Kapitel 1

Det var en sen kväll i oktober. Det var mörkt ute och en kylig vind fick trädens grenar att rassla. Ett äldre par kom åkandes i sin silvergrå volvo. Dom svängde av från stora vägen in på en mörk och smal skogsväg. Dom är på väg till sitt nyinköpta sommarställe. Det såg ut som om dom medvetet körde av vägen. Kommissarie Bolinder mönstrade den unga kvinnan som satt i besöksstolen på andra sidan skrivbordet.

Medvetet?

Ja….. jag var på väg hem från stan, min familj väntade på mig i våran stuga. När jag svängde in på skogsvägen såg jag en bil framför mig. När jag svängde åt höger såg jag hur den andra bilen fortsatte längs vägen och svängde sedan till vänster och rasade utför klipporna.

Den snurrade ett varv och landade rätt väg. Den syntes bra i mörkret eftersom den var silvergrå.

Jag skyndade mig ner till bilen. Både kvinnan och mannen var medvetslösa så jag ringde efter ambulansen.

Kommissarie Bolinder slog av bandspelaren, tack för era upplysningar.

Kan jag få dit telefonnummer om vi vill fråga om något, och det vore bra om ni hör av er om det är något ni glömt.

Som att jag glömde släppa ut katten sa hon och log. Han återgäldade hennes leende, just precis.

Kapitel 2

på sjukhuset.

Den äldre mannen kastade en blick mot dörren, en ung kvinna kom in i rummet med en blombukett. Mitt namn är Låra, det var jag som hittade er och ringde efter ambulansen. Hur står det till?

Tom Ekstedt, då var det därför jag inte kände igen dig. Det är rätt så bra, min fru sover han nickade mot sängen bredvid. Jag tror att vi hade änglavakt. Vad var det som hände, frågade Låra.

Ja..Låra det skulle jag också vilja veta.

Vad menar du ?

Redan när vi var och tittade på huset kände jag att det fanns något i huset, någon som ville oss illa.

Men min fru märkte inget och jag ville inte göra henne ledsen genom att tacka nej till huset.

Min fru har alltid velat ha ett sommarställe, så vi köpte huset. Och så det här med bilen .Plötsligt kände jag hur ratten vreds åt vänster, jag vred naturligtvis åt höger men då rasade vi över kanten.

Ni tror väl att jag är tokig? Nä… jag har en väninna som är spiritist så jag får höra en massa saker om andar och spöken. Hon log, jag tycker att ni ska återvända till ert andra hus efter eran sjukhusvistelse. Jag kan be min väninna och hennes väninnor undersöka huset. Dörren öppnades och en sköterska kom in. Det är bäst ni går så Tom inte tröttar ut sig sa hon bestämt. Jag skulle just gå ,Låra vände sig mot Tom, snart är allt som det ska vara.

Men där hade Låra fel……

Ja…