Den gamla kyrkan Den första stenkyrkan i Alböke uppfördes troligen under tidigt 1100-tal. Rester av kyrkans grund är delvis synlig i markytan omkring den nuvarande kyrkans torn. Utgrävningar gjorda 1969 visar på tjocka kulturlager under den medeltida kyrkans golv. Av allt att döma har den medeltida kyrkan haft en föregångare, byggd av trä. Ragnhild Boström tolkar namnet Alböke som "helgedomen i bokhultet". I sin skrift om Alböke kyrka framhåller Ragnhild Boström sambandet mellan namnförklaringen och de tjocka kulturlager, som hittades vid utgrävningarna. Hon menar också att kyrkan kan vara byggd på platsen för ett hedniskt offerställe. Den medeltida kyrkan bestod av ett långhus med smalare kor och absid. I väster reste sig ett torn. Kyrkans tak var täckt med tjärade spån och sannolikt var murarna utan puts både ute och inne. I kyrkans inre stod takstolarna fullt synliga medan absiden och tornets bottenvåning troligen haft stenvalv. Fönstren var små rundbågiga vilka satt högt och utgjorde kyrkans sparsamma belysning. Albökes äldsta stenkyrka var byggd enbart för gudstjänstbruk. I början av 1200-talet byggdes kyrkan om och förstärktes. Över koret i öster uppfördes ett torn. Långhusmurarna samt västtornet höjdes och en våning inreddes ovanför gudstjänstrummet. Den höga försvarsmuren kring kyrkan lär också ha tillkommit i samband med ombyggnaden. Alböke kyrka blev nu en försvarskyrka av klövsadeltyp, en sockenfästning där sockenborna kunde söka skydd i orostider men också lyssna till prästens ord. När den senare revs för att ge plats åt den nya kyrkan försvann den sista och förmodligen den äldsta av Ölands klövsadelkyrkor. Pennteckningen överst gjord av Nils Isak Lövgren visar kyrkans utseende, den höga försvarsmuren, klockstapeln och miljön runt kyrkan, till höger skymtar en väderkvarn. En rest av försvarsmuren uppförd i kalksten finns fortfarande kvar i norra delen av kyrkogården. Till höger Alböke gamla klövsadelkyrka, litografi av N. M. Mandelgren 1883. Den nya kyrkan 1859-1862 ersattes den gamla kyrkan till den vi ser idag. Kyrkan är ritad av arkitekten Albert Törnquist och byggmästare var Peter Isberg från Algutsrum. Märkligt nog uppfördes den nya kyrkan vinkelrätt i förhållande till den gamla och är den enda kyrkan på Öland med nord-sydlig orientering. Under några år fick den lilla klövsadelkyrkan stå kvar och fungerade som ett slags förhall, den rymde troligen också trappan upp till läktaren på den nya kyrkan. Detta tillvägagångssätt sägs vara förklaringen till att Alböke kyrka är orienterad i norr-söder. När den gamla kyrkan revs 1862 användes stenmaterialet till tornbygget på den nya kyrkan. Teckning av N. I. Löfgren 1861. Enligt en ännu levande tradition ledde en lång körbana av trä upp mot tornet. Den sägs ha börjat vid mangårdsbyggnaden söder om kyrkan. Skälet till banans längd var att dess stigning ej skulle bli för brant för den häst med vagn som skulle föra byggmaterialet upp till tornbygget. Kyrkans murar är byggda av kalksten och putsade med vit kalk. Stenen togs ur bergsbrotten ute på alvaret men också delar av den höga kyrkogårdsmuren bröts ner och användes som byggnadsmaterial. Kring tornet går en taklist av huggen röd kalksten. Även i portalomfattningarna i söder och öster ingår röd huggen kalksten. Yttertaket på långhuset och sakristian är täckta av taktegel. Tornets spira är kopparklädd. I kyrkans inre finner vi en enkel och ren interiör med ett flackt tunnvalv av trä, samt en rymlig läktare. Flera föremål från den medeltida kyrkan är bevarade och pryder den nuvarande kyrkan. Bänkarna, altarringen och läktaren är samtida med den nya kyrkan . På västra långväggen finner vi en madonnabild tillverkad i Nordtyskland i mitten av 1400-talet. Ett triumfkrucifix från 1300-talet finns på östra långväggen. Predikstolen och altaruppsatsen är bägge från 1794. Altartavlan utförd av G. A. Wadsten och Zacharias Brun innehåller bl.a. två träskulpturer, Moses med lagens tavlor samt Johannes evangelisten. De två skulpturerna kommer från ett medeltida altarskåp tillverkat i slutet av 1400-talet. I altartavlans mittparti en målning, Kristus i Gethsemane. En liten knäböjande ängel finns i ramverket över målningen vars ursprung troligen är från slutet av 1300-talet. Orgelfasaden är från 1869, ritad av O. A. Mankell. Det nuvarande orgelverket byggdes 1964 av Nils Hammarberg, Göteborg. I koret till höger står dopfunten en av kyrkans verkliga dyrgripar vilken räknas till en av de vackraste på Öland, en gång utflyttad till kyrkogården men återinsatt någon gång på 1920-talet. Klockan i tornet, kyrkans enda är omgjuten 1659 av Nils Andersson. Den bär bl. a. Inskriften "S MARIA K" , troligen är inskriften hämtad från en äldre klocka. Den först antecknade klockan göts 1631 av en klockgjutare från Lübeck vid namn Hindrich Neiman. Kyrkan har genom åren genomgått ett antal renoveringar, vid de senaste har man med varsam hand sökt återskapa kyrkorummets färger till det ursprungliga. Utrymmet under läktaren har förändrats för att uppfylla de krav som idag ställs på en modern kyrka. Källa: Boström, R. Alböke kyrka. Särtryck ur Kalmar Nations Skriftserie XLVI, årg. 69, tr. 1970.