Innehållsförteckning

1 Allmäna bestämmelser *

1.1 Ändamål *

1.2 Sammansättning *

1.3 Tillhörighet m.m *

1.4 Beslutande organ *

1.5 Firmateckning *

1.6 Verksamhets- och räkenskapsår *

1.7 Stadgetolkning m.m *

1.8 Stadgeändring *

1.9 Upplösning av föreningen *

2 Föreningens medlemmar *

2.1 Medlemskap *

2.2 Utträde *

2.3 Uteslutning m.m *

2.4 Medlems rättigheter och skyldigheter *

2.5 Deltagande i den idrottsliga verksamheten *

3 Årsmötet och extra årsmöte *

3.1 Tidpunkt, kallelse *

3.2 Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet *

3.3 Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet *

3.4 Beslutsmässighet *

3.5 Beslut och omröstning *

3.6 Valbarhet *

3.7 Ärende vid årsmötet *

3.8 Extra årsmöte *

4 Valberedningen *

4.1 Sammansättning, åligganden *

5 Revisorer *

5.1 Revision *

6 Styrelsen *

6.1 Sammansättning *

6.2 Styrelsens åligganden *

6.3 Kallelse, beslutsmässighet och omröstning *

6.4 Överlåtelse av beslutanderätten *

7 Sektioner *

7.1 Bildande och nedläggning av sektion *

7.2 Sektionsstyrelse *

7.3 Instruktion för sektionsstyrelse *

7.4 Budget och verksamhetsplan för sektion *

 

 


STADGAR

RF:s NORMALSTADGAR FÖR IDROTTSFÖRENING

För den ideella föreningen S:t Helena Sportdykarklubb med hemort i Skövde kommun

Bildad år 1970

Stadgarna senast fastställda av årsmötet den 27 februari 1993

 

IDROTTENS MÅL OCH INRIKTNING

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

 

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

 

Vi delar in våran idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

 

 

  1. Allmäna bestämmelser
    1. Ändamål
    2. Föreningen skall bedriva följande idrotter:
      Sportdykning, UV-rugby samt fensimning. Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med "Idrottens mål och inriktning" enligt ovan, samt med särskild målsättning att efterleva den lydelse som beskrivs i bilagan från Riksidrottsmötet i november 1995.

    3. Sammansättning
    4. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. Föreningen skall verka för att styrelse, valberedning, kommittéer och att andra organ får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår.

    5. Tillhörighet m.m
    6.  

      Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
      Svenska Sportdykarförbundet


      och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

      Föreningen tillhör dessutom det distriktsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande SF:s distriktsorgan inom det distrikt i vilken föreningens hemort är belägen.

      Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan. På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF-, eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

    7. Beslutande organ
    8.  

      Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

       

    9. Firmateckning
    10. Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av särskild utsedd person.
      .

    11. Verksamhets- och räkenskapsår
    12. Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr o m 1/1 t o m 31/12.

    13. Stadgetolkning m.m
    14. Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte eller avgörs i trängande fall av styrelsen.

      Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med inom idrotten angiven ordning.

    15. Stadgeändring
    16. För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

      Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

    17. Upplösning av föreningen

    För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.

    I beslut om upplösning av föreningen skall anges att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.

    Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart delges vederbörande SF.

  2. Föreningens medlemmar
    1. Medlemskap
    2. Medlemskap beviljas av styrelsehn eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
      Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

      Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen. I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet.

      Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

      Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde enligt reglerna i RF:s stadgar.

       

    3. Utträde
    4. Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

       

      Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

       

    5. Uteslutning m.m
    6. Medlem får inte uteslutas ur föreningen avg annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

       

      Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.

       

      Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen en varning.

       

      Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas förrän medlemmen, inom viss tid dock minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över deomständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts.

      I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande.

      Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftlitgen tillställas den berörde.

       

      Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av av föreningens styrelse och får av dehn berörde överklagas enligt reglerna i RF:s stadgar.

    7. Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

 


Medlem som inte betalat medlemsavgift för verksamhetsåret anses som passiv medlem och finns enbart med som medlem i ett vilande medlemsregister under två år, har ej således rättigheter att deltaga i föreningens aktiviteter.

    1. Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

Medlem får inte delte i tävling elleer uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF i sina stadgar eller tävlingsbestämmelser fastställt en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderta den idrottsgren viljken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlinmgen eller uppvisningen.

  1. Årsmötet och extra årsmöte
    1. Tidpunkt, kallelse
    2. Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

      Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal el.dyl. har förslag väckts omstadhgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningeneller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.

