Killer Instinct Fightingspel är något som det finns ganska gott om till SNES. Killer Instinct var ett av de sista ut i raden, men har faktiskt en del nytt att komma med. Det är Rare som har gjort Killer Instinct, och det märks. Precis som Donkey Kong Country-spelen har också Killer Instinct oerhört skarp grafik för att vara till en 16-bitarsmaskin. Karaktärerna är detaljerade, och detsamma gäller för omgivningarna som är väldigt varierade. Exempelvis kan man slåss på en hängbro över en djup ravin, eller högst uppe på en skyskrapa. Musiken är även den mästerlig. Det märks verkligen att man pressat ur all kraft ur maskinen för att få det att låta så. Jag vet inte om det gäller för alla, men när jag köpte spelet fick jag med ett CD-soundtrack med musiken från det. Här finns alla de bra låtarna samlade med lika bra kvalitet som på en vanlig CD. Spelkontrollen då? Jo, den är det heller inget fel på. Den är likvärdig med de flesta andra fightingspel. Vilket innebär att man kan slå höga och låga slag, samt höga eller låga sparkar. Hoppar gör man genom att trycka uppåt. Killer Instinct har även ett s.k. combo-system, vilket innebär att man får extra poäng om man får in en kombination av slag och sparkar på motståndaren. Storleken på kombinationerna varierar, och ju svårare en kombination är att klara, desto mer poäng får man. Det dåliga med kombinationssystemet är att det är svårt. Slår man exempelvis ett högt slag, måste man göra en låg spark nästa gång, för att kombinationen skall fortsätta. Det gäller alltså att utföra rätt sparkar eller slag, i rätt ordning. För att bryta en av motståndarens combos måste man utföra rätt slag eller spark, beroende på hur motståndaren slår en. Det är väldigt svårt att hinna reagera innan motståndaren gör en ny spark, särskilt som Killer Instinct är något snabbare än de flesta andra fightingspel. När man fastnar i en av motståndarens kombinationer kan det då kännas ganska hopplöst. Man kan bli rejält irriterad när sista bossen, med ytterst lite HP kvar gör slut på en i en 20-slagskombination. En sak som alla Super NES:ens fightingspel måste genomleva är en jämförelse med Street Fighter II, fajtarspelet nummer ett! Och hur står sig då Killer Instinct i en sådan jämförelse? Det är väldigt mycket en smaksak, faktiskt. Jag tycker inte att spelkontrollen sitter där riktigt lika bra som i SF, och combo-systemet kan irritera mig lite, men för dem som tycker om när det går snabbt, och älskar kombinationssystem så kan nog Killer Instinct bjuda på mer än vad Street Fighter II gjorde. -Björn Nilsson