U-båten
Som sagt handlar En världsomsegling under havet (1870) om kapten Nemos undervattensbåt, Nautilus. Det är en förträflig maskin som dyker i de outforskade haven med lätthet. Det var först vid sekelskiften som en praktisk ide kom på tal. 1953 sjösatte amerikanarna den första atomubåten. Den döptes mycket riktigt till Nautilus för att hedra Jules Vernes minne.
Tre år senare, alltså 86 år efter att Jules skrev det, färdades den under polarisen.
Det är först på de senaste åren som ubåten blivit den skapelse som Verne beskrev den. Lika smidig och användbar.
Rymdfärden till månen
I romanen Från jorden till månen (1865) beskrivs hur tre våghalsiga män stiger på ett ihåligt färdmedel som påminner om en konformad kanonkula. Den skjuts iväg till månen med en "kanon". Visserligen missar den sitt mål och går i omloppsbana runt månen innan den vänder hemåt igen vilket känns igen på USA:s Apollo-projekt.
Låt mig också nämna att Verne lär uppskjutningen ske i Florida inte långt från den nuvarande Cape Kennedy-basen, som ni alla känner till. Landningen skedde också efter samma mönster. I Stilla Havet, plockas upp av ett räddningsfartyg.
Den aliminiumkula som de tre männen färdades i nådde månens närhet efter en beräknad tid på 97 timmar och 20 minuter. Apollo 10 fullbordade sin resa på 98 timmar och 10 minuter! Ganska nära!
Det kanske också är värt att nämna att Verne förutsåg att det skulle vara USA som transporterade dit den första människan på månen och att ett teleskop skulle kunna följa resan från jorden. Han tog också upp tynglösheten.
Flygplanet och helikoptern
I romanerna om ingenjör Robur förutsåg Verne både flygplanet och helikoptern. I hans bok
Världens herre förekommer en mekanisk fågel vid namn Terror. Vidumdret påminner mer om en båt
med fjärilsvingar och hjul, stora bak och små fram. Sist men inte minst rodret i baken.
Denna rörde på sina vingar för att hålla sig ovan mark. När romanen gavs ut tog planet sina första små skutt i luften.
En ännu mer avancerad helikoptermodell än hos Robur finner man i Vernes framtidsroman La Mission Barcac,
där ett litet privatplan är var mans egendom. Den korta romanen publicerades inte förän 1919.
Hans "medtävlare" innom science fiction, H. G. Wells, trodde på luftskeppen som essen i krig. Detta
berättas det om i War in the Air. Denna Wells var mer krigisk inställd jämtemot Verne. Det är dessa
två som var pionjärerna om inte vi räknar med någon gammal grek eller så. Dessa lade grunden till
hela science fiction generationen, eller generationerna. Venre med sina exakta vetenskapliga fakta och
Wells med ett mer samhällskritiskt inslag.
För att fortsätta prata om de två kan man nämna att Verne ibland fuskade när han inte hittade någon
lösning på de tekniska problemen, han lät något plötsligt och oväntat hända istället eller försökta
han helt enkelt skriva runt det. Men Wells hoppade helt enkelt över det.
Jag har fått mail om att ta upp lite om denne Wells, vem han var och vad han skrev. Om han är
intressant i sig och på det kan jag svara: Ja. Jag har gjort lite efterforskningar och hittat
lite fakta om honom men det kommer senare, nu måste allt om Venre först bli klart.
Inspirerat många astronauter
Dåvarande Sovjets förste rymdfarare erkänner att det var Jules Verne som fick honom att bli
intresserad för rymden och alla hemligheter som den ruvar på. Många andra astronauter och forskare
har influrerats av den store författaren.
Det kommer naturligtvis mera!