Före Kristi födelse ; 1641 ; 1725 ; 1808 ; 1822 ; 1890 ; 1910 ; 1911 ; 1940-talet ; 1940-talets mitt ; 1943 ; 1944 ;

1945-46 ; 1946-47 ; 1948 ; 1949 ; 1950 ; 1951 ; 1953 ; 1954 ; 1956 ; 1957 ; 1958 ; 1960 ; 1960-talet ; 1964 ; 1967 ;

1968 ; 1969 ; 1970 ; 1971 ; 1972 ; 1973 ; 1974 ; 1975 ; 1975 b ; 1976 ; 1977 ; 1978 ; 1979 ; 1979 b ; 1980 ; 1979 ;

1979 b ; 1980 ; 1981 ; 1981 b ; 1982 ; 1983 ; 1984 ; 1985 ; 1986 ; 1987 ; 1988 ; 1989 ; 1990 ; 1991 ; 1992 ; 1993 ;

1994 ; 1995 ; 1995-2000

Före Kristi födelse / Kulramen

1641 Blaise Pascal / fransk filosof och matematiker (1623-62) / Räknemaskin - addition och subtraktion (plus + och minus -)

1725 Bouchon-vävstolen i Frankrike. / Pappersremsa med hål som styrhjälp för mönster i väven.

1808 Fransmannen Joseph Marie Jaquards vävstol ... med "hålkortsstyrning"... En förbättrad Bouchonvävstol.

1822 Charles Babbage / England / konstruerade en mekanisk differensmaskin att användas vid upprättandet av matematiska tabeller. (Han ville konstruera en analytisk hålkortsmaskin, men...) Anses som grundare för det tänkande som lett fram till datorn.

1890 lades grunden för hålkortsmaskinen genom den amerikanska statistikern Hermann Holleriths (1860-1929) konstruktioner. Maskinerna användes i samband med folkräkningar i USA. Hans maskiner skapade flera företag som sedan tillsammans med andra bildade grund för IBM International Business Machines Corporation 1911

1910 (c:a) Elektronröret kom till... och innebar så småningom att området trådlös telegrafi utvecklades och revolutionerade därmed radions utveckling...

1940-talet / tysken Konrad Zuse konstruerar och utvecklar mekaniska räknemaskiner, som senare i utvecklingen försågs med elektriska styrreläer.

(Reläer är kontaktanordningar som kan sluta och bryta strömkretsar. Därmed kan strömkretsarnas slutande och öppnande kontrolleras och ström dirigeras elektroniskt...)

1944 "Mark I" konstruerades vid Harvard University av Howard Aiken tillsammans med IBM...

1945-46 Den första elektroniska datorn tillverkades vid Pennsylvania University USA.

"ENIAC" Electronical Numeral Integrator and Computor konstruerades under ledning av Mauchly/Eckert. Maskinen innehöll 18000 rör och 1500 reläer. Vägde 30 ton. (Som 30 småbilar...) Beräknade två tal på 0.2 millisekund....en femtusendels sekund behövdes för att addera två tiosiffriga tal... ENIAC inrymdes i nästan en hel byggnad och användes c:a 10 år. Den klarade vad en miniräknare klarar idag... Dess uppgift var bl a att beräkna projektilbanor för USA:s artilleri.

Vid mitten av 1940-talet utvecklades den första datorn med program i minnet av Neuman / Goldstine i Princeton USA ...och maskinen blev klar 1951-52

1946-47 fick transistorn sitt genombrott... Patent 1948

Den första egentliga programstyrda datorn kom till i England.

Den allra första kommersiella datorn fick namnet "UNIVAC"

1950 kom den första svenska matematikmaskinen till...

Den gjorde beräkningar tjugo gånger snabbare än människan...

1953 "BESK" (binär elektronisk sekvenskalkylator) var den andra svenska elektronräknemaskinen... Också den fanns på Kungliga Tekniska Högskolan... Den kunde klara 12000 additioner per sekund eller 2000 multiplikationer och var försedd med minne som kunde lagra 4000 tolvsiffriga tal... Den kunde köras endast kortvarigt... Risk för överhettning...

1956 En annan svensk dator hette SARA som var en av Europas snabbaste datorer på den tiden och utvecklad av Saab. Efter den följde ett antal datorer konstruerade av Saab. Också dessa var avancerade för sin tid.

1960 c:a kom de integrerade kretsarna och kiselchipset ersatte transistorn.

På 60-talet kom den batteridrivna miniräknaren...

