Vi
Som två ansikten av sol
är vi
Strålarna var nyss strängade av
sömnlösa nätter
och saknad
Nu pulserande av den plötsliga
närheten
Fast
Din blick sade kom
Jag finns kvar i gröna fält
vill ej hitta ut
En gräns
Mellan det stora blå och sanden
finns en gräns
Det är där gröna plastspadar ligger och guppar
Ensamma
efter en dag då solen målat
glädje
Det är där den indrivna
måsfjädern
skär ett jack
Ett jack som inte gör
ont
Det är lugnt nu vid den
osynliga linjen
och det vita skummet hyvlar
sakta
sandslottet