       

      Verksamhets- och förvaltningberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

       

    3. Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
    4. Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

       

      Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

       

    5. Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
    6. Medlem som har betalat förfallan medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på mötet.

       

      Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

       

      Medlem som inte har rösträtt har har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

       

    7. Beslutsmässighet
    8. Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

       

    9. Beslut och omröstning
    10. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

       

      Med undantag för de i pkt. 1.7 första stycket och pkt. 1.8 nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

       

      Val avgörs genom realtiv majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

       

      För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

       

      Omröstn sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet. Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om denne är röstberättigad. Är denne inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.

       

    11. Valbarhet
    12. Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock icke väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor i föreningen.

       

       

    13. Ärende vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

 

  1. Fastställande av röstlängd för mötet.
  2. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
  3. Fastställande av föredragningslista.
  4. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  5. Val av prtokolljusterare och rösträknare
  6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret
    b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret
  7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhet-/räkenskapsåret.
  8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
  9. Fastställande av medlemsavgifter
  10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret.
  11. Val av:
    a) föreningens ordförande för en tid av 2 år
    b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år
    c) 1 suppleant i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1 år.
    d) 1 revisor jämte suppleanter för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
    e) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
    f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev. andra möten där föreningen har rätt att
    representera med ombud);
  12. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
  13. Övriga frågor

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

 

 

    1. Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

 

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar kalla till sådant möte att hållas inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inomsamma tid i ortspressen.

Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i jklubblokaeln el dyl.

Underlåter styrelsen att utfärda föreskriven kallelse får den som gjort framställningen utfärda kallelse i enlighet med föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs under pkt. 3.3 och pkt. 3.4.

 

  1. Valberedningen
    1. Sammansättning, åligganden

    Valberedningen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordföranden och 1 övriga ledamöter valda av årsmötet..

     

    Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordförande eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

     

    Valberedningen skall senast 6 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

     

    Senast 4 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

     

    Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad denne i denna egenskap fått kännedom om.Valberednuingens beslut skall protokollföras och efter årsmötet skall protokollet överlämnas till föreningens styrelse.

     

     

  2. Revisorer
    1. Revision

    Revisorerna yhar rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.

     

    Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhand senast en månad före årsmötet.

     

    Revisorerna skall granska styrelsen förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämnnnnnnna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

  3. Styrelsen
    1. Sammansättning
    2. Styrelsen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande samt 4 övriga ledamöter.

       

      Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.

       

      Vid förfall för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.

       

      Styrelen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Denne får utses till befattning inom styrelsen.

       

      Föreningen skall verka för att styrelse, valberedning, kommittér, och andra organ får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår.

       

       

    3. Styrelsens åligganden

När årsmötet inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvara för föreningens angelägenheter.

Styrelsen skall – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvaratamedlemmarnas intressen.

 

Det åligger styreslen särskilt att:

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordförande skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för fröeningen bindanbde regler och beslut efterlevs. Har ordförande förfall skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Sdtyrelsen skall besluta om fördelningen av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.

 

Sekreteraren

 

Kassören

 

    1. Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
    2. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva natalet ledamöter har begärt det.

       

      Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

       

      I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.

       

      Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall anteckans till protokollet.

       

    3. Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

 

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

  1. Sektioner
  2. (följande paragraf kan användas av de föreningar som har valt att organisera sin verksamhet i olika idrottssektioner, t ex bandysektionen, skidsektionen etdc)

     

    1. Bildande och nedläggning av sektion
    2. Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning i sådan fråga.

       

      Föreningen har har för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner), nämligen:

       


    3. Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av sektionsstyrelse, bestående av ordförande och ……. övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar

 

  1. av föreningens årsmöte
  2. av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken handhas av sektionen. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens styrelse för godkännade. (Stryk det ej lämpliga av alt. a och b).

 

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelsel.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

 

    1. Instruktion för sektionsstyrelse
    2. Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som sektionsstyresle har.

       

    3. Budget och verksamhetsplan för sektion

Sektionsstyrelse upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännade på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten.

 

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt.

 

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför skall det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med detta menas att det skall finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt.

 

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid

sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping – för att uppnå bättre resultat.

 

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

 

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till våra folkrörelseetiska krav.

 

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna.

 

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönad tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället.

Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om.

Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran.

 

Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin "idrottsplats". Här har vi mot bakgrund av bl.a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

 

 

 

 

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)