1970 c:a kom de första mikroprocessorerna. (Fler funktioner, snabbare och mindre format)

1975 lanserades smådatorerna Apple, Commodore och Tandy

1979 "Atari" datorn som var inriktad på hemanvändning och företag kom.

1981 satsade IBM på persondatorn... och ett stort antal kompatibler har sedan dess setts på marknaden... IBM satte standard...

Parallellt med IBM utvecklade Apple McIntosh sitt system. De två konkurrerade under lång tid och närmade sig varandra under 1990-talet och slog sig ihop, när det gäller mjukvarukompatibiliteten... McIntosh satsar på multimedia...Och IBM hade i viss mån börjat förlora mark som marknadsledare...

B. Ytterligare historik med material från annan källa - Tidskriften PC-hemma bl a.

1943 Thomas Watson, ordförande i IBM, 1943 : - "Jag tror att det finns en världsmarknad för sammanlagt fem datorer"

1948 Joh Bardeen, Walter Brattain och William Shockley från Bell Labs tog patent på den första transistorn. Transistorer är små, pålitliga och producerar lite värme. De ersätter rören, som man tidigare använt sig av i datorer.

1951 byter Coronado Corporation namn till Texas Instruments.

1954 börjar Texas Instruments tillverka transistorer på "löpande band".

1958 visar Texas Instruments den första integrerade kretsen, som står för grund för mikroprocessorn.

1949 "Datorer i framtiden kan komma att väga mindre än 1,5 ton" enligt en artikel i Popular Mechanics.

1957 "Jag har rest över hela landet och talat med de mest inflytelserika människorna, och jag kan försäkra er att automatisk databehandling är en fluga som inte kommer att hålla i sig året ut" - förlagsredaktör för Prentice Hall 1957

(Prentice Hall tillhör världens största förläggare av datorlitteratur idag.)

1964 skapas BASIC-språket av John Kemeny och Thomas Kurtz

1967 hålls den första hemelektronikmässan i New York.

1968 "Men vad...är den bra för?" - ingenjör på avdelningen för avancerade datortillämpningar på IBM, 1968, när han såg en mikroprocessor.

1969 presenterar Intel en minneskrets med hela 1 kilobyte, det vill säga 1024 bytes.

1971 lanserar Intel den första mikroprocessorn som kallas 4004.

Den klarar av att göra 60 000 uträkningar per sekund.

Samma år utvecklar Niklaus Wirth "Pascal"-språket.

1972 börjar de första miniräknarna att säljas. De kommer från Texas Instruments och kallas TI2500, TI-3000 och TI-3500.

Intel lanserar en 8-bitars mikroprocessor 8008. Den klarar 300 000 uträkningar per sekund.

Samma år grundas Atari av Nolan Bushnell. Deras första spel, Pong, blir en stor succé.

1974 visar Intel den ditintills snabbaste processorn, 8080 som klarar 3 miljoner uträkningar per sekund.

Motorola presenterar sin 6800-processor.

Gary Kildall utvecklar CP/M som är ett operativsystem.

Brian Kernighan och Dennis Ritchie utvecklar programmeringsspråket C.

Den första datortidningen, Creative Computing kommer ut i USA.

1975 tar den första hemdatorhysterin fart efter en artikel om Altair 8800, den första persondatorn i tidningen "Popular Electronics".

Bill Gates och Paul Allen licensierar sin version av Basicspråket till MITS, som tillverkar Altair-datorn.

Microsoft grundas.

Processorn 6502 kom att dominera hemdatormarknaden länge.

Tidningen Byte startas.

1976 Steve Wozniak och Steve Jobs bygger ett kretskort med en processor som de kallar för Apple 1. Datorföretaget Apple bildas strax efteråt. En ny processor ser dagens ljus: Zilog Z-80 som bland annat kom att finnas i Sinclairs datorer. Wozniac och Jobs föreslår för både Hewlett Packard och Atari att de ska bygga persondatorer. De blir utskrattade. - Detta har berättats av Apples grundare Steve Jobs, när han beskriver vad som hände hos Atari och HP, när han presenterade sin och Steve Wozniaks persondator.

"Så vi gick till Atari och sade ´Vi har en fantastisk grej, den är till och med byggd med några av era delar. Vad sägs om att stödja oss? Vi kan ge den till er! Vi vill bara göra färdigt den. Betala vår lön så kommer vi och jobbar åt er´ och de sa ´Nej´. Då gick vi istället till Hewlett Packard, och de sade ´Vi behöver inte er. Ni har inte ens gått ut skolan ännu.´"

1977 visar Commodore upp sin första dator, PET, med 6502-processor.

