 |
| Alböke kyrkby från alvaret i väster |
| Vad
lösfynd och fornlämningar har att berätta
"Det lilla vi kunna veta om vår bygds första befolkning och hedniska forntid måste vi hämta ur de vittnesbörd, som ges av bevarade fornlämningar ute i markerna, gravar, husgrunder, borgar och dyligt, samt av i jorden påträffade lösa fornfynd, förvarade i museerna, där de av vetenskapsmän studerats och tidfästas. Utan den arkeologiska forskningen skulle vår kunskap om forntidens huvuddrag vara ingen alls." Så skriver E. Lundkvist i sin sockenbeskrivning från 1951. Vid en sammanställning av museernas samlingar utförd i början av 1996 hade inte mycket förändrats sedan sockenbeskrivningen skrevs 1951. Spåren av Albökes första invånare var således mycket knappa. Endast ett fåtal lösfynd från stenåldern fanns registrerade i museernas register, där ofta bynamnet var närmta anteckning om fyndplats. Osäkerheten om vilken typ av bosättning eller i vilken omfattning människor bott här har varit svårt att avgöra med ett fåtal lösfynd. Så sent som 1996 fanns inga kända stenåldersboplatser i Alböke socken. Genom den stora inventering som genomfördes på Öland under 1996-97 förändrades bilden. Vi känner i dag 26 förhistoriska boplatser inom socknen. Även om många frågor återstår, visar fynd och boplatslämningar att Alböke befolkats redan under den tid då människorna levde av jakt, fiske och insamling. Av de 26 boplatserna har ett fåtal daterande fynd. Ett daterande fynd finns på 18 fyndplatser. Med fyndplats avses en lokal där enstaka föremål påträffats, vilket innebär att det ej kan tolkas som boplats. Boplatserna har påträffats i åkermark, där de visar sig i form av uppplöjda sotfläckar, skärvsten, flintrester, redskp etc. Även om boplatserna saknar daterande fynd finns här ett informationsvärde. En utgångspunkt är att de återspeglar dess näringsanknytning. Vi kan ana att det var en jordbrukande befolkning som sökte sig till platser med bördig åkerjord och bra betesmarker. I väster ligger alvart och dess tunna jordtäcke har knappast givit utrymme för något åkerbruk. Däremot, i "mittlandet" var jorden djup och bördig, här fanns också det näringsrika grundvattnet, för i öster ligger de nu utdikade mossarna: Bromossen, Lång- och Bredmossen. I åkermarken runt de flesta av dagens mittlandsbyar har lämningar av förhistorisk verksamhet kunnat spåras. Ormöga, Stacketorp, Staretorp, Knäppinge, Lilla- och Stora Istad, men även i de norra delarna av socknen, Korntorp och Askelunda finns boplatslämningar från den tid då människan använde flintmaterial till sina redskap. I Albökes sydöstra delar finner vi spår av stenålderns jägare och bönder. Vid Äleklinta i väster finns lämningar från bronsåldern, där fiske och säljakt vid havet säkert varit en viktig del i människornas försörjning. Till dig som läser dessa sidor vill jag påminna om att det är en amatör som tagit sig an den svåra uppgiften att kort skildra en sockens forntid. Har du något att tillägga eller tillföra dessa sidor är du välkommen att höra av dig. E-post
|