Hoppas de fick bra minne av kvällens "prövapåskytte"!

De hade "underbart blå" skoskydd inne i hallen. Fötter i prasslande himmelsfärgade vinterlöv.

Hände sig samma vecka som instrumentet för mätning av pilhastighet, anteckningstavla
och behållare för papper kom till stugan... och den vecka vi hade klubbtävlingen "Dianan"
som var sista tävlingen inomhus, innan dags för förberedelser för utomhusskyttet
sommaren och hösten anno 2001.

Kanske vi kan bli "sponsrade" med en uppsättning prasslande skoskydd till nästa säsong?

Kanske kan bli ett litet blygsamt men bidrag från en av företagsjättarna i Kringelstaden?

Grupper med stark tjejdominans från Stålhamraskolan hade valt bågskytte som "elevens val"
och kom till oss under två dagar.
Jukka och Kai tog hand om dem och jobbade som instruktörer.

Den sista dagen av de två avslutades med ballongskytte.
Den gruppen var så intresserade av att vara hos oss att de fick ila till bussen...
nästan med pilbågen i handen...

Västergårds fritidscenter har också varit hos oss med grupper under påsklovsveckan.
...och som vanligt glädjesurr och nya erfarenheters glädje i skjuthallen.

Minns du läsare...? Modell äldre…
Hur det var i unga dagar...
när skolan var på utflykt och man rastade...
Stämningsläget kan avkännas nästa gång det kommer ett gäng till oss på aktivt besök!
Håll koll på anslagstavlan och ta en sväng förbi och upplev, när det är dags nästa gång!

På en av Vackstanäs friluftsdagar... kom det också en grupp unga damer och sköt med båge och pil...

Besöksskyttar bestående av mycket tjejer i flera åldersgrupper kan ge ett litet hopp om
att det kanske kan bli ett blivande tjejlag hos oss i Södertälje.
Många av de som var hos oss verkade mycket, mycket intresserade och skjutglada.
Dessutom visade de att de ville lära sig både bli bra och bättre!

Möjligheten att få pröva på betyder väldigt mycket för återväxt och förnyelse i föreningen.
Vi kan bli ännu bättre på att sedan få behålla fler i intressegemenskapen.
För samhället i stort är det en klart positiv faktor när fler kan förenas i en verksamhet
där man vill varandra väl.
Paradoxalt nog är "skytte" med i den delen av positiv verklighet för oss...
Det är väldigt trevligt att vår förening kan erbjuda skolorna möjligheten att komma till oss
och att det finns styrelsemedlemmar som ser det "bra" i det och ställer upp!

Tävlingen "Dianan" blev en erfarenhet till i skyttekarriären för skrivaren...

Att tävla är något helt annat än att skjuta på träning eller knega ihop korre-poäng på uddatider,
när man kunnat lägga träningspasset samtidigt och skjuta in sig ordentligt,
innan poängserien som skulle levereras sköts.

Nervositeten i att plötsligt stå mitt bland föreningens erfarna tävlare var klart omskakande,
så pass att pilarna ville vartsomhelst, utom in mot mitten i konstverket på butten...
den klassiskt färgade och ordentligt magiskt poängladdade kompositionen…
"Altartavlan" om man vill vara sisådär litet religiös…

Skytte-Ritualen som kan ge bra träffbild var bara momentant närvarande
och gudinnan Diana visade sig inte alls gunstig,
utan log naturligtvis hult och milt mot tävlande krigare i föreningen
men grinade illa åt oss andra.

Konsten att skärma av grannar och helt rikta in sig på att skjuta, var klart annorlunda på tävling,
än på träning och resultatet blev därefter...
men någon ska ju vara sist och värderingsmässigt i sportvärlden "sämst på plan för dagen"...
Att det dessutom skulle räknas handikapp-poäng i protokollet bland snabbt räknejobbande vana skyttar
och då och då känna sig som "bromskloss", blev också ny erfarenhet,
men jag antar förhoppningsvis att man kanske minns hur det var i den gröna skytteungdomens dagar,
när man sköt sina första tävlingspilar.
Rätt skönt att få hamna tillsammans med en lugn och gladmodig klippa på skjutlinjen att dela butt med
(Antons pappa).