Apple II lanseras med samma processor. Det är den första persondatorn med färggrafik.

Tandy lanserar sin TRS-80 som snabbt blir standard, tillsammans med Apple som skoldatorer.

1978 startas den första BBS:en av Ward Christensen och Randy Seuss.

Intel lanserar detta år sin första 16-bitars processor, 8086.

Atari lanserar hemdatorerna 400 och 800.

1979 är det premiär för Intels 8088-processor som senare kom att finnas i den första PC:n från IBM.

Texas Instruments visar sin hemdator TI-99/4.

Microsoft visar upp sitt BASIC-språk för Intels 8086-processor.

Motorola lanserar 68000-processorn, som senare användes i Macintoshdatorerna.

1980 lanserar Commodore sin första hemdator VIC-20, baserad på 6502-processorn.

Microsoft avtalar med IBM om att göra operativsystemet åt deras kommande PC. Det kom att heta MS-DOS.

Det första datorspelet Zork, ser dagens ljus. Det är ett textäventyr.

1981 lanserar Xerox en dator, Star, som blir ett totalt fiasko, men med den kom mushantering och ikoner.

Hayes Microcomputer lanserar ett modem som sätter standard för modem världen över.

I augusti visar IBM sin PC. En standard var född.

Apple lanserar sin första hårddisk, Profile på 5 MB som kostar nästan 30 000 kronor.

1982 startas Compaq av Rod Canion, Jum Harris och Bill Murto.

Commodore visar upp sin VIC-64 som revolutionerar hemdatormarknaden. Intel lanserar 80286-processorn.

Lotus kommer med sitt kalkylprogram 1-2-3.

1983 visar Apple Lisa, en dator som använder sig av ett grafiskt gränssnitt. Tidningen Time utser datorn som "Årets personlighet".

Coleco introducerar sin hemdator Adam.

IBM lanserar sin XT-modell med hårddisk.

Microsoft introducerar inofficiellt Windows, och visar det för IBM som inte är intresserade av att köpa det.

1984 lanseras Macintosh, Lisas efterträdare.

Fido-Net startas, det första allmänna världsomspännande datanätet.

IBM presenterar AT-modellen, med 80286-processorn.

Microsoft visar återigen Windows för IBM. För tredje gången är de inte intresserade.

1985 visar Commodore sin 128-dator, en hemdator med samma funktioner som Vic-84, men med mer minne och liknande.

Atari lanserar en ny hemdator, 520 ST.

Microsoft lanserar nu Windows 1.0 officiellt.

Intel presenterar 80386-processorn. Amiga 1000 lanseras av Commodore.

1986 visas layoutprogrammet PageMaker för första gången till PC.

Motorola lanserar 68030-processorn.

Apple lägger ner Lisa och den första multisync-monitorn visas av NEC.

IBM lanserar sin bärbara dator Convertible, som den kallas.

1987 introducerar IBM sina PS/2-datorer..

Apple lanserar Macintosh II.

US Robotics visar upp sitt 9600 bps-modem.

IBM lanserar grafikstandarden VGA och MCGA. Man lanserar också OS/2.

Microsoft Bookshelf, den första CD-applikationen, börjar säljas.

Det första ljudkortet till PC Ad Lib, börjar säljas.

1988 stämmer Apple Microsoft för upphovsrättsligt intrång på designen av Windows.

Microsoft lanserar Windows 2.1 den första verkliga säljaren av Windowsversionerna.

1989 kommer den första gemensamma standarden för tillverkare av datortillbehör, VESA.

Den första 486-datorn börjar säljas av Apricot Computers - ungefär samtidigt som Intel lanserar 80486-processorn.

Apple lanserar Macintosh Portable.

Compaq presenterar den första notebooken, Compaq LTE.

1990 lanserar Motorola 68040-processorn.

Microsoft lanserar Windows 3.0, med multimedia möjligheter och ett helt nytt utseende.

Advanced Micro Designs tillverkar den första Intel-kompatibla processorn.

IBM lanserar sin hemma-PC PS/1

1991 tas förbudet bort mot företag på Internet. Apple, IBM och Motorola kommer överens om att tillsammans utveckla PowerPC.

Microsoft byter namn på sitt OS/2 v 3.0 till Windows NT.

1992 är det dags för nästa version av Windows 3.1.

IBM lanserar sin populära serie notebooks, ThinkPad.

1993 visar Apple sin lilla Newton, en handhållen dator.

Intel visar Pentiumprocessorn för första gången.

