Atomvinternatt
Solen försvann bakom radioaktivt damm
Himlen blev svart - Atomvinternatt

Långt borta i fjärran öster, någonstans i ett annat land
Där sitter en man och funderar med ett fotografi i sin hand
En bild av hans enda dotter, ett vackert och oskyldigt barn
Det var länge sen hon lämnade jorden, men hans kärlek den finns ännu kvar
Hans hud är sargad och ärrig, hans kropp är gammal klen
Men han minns ännu den dagen då deras ögon mötte dödens sken

Solen försvann bakom radioaktivt damm
Himlen blev svart - Atomvinternatt

Marken rasade under deras fötter, trycket blåste bort deras hus
Tiotusentals människor blev blinda när de såg in i dödens ljus
Sen dess är inget detsamma, folk tänker inte längre som förut
Man har insett att människans dumhet kan orsaka jordens slut
Så han sitter där och funderar med sin dotters bild i sin hand
Varje kväll ser han solen gå ner vid hans hemstad Hiroshimas strand

Solen försvann bakom radioaktivt damm
Himlen blev svart - Atomvinternatt

I en obeskrivlig hetta simmade allt i ett hav utav blod
Ett inferno av rök och eld där vackra byggnader en gång stod
Han försöker glömma atombombens tillkomst i historien
Men han kan bara önska att det aldrig nånsin får hända igen

Solen försvann bakom radioaktivt damm
Himlen blev svart - Atomvinternatt