där orukter kommer från grekiskans ord för grävverktyg.
![]() |
|
Ekorre (Sciurus vulgaris)
E
korren är ett av de mera kända djuren i våran fauna, mycket tack vare en, låt mig säga, mycket känd barnvisa. Den lever också gärna i parker, trädgårdar mm i våran närhet. Men nu mera är det inte lika vanligt att man ser ekorre som det var bara för några årtionden sedan. Varför ekorren har gått tillbaka så mycket vet man tyvärr inte.|
|
|
Bäver (Castor fiber)
B
ävern är våran största gnagare. Den fanns i sverige fram till 1870, då den blev klassad som utrotad. Detta delvis beroende på en mycket intensiv jakt efter bäver, men även dess miljö hade då förändrats, på grund av människans skogs- och lordbruk. Bävern började dock åter inplanteras 1922, och nu på 90-talet räknar man med att stammen håller ca 100.000 individer. En utav anledningarna till att bävern jagades så hårt på 1800-talet, var bävergället. Detta gäll ansågs kunna bota alla möjliga sjukdomar och tillskrevs rent magiska egenskaper. Gället från en bäver var värt mycket pengar, så man fick inte bara kött, utan genom att sälja skinn och bävergäll, kunde man också bli rik på bäverjakt.|
|
|

DENNA SIDA ÄR SKRIVEN AV :BJÖRN JANSSON
BJUK@SWIPNET.SE