Att tävla kan vara oerhört allvarligt och mycket viktig del i skjutkonsten för några deltagare
och för andra klart marginellt och värdet helt annat.
För de flesta är det ett rent nöje att ha sitt skytte något utanför vardagsslitet.
För andra verkar det vara huvudsak att vinna en tätplats.
Hoppas att man kan fortsätta att hålla öppet för många attityder i föreningen, när det gäller det vi håller på med,
så att vi som inte är så tävlingssugna utan mest bara är sisådär allmänt skjutglada och faktiskt trots det, har känt oss välkomna hitintills också kan få vara kvar i föreningen...
Sporten och den sköna konsten att söka träffbild var på tävling för en stund helt borta för undertecknad
och saknaden ger nu orden, när konkurrensen om de flesta poängen för dagen blev tävlingsallvar
och "mest bäst" var det som gällde.
Det är inte just det skyttet undertecknad är med i föreningen för och är kanske en av minoriteterna,
men värderar konsten att träffa "rätt" som värdefull nog, för att efter förmåga jobba för att bli bättre skytt.
Att skjuta dåligt ibland ger rätt stor glädje, när det någon gång går bra… kan man ju trösta sig med.
Formkurvor är relativa och toppskikten i skyttet ser nyanser, där vi andra kanske har berg och raviner...

Undertecknande hör sannolikt till "måfåskyttars medeltidsskara" bland precisionsmekaniker...

So what - Vi vill ju i stort sett samma sak... Få en snygg träffbild... och göra ett skönt skott då och då...
- Men tävlar ... - Det gör jag nog aldrig mer...!
- Det får andra som gillar kampen göra och tur är att det är många i föreningen som kan konsten
att hålla huvudet kallt och ändå hängivet pricka mitt i och runt gult i buttmitten...

Man tävlar ju med sig själv också…ju… 
kan man kanske uppmuntra sig litet med…

Artemis i grekiska mytologin dotter till Zeus och Leto, tvillingsyster till Apollon.
Dyrkades som månens och den fria naturens gudinna. Beskyddare av växt- och djurliv.
Framställs ofta i konsten som en bågskjutande jägarinna åtföljd av en hind.
Motsvaras i romerska mytologin av Diana.
Det mest berömda Artemis-templet låg i Efesos (ett av världens sju underverk)
Berömd staty i Versailles.

Diana Romersk mångudinna av italiskt ursprung. anropades vid barnafödande.
Även jaktens gudinna och beskyddare av kyskheten. kom senare att motsvaras av grekiska Artemis.

Artemis, i den grekiska gudasagan Apollons tvillingsyster, dotter till Zeus och gudinnan Leto.
Artemis var jaktens jungfruliga gudinna, de unga flickornas beskyddarinna.
Artemis romerska motsvarighet är Diana.

Diana, i romarnas religion ursprungligen fruktbarhetens och barnsbördens gudinna samt mångudinna,
senare jaktgudinna, identifierad med grekernas Artemis. Dianas förnämsta helgedom låg vid Nemissjön.

Artemis, enligt grekisk mytologi jaktens och kyskhetens gudinna, ursprungligen dyrkad i Mindre Asien.
Hon omtalas som dotter till Zeus och leto och tvillingsyster till Apollon.
Jägaren Aktaion (Akteon) som försökte närma sig den kyska gudinnan i badet,
blev som straff förvandlad till en hjort och dödades av sina egna hundar.
Artemis framställs i konsten ofta med båge och pilkoger (t.ex. Artemis från Versailles i Louvren)
men betraktas också som djurens beskyddarinna.
Romarnas motsvarighet är Diana.

Diana (av latinets dies: dag, dagsljus) i den romerska mytologin en mångudinna
som beskyddade jakt och kyskhet men också anropades som hjälperska vid barnafödande.
Hennes förnämsta helgedom i Italien var en helig lund vid Nemisjön i närheten av Aricia.
Sjön kallades Dianas spegel.
Hennes präst där var en förrymd slav som fick sitt ämbete genom att bryta en gren
av ett fridlyst träd i den heliga lunden och så döda sin företrädare.
Diana identifierades med grekernas Artemis.

Samma dag som Dianan... kom besök från Tyresö och sköt utomhus i kallt regn.

Ett par buttar framplockade och en tur runt i "skogen".

God tåga och intresse visat från Tyresö-gänget att komma till Södertälje
och trots bistert blött väder, skjuta, käka korv och fika och knega runt vår utomhusbana
och ge sig den på att genomföra det man bestämt sig för.
Klart bra att se dem här igen och jättebra att uppehålla kontakten mellan oss.

Han reste till Borneo och var där några år och återvände sedan till Sverige
och arbetade på bondgård, där han omkom i en traktorolycka under arbetet.

Om skyttemeriter vet vi inget, men kommer kanske att titta i vårt arkivmaterial.

