Fyrögd broskigel (Hemiclepsis marginata)

Artkännetecken; Huvudet med den främre sugskålen är tydligt avsatt från kroppen och något bredare än efterföljande kroppssegment. Huvudet har två par ögon. Färgen hos levande djur går ofta i grönt till gul-brunt. Oftast finns också på ovansidan sju markerade längsband bestående av klargula fläckar. Den når en storlek (i viloläge) på cirka 17 x 5 millimeter.

Förekomst; Den fyrögda broskigeln är relativt vanligt förekommande i södra Sveriges näringsrika sjöar och vattendrag, samt även i mindre dammar, upp till Dalälven (det vill säga ungefär gränsen för "Limes norrlandicus"). Något enstaka fynd finns även från trakten av Sundsvall. Dess utbredning täcker i övrigt in hela Palearktis och i sydost till Kashmir. Den förekommer främst i littoralen på grundare vatten, antingen under stenar i strandzonen, eller bland vattenvegetationen nära stränderna.

Både rovdjur och parasit; Den fyrögda broskigeln är oftast ett frilevande rovdjur, men kan också vara parasitisk och då suga blod från fiskar och groddjur (främst grodyngel). Det är känt att arten parasiterar gädda, mört, sarv, braxen, sutare, karp och abborre. Vid akvarieförsök har iglarna snabbt attackerat fisk och kan till ooch med döda mindre fiskyngel. Iglarna fäster sig främst i bukregionen, vid munnen, på ögonen eller vid fenornas bas. Unga iglar suger sig snabbt fulla med blod och släpper sedan taget efter endast cirka 10 minuter. Äldre och större exemplar kan sitta kvar på fisken i flera dagar.

Igel med yngelvård; Liksom hos andra broskiglar så har denna art yngelvård. Äggen (från cirka 12 - 150 stycken) läggs från maj till juni och fästs antingen på bottnen eller på igelförälderns undersida. De skyddas mot faror av föräldern och kläcks efter cirka tre veckor, beroende på vattentemperaturen. De nykläckta iglarna stannar en tid fastsugna på förälderns buksida och skyddas även fortsättningsvis här. Igelföräldern är under denna tid relativt rastlös och letar efter en lämplig värdfisk för de unga iglarna. Ett sätt att väcka uppmärksamhet hos passerande fiskar är att hela tiden göra små undulerande rörelser med kroppen. Då en fisk lockas att komma i närheten parasiteras den snabbt av de unga iglarna.