Begreppet "rinnande vatten" omfattar ett mycket stort och variationsrikt antal miljöer. Från fjälltrakternas snabbt rinnande bäckar till slättlandets lugna jordbruksåar.

 

Fjällbäck norr om Abisko
Foto: Stefan Lundberg
 
Jordbrukslandskapet vid Kilaån i Södermanland
Foto: Björn Sohlenius

 

Varje vattendrag uppvisar även stora variationer mellan källområde och mynning. Vattenföringen ökar kontinuerligt, och strömmande partier växlar med mer lugnflytande områden. I de strömmande avsnitten varierar vattenhastigheten ofta längs kortare delsträckor. Bottnen kan också vara mycket varierande, från grus, sten och block i de mest strömsatta partierna till mjuka bottnar i de mer lugnflytande delarna av vattendraget. Ett rinnande vatten består av en mosaik av livsmiljöer med skiftande utseende och storlek.

 

Exempel på en varierande botten i ett strömvatten.

Foto: Ingemar Brunell

 

Redan på 1970-talet visade den engelske vattenekologen Hugh N. Hynes på sambandet mellan ett vattendrags biologiska kvalitet och tillrinningsområdets storlek och variation. Han visade även att biologisk mångfald i ett vatten är beroende av att komponenter tillförs vattenekosystemet utifrån. Hynes sammanfattade sina rön i en tes; "The valley rules the stream". Omgivande marker är med andra ord av stor betydelse för vattendragets karaktär och funktion.

 

Skuggande vegetation och död ved i vattnet är betydelsefullt för dess biologiska mångfald

Foto: Björn Sohlenius

 

Senare forskning om de ekologiska sambanden i vattendrag pekar bl.a. på att artantal, artsammansättning och detaljutbredning av organismer varierar mycket inom, såväl som mellan olika vattendrag. Detta beror dels på biologiska faktorer som t.ex. konkurrens och predation (rovdjurens inverkan) och dels på omvärldsfaktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, exempelvis vattendragets struktur (t.ex. bredd, djup, strömhastighet, avrinningsområdets storlek) och vattenkvalitet (pH, kväve- och fosforkoncentration i vatten och sediment). Höjd över havet och andel sjöar i avrinningsområdet är också viktiga faktorer.
 
Nästa sida

Ansvariga för denna sida är Håkan Holmberg och Stefan Lundberg
Senaste uppdatering: 7 oktober 2001