Kapitel 1

När Sean Connery pumpar däcken och ger sig ut och cyklar för första gången på säkert 30 år smälter jag totalt. Det är så bra film att jag ler för mig själv varje gång jag tänker på det.

I stora drag är "Vem är Forrester?" en sån film jag alltid går och väntar på. En sån jag tror de flesta inte kan få nog av. Den har rörande ögonblick. En stark huvudhandling. Så bra skådespelare att man blir alldeles upphetsad. Och på toppen, strilande som varm choklad, tillbakalutat skön musik.

Fast det finns svaga stunder. När Gus van Sant vänder kameran mot sidohandlingarna blir det tunnare. Mest för han vänder kameran mot dem för lite. Och att de känns oengagerade. Basketlinjen känns ljummen. In-love-with-Anna-Paquin-linjen hade jag gärna sett lite mer av. Den onda läraren ramlar till slut utanför sidlinjen på grund av trovärdigheten. Han är ju helt enkelt för elak.

Nu tror du kanske att jag kommer släpa ut haranger som "det här KUNDE ha blivit en fantastisk film" och krydda dem med många OM och MEN. Bada i sura uppstötningar. Men det här är inte den sortens film. Istället blir jag hela tiden förvånad över hur jävla bra Sean Connery är. Glad över att de hittade debutanten Robert Brown. Inte ens det minsta muttrande ironisk när "Over the rainbow" glider ut genom ett fönster. Det är den sortens film.


Kapitel 2
Nånstans i USA finns det en man, vid det här laget rätt gammal, som för många år sen skrev en mycket berömd bok. Räddaren i nöden, säkerligen nåt man måste läsa nånstans under studieåren. Snart efter det försvann han. Det sägs att J.D Salinger idag bor i ett bunkerliknande hus, att han är en folkskygg eremit.

William Forrester är en man med ett mycket liknande levnadsöde. Efter sin första bok, hyllad som "the great american novel", drog han sig tillbaka till sin lilla våning i Bronx. Och har inte varit utanför dörren på sisodär 30 år. Han putsar sitt fönster ofta. Ibland tittar han på fåglarna, ibland tittar han på pojkarna som spelar basket nedanför hans hus.

Myterna florerar om vem det är som iakttar världen med kikare från det där hörnfönstret och en dag klättrar Jamal, en av basketspelarna, uppför brandstegen och stiger in i Forresters lägenhet för ta reda på sanningen. Två minuter senare flyr han därifrån, skrämd av en skrikande gestalt, men glömmer kvar sin ryggsäck och ännu viktigare; sina anteckningsböcker. Vilka blir början till vänskap när Forrester får möjlighet att läsa den begåvade tonåringens nedklottrade berättelser...