Motorola visar upp de första Power PC-processorerna.

Man lanserar samtidigt MS-DOS 6.0

IBM börjar sälja Ambra, en PC-dator riktad till hem och kontor.

Compaq, Microsoft, Intel och Phoenix Technologies kommer överens om standarden för "Plug-And-Play".

1994 kommer NEC med sin första 4x-hastighets CD-läsare.

IBM lägger ned Ambra.

Microsoft lanserar det första ergonomiska tangentbordet till ett vettigt pris, Natural Keyboard. Man passar samtidigt på att avslöja vad den kommande Windowsgenerationen kommer att heta: Windows 95.

1995 lanserar Microsoft Windows 95 under mycket pompa och ståt. Man säljer en miljon licenser över hela världen under de fyra första dagarna. Succén är ett faktum. Bill Gates är världens rikaste man, med en förmögenhet på över 100 miljarder kronor...

Windows 98 och 2000 och Microsofts NT dominerar som operativsystem för PC-datorer... Man kan påstå att allt blir bara snabbare och snabbare... mindre och lättare... Det är ju ett faktum... Processorhastigheter ökar och lagringskapaciteten när det gäller lagringsmedia blir bara större och större... Multimediadatorer med CD-rom är numera standard och snart också DVD-skivor med ännu högre minneskapacitet i användning. Att "bränna" sitt datamaterial på CD-brännare t ex är mer och mer vanligt som lagermöjlighet... På kommunikationssidan har nätverk bundit samman arbetsstationer och miljoner datorer kan kommunicera med varandra...

Hälsningar Hasse Asplund i december 00

Datorns inträde i samhällets alla delar och på alla områden har konsekvenser. Utvecklingen sker oerhört snabbt. Att sätta sig in i hur datorn fungerar och kan användas har nu blivit nästan lika elementärt som att lära sig att läsa och att skriva. Beslutsfattandet på alla nivåer i samhällsbildningen kan ha mycket stor nytta av massmediet... En betydelsefull förutsättning är dock att man lägger tid på att se dess plats och möjligheter i sammanhangen...

Ekonomiska beslut över våra huvuden sker numera i globala nätverk med datorernas hjälp. De som använder dem kan på en bråkdel av en sekund förflytta ekonomiska värden utan vidare diskussion bland oss vanliga människor... Nu som förr bestämmer de som är i maktpyramidernas toppar, men med den skillnaden att det sker fruktansvärt fort... Speciellt som det är ekonomiska experter som styr utvecklingen utan närmare kontakt med oss vanliga människor... Deras avancerade tekniska och ekonomiska insikter styr våra liv i så gott som alla sammanhang och genomsyrar samhällsbildningar nu som förr.

Jag hoppas att deras livsstil inte alltför mycket avlägsnar sig från det som ger förutsättningar för jordens väl och ve... och att de tappar kontakten med det som är de basala livsbetingelserna. Det för dem självklara är kanske ibland långt ifrån det som är grundförutsättningar för andra...

(?!) Desperationen på andra nivåer i maktens byggnader kan bli förödande... om inte förutsättningar hålls vid liv också för en långsam konstruktiv dialog mellan styrande och styrda eller slutna mellan grupperingar både inom och utanför samhället med eller utan datorns hjälp, när beslut som har konsekvenser för vardagstillvaron fattas av andra grupper än de man kan identifiera sig med och kommer i form av styrande signaler istället för som överenskommelser genom debatt.

Amerika och lilla svenska Sverige har mycket stor datortäthet... Alla de som hör hemma i hela den högteknologiska världsbilden har makt och kunskaper. Datorn och andra existerande massmediala redskap är i de styrandes sammanhang utan tvekan betydelsefulla som kalkylerande och registrerande hjälpmedel och som del i presentationen av de verkligheter man vill lägga fram för medborgare och andra inom de olika systemen, där affärsmässigt synsätt är dominerande. Inom industrin har datorn sin plats som hjälpmedel vid konstruktion av olika produkter och kan också fungera som styrdon och mätverktyg vid tillverkningsprocesser av olika slag. Som administrativt hjälpmedel är datorn mycket effektiv om man kan nyttja dess möjligheter för olika typer av skrivarbeten där texter och bilder kan kombineras och kan också användas som beräkningsmaskin vid kalkylarbeten, simuleringar och till vardagsnära budgetarbete. Att registera uppgifter av alla sorter och slag och att söka i insamlade data är datorn förträfflig genom sin nogrannhet och snabbhet i behandlingen av både stora och små datamängder.

