Om du nu känner att du inte orkar lägga om hela din mathållning men ändå vill göra något lite för att förbättra dina matvanor, vad kan du göra då? Finns det något sätt att smyga in på en väg som innebär bättre matvanor? Och hur gör man om någon i familjen skulle behöva äta bättre men inte är villig att göra någon förändring? Kan man ändra matsedeln så att det inte märks att maten blivit hälsosammare?

Liksom alla framgångsrika kampanjer måste också denna börja med planering. Så det första steget är att ta fram papper och penna och börja skriva listor.

Lista 1. Vad äter jag/han/hon/vi idag? Hur ser en matdag ut? Vad är oftast återkommande, vad äter man varje dag? Vad väljer man när man vill ha ett mellanmål eller något att tugga på

Redan här kan du se vad du ska välja att jobba med. Är detta en person som väljer bröd i någon form så är det det vita mjölet man är mest beroende av. Är det godis i alla former som är det som frestar mest är det sockret man ska se upp med.

Lista 2. Här ska du skriva vilket mål du har, samt dela in det i flera delmål. Ta det i den takt du orkar och kan. Om du tänker på hur många år det har tagit dej för att komma dit du är idag, så kan du gott kosta på dej att ta reparationsarbetet ett steg i taget lugnt och metodiskt. Bestäm dej för vad du ska ändra på först. Kanske du kan hitta något annat att knapra på innan du går och lägger dej. Eller du kanske bestämmer dej för att ändra på frukosten så att du får en bra start på dagen. Vilket ditt beslut än blir, bestäm dej för hur lång tid det får ta innan du ska ha genomfört den här ändringen. Och om du ibland faller för frestelsen, så stig upp igen, borsta av dej dammet och fortsätt framåt på vägen, du behöver inte gissla dej med brännässlor som straff för att du föll.

Lista 3. Här ska du skriva upp allt du kan komma på som du skulle kunna äta som mellanmål i stället för de vanliga kolhydraterna. För det är ju så att när vi har bråttom och vill ha något att stoppa i munnen så finns kolhydraterna alltid där, klara och färdiga, det är bara att äta. Det är så lätt att ta lite choklad, några kakor eller kex, en näve chips eller jordnötter. Om vi ska kunna byta ut dem mot något annat måste vi ha lite andra - bra godsaker förberedda i kylen.

Lista 4. Detta är egentligen den viktigaste av alla listorna. Här ska du skriva hur du mår. Ta en vecka eller så när du äter som vanligt och skriver upp hur du mår innan du äter, efter det du har ätit och hur du mår mitt emellan måltiderna. När du sedan börjar ändra på dina vanor så är det lätt att se om det nya innebär någon förändring. Men var beredd på att du de första dagarna kan drabbas av abstinensbesvär. Det är här man enligt min mening kan se att kolhydraterna är en drog för oss, abstinensbesvären kan vara lika svåra som när man slutar med kaffe eller cigaretter och det kan ta upp till en vecka innan man är avgiftad. Men om man "smyger" försiktigt så går det att undvika det mesta av abstinensen och det kan också vara ett argument för att ta det lugnt i början.

Lista 5. Under de veckor/månader som du ägnar åt att långsamt dra dej ur snaran kan du hålla ögonen öppna efter nya bra recept. Det finns mängder av god mat som man aldrig kommer sej för att smaka på för man faller tillbaka på det gamla vanliga. Säg att du t ex hittar ett recept på en gulasch som ser spännande ut. Passa på att testa det redan nu medan du fortfarande kan äta potatis, ris och allt annat till. Om du senare bjuder på det igen, men då byter ut stärkelsen mot goda grönsaker, är det troligen ingen som tänker på att klaga.

Lista 6. Den här listan är den som du får mest glädje av framöver. Du ska ta fram ditt måttband och mäta dej överallt. Midja, höft och byst - kort sagt, du ska mäta allt du kan få måttbandet runt. Sedan gör du om mätningen med jämna mellanrum och gottar dej åt hur centimetrarna minskar. Långa tider när vikten envist står stilla kan man ändå glädja sej åt att man bevisligen blir mindre.

Lär här hur du startar den nya dieten