Hoppas Holger kommer ut en sväng till oss i stugan på en kopp kaffe
och kikar om det finns någon bild där Nisse N finns med,
eftersom Holger minns honom väl från föreningens 50-tal.

Rätt vad det är så kanske ide´n om att klämma upp ett gäng Friggebodar
som små uthyrningsrum för kringresande bantestare också får liv och förverkligas
och då vore det inte så dumt med dubbeltoa med "regnhytt" i nått hörn.
Om brunnens vatten inte räcker får vi väl erbjuda stuggästerna våra hem...
…eller peka vartåt Mälaren eller närmsta sjö ligger,
så kan man får sig en släng av naturupplevelse.

Spåren efter grävmaskinen jämnats till och ny jord för gräs har tillkommit.

En av utomhusslingans storbuttar har flyttats, eftersom Södertälje stad har bestämt sig för
att fylla igen runt oss med fyllningsmassor från olika håll i sta´n.
Utfyllnaden sker där vi haft ett av de bästa målen att skjuta på.
Synd att se hur fjärils- och vinbergssnäckornas dalgång sakta, obarmhärtigt,
bestämt och metodiskt täckas över med sten grus och sandig jord
och snart ända upp i nivå med bortre vallen.

Start och landningsbana för pilar kräver ytterligare utjämning och breddning.
Traktor ska jämna ut och sedan blir det att köra ut ännu mer sand och jord!

Fler kanske kan komma till våra arbetsdagar framöver, än den ständigt arbetande gruppen.

Att vara medlem innebär ju också då och då arbetsinsats för att hålla det hela igång...
och det finns alltid något att göra.
Även plocka skräp och snygga upp innebär arbetsinsats för oss som inte är så hantverkskunniga
eller fötts med hammare och spik i munnen, även om det kanske ibland känns som om det verkar
vara bara det som räknas.

Vi har flera duktiga organisatörer i föreningen som har vana från arbetslivet
att vara arbetsledare och kan konsten att konstruktivt leda arbetsdagens verksamheter,

Förhoppningsvis sätter de in oss andra i lämpliga arbetsuppgifter…
vi alla andra som har andra färdigheter och kunskaper i livet

…så alla får en uppgift man klarar av och dessutom helst också gillar…
Vad vi sett hitintills så finns det några som gillar att prata…
och det behövs ju det också,
eftersom arbetsdagarna ger tillfälle till sociala kontakter.

Alla kan ju något!

Inget valborgsmässofirande blev det i år. Konstigt...?!

Är det generationsskiftet som visat sig...?

Tanklöst, vettlöst skjutande finns inte plats för i vår disciplin och regelsystemet måste pluggas in
både för säkerhetens skull och för att ge rätten att få tävla!
Kai V och Rolf S har haft teorigenomgång och nu är man uppe i testperiod för C-licenser.
Lördagspassen kommer eventuellt att ändras och man har diskuterat i styrelsen nya tider
för att det ska kunna bli klart innan säsongens slut, så att många kan bli klara inför nästa.
Teori ska läsas in och redovisas...
Antalet butt-träffar ska vara det rätta och avstånd inpluggade för utomhusbanor...
Det handlar ju om att göra rätt och följa regelverket som finns
fastlagt av FITA och Svenska Bågskytteförbundet.

Nästa ansvarsfulla programpunkt på skytteåret för oss var nu "Midsommarpilen"
söndagen den 24 juni med start klockan 10.00.
Den var den 5-e deltävlingen i Elitserien och "Kringel-föreningen" stod som anordnare och värd.
Mycket jobb och fixande förestod och det blev nog någon extra arbetsdag innan tävlingen.

Föreningens tävlingsentusiaster pratade sig samman om detta
och tävlingen fick kanske ses som vårfinalen
och startpunkt för det friska sommarskyttet utomhus!

Kom ihåg att kolla av anslagstavlan och spetsa alltid öronen i närheten av föreningens styrgrupper!

"Den inre cirkeln" har alltid något på G.
Tidigare erfarenhet är att spridningen av vad som sägs och bestäms i sammanhangen
är ibland vagt eller motsägelsefullt för oss som inte är på banan lika ofta
som styrgrupperna i sammanhanget.

Anslagstavlorna i stugan ger signaler om vad som inte är vaga rykten.

Direkta frågor till föreningsstyrelsen är ibland nödvändiga!

Använd e-posten eller telefonnumren till kontaktpersonerna!

Informera dig själv då och då, om du märker "att det glappar i kontakten" mellan oss!

Många av de ledande och i föreningens instruktörskrets är tävlande medlemmar
och ofta borta under helgerna.
Detta påverkar naturligtvis verksamheten!