I den personliga utvecklingen kan datorn också ha betydelse på olika sätt som kunskapsverktyg och kan vara ett utmärkt redskap både individuellt och kollektivt som del i möjliga skapelseprocesser i en abstrakt tankevärld.

Förutsättningarna för oss att sätta oss in i datorns möjligheter är kanske nu till sin natur ungefär samma, som när folkbildarna arbetade för att människor skulle bli läs och skrivkunniga... Idag handlar det dessutom att vara insatt i datorns funktioner och verkningssätt för att överhuvudtaget kunna på ett fredligt sätt kunna påverka de som är ekonomiskt mäktiga ...

Att kunna mäta opinioner i olika frågor blir nu lättare med hjälp av datorerna sammankopplade i nätverk... om bara intresse finns bland våra makthavare att lyssna på folkets röster... istället för att släppa tekniken helt och odelat till de ekonomiska sammanhangen. En dator och ett modem kommer antagligen att bli lika vanligt i framtiden, som att ha telefon nu... och datoriserade nätverk globala.

Frågan är hur vi kommer att använda det nya verktyget... och om de kommer att kunna användas i den fria yttranderättens sammanhang där många och inte endast ett fåtal kan komma till tals... Möjligheter till kommunikation har ökat... men inte för alla.

Datalagen trädde i kraft 1/7 1973 i Sverige och Datainspektionen inrättades för att se till att den följs. Det kan finnas fördelar med att register i forskningssyfte kan samköras, men individen och dess liv kan kanske bli kartlagt på ett obehagligt sätt och slumpens urvalsmekanismer kan sättas ur spel i viss mån ???

Den som gett motstridiga uppgifter kan sållas fram vid registersamkörningar. Den som gett sken av något åt ett håll och andra uppgifter åt ett annat håll riskerar att avslöjas.

Datorn kan bli ett verktyg i ett demokratiskt samhälles utveckling... och inte bara uppfattas som ett hot mot integriteten... men den kan också användas mot oss beroende på hur rättssamhället utvecklas och vem / vilka som har verktygen i sina händer...

I ett totalitärt styrelseskick kan den med sin snabba obarmhärtiga noggrannhet vara ett instrument för total kontroll av människorna i samhällsstrukturen...; både filosofiskt, fysiskt och psykiskt.

Debatt behövs i det sårbara datoriserade samhället...

Kunskaper hur datorer är och fungerar är inte oviktiga och betydelselösa...

En bra grund kan vara att använda dem själv...men framför allt att försöka vara klara över i vilket syfte vi använder dem...

Datorn kan vara ett mycket bra hjälpmedel i kunskapsarbetet!

Som del i mediavärlden där det abstrakta informationsflödet bearbetas, värderas och visas upp i proportion till vad man anser vara värt att visa upp, att betonas starkt eller filtreras bort och där jämförelser kan göras i ett ständigt pågående redigeringsarbete av verkligheter är datorerna etablerade i både skapandets och den ordnande lönsamhetens tjänst.

Ett stort problem är kompatibiliteten mellan teknikgenerationerna. Det som skapas och lagras är beroende av tekniska system som hela tiden förändras. Data som tillverkas och som sedan ligger till grund för information blir till "färskvara" och förstörs av tiden. Hastigheten i utvecklingen lägger snabbt system bakom sig. Efter några år kan ett nytt system inte ta hand om det som varit användbart ett tag och som sedan blir förstört eller svårtolkat av senare skapelser i den elektroniska hanteringens världar...

Hur kommer det att bli?

För att öva sig i att sammanställa och redigera textmaterial finns listade data hämtade ur en PowerPointfil om datorns historia som jag tillverkade 95. Filen heter "historia.rtf". Powerpointpresentationen heter "historia.ppt" och består huvudsakligen av text och behöver ett bildmaterial. Ytterligare en fil med material finns i filen "pcdatorn.doc", som är en text som jag också tillverkat för att bli material för layoutarbete i data grundkurser och material till övning för att öva sammanställning av text mellan filer. ...om de nu fortfarande finns kvar någonstans i de ständigt föränderliga elektrifierade minneslagren...

Skriv in något om Du vill.... Kanske Du har något att komplettera med... Egentligen är det man skriver in som nyhet, bara om ett par år "historia"... och "datanostalgi"... "Bredband" kanske man skrattar litet år om några år... och att folk satt vid tangentbord och knappade meddelanden till varandra... Internet har etablerats och telefonin utvecklats...
Gränser suddas ut och nya bildas hela tiden...
Var och när banbrytande förändringar sker, vet man bara efter en tid...