I vattnet skall det finnas en rimlig balans i individantal mellan djur med olika funktion för att nedbrytning av organiskt material och bildandet av föda för fågel och fisk ska fungera. Ett vattendrag kan som exempel inte bara innehålla rovdjur.

Bottenfaunan, som kontinuerligt exponeras för variationer - förändringar i miljön, speglar också tillståndet i ett vattendrag över en längre period, från månader till flera år. Den innehåller en rad arter med sinsemellan olika kända krav på miljön. Dessa kan vara en god indikator på eutrofiering, försurning och annan miljöpåverkan. Kemiska analyser av ett vattenprov däremot ger endast en bild av vattendragets status just då provet togs.

Åtskillig forskning har på senare år gjorts i syfte att ta fram kriterier för bedömning av bottenfaunans känslighet för försurning och organisk förorening. Dessa kriterier kräver kunskaper om hur olika arter lever, i vilken miljö de förekommer, deras livscykler och hur de påverkas av andra faktorer som inte har med försurning eller eutrofiering att göra, samt slutligen hur de påverkas av pH-förändringar och organisk förorening. Vissa arter klarar inte miljöförändringar utan slås ut. Andra arter är mer toleranta och ökar i antal när andra försvinner, ofta beroende på minskad konkurrens. Att arter försvinner när miljöförändringar inträffar behöver inte heller nödvändigtvis bero på att de själva drabbas direkt. Detta kan i stället ske indirekt genom att ett viktigt inslag i deras föda försvinner.

Läs mer om vattenekologi:

Giller, P. S. & Malmqvist, B. (1998), The Biology of Streams and Rivers, Oxford University Press. Ett aktuellt standardverk som innehåller ”allt” av intresse om de rinnande vattnens ekologi. Kan beställas från Oxford University Press, Great Clarendon Street, Oxford OX2 6DP, England.

Nilsson, O.W. (1986), Liv i strömmande vatten, bokförlaget Natur och kultur. Boken beskriver lättfattligt ekologi och anpassningar bland djur i strömmande vatten.

Littertur för identifiering av bottenfauna samt rödlistade arter:

Dall, P. C & Lindegaard, C. (1995), En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater till brug ved bedømmelse af forurengen i søer og vandløb Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Københavns Universitet, Helsingørgade 51, 3400 Hillrød, Danmark. Är en god hjälp vid identifiering av bottenfauna på familje- och släktnivå. Vissa i Sverige förekommande familjer och släkten saknas dock.

Gärdenfors, U.(ed.): "Rödlistade arter i Sverige 2000". ArtDatabanken, SLU. Beställs från SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala. De rödlistade arterna är även sökbara på ArtDatabankens webbplats; www.dha.slu.se

Engblom, E., Lingdell, P.-E. & Nilsson, A. (1990), "Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer", Entomologisk Tidskrift 111:105-121. Beställs från Sveriges Entomologiska Förening, c/o Ola Atlegrim, Södra Klevgränd 121, 906 27 Umeå. Går även att låna på bibliotek.

Glöer, P. & Meier-Brook, C. (1998) Süsswassermollusken - Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland, 12. erweiterte Auflage. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung, Hamburg. Utgiven av Fältbiologerna i Tyskland. Beställs från Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung, DJN, Justus-Strandes-Weg 14, 22337 Hamburg. Innehåller bilder och nycklar till alla för Sverige aktuella arter av sötvattenssnäckor och musslor.

Lennmark, I. & Andersson, E. (1993) Sjö och älv - en bok om växter och djur i sötvatten, Undervattensfoton av ett stort antal vattenlevande organismer samt information om djurens ekologi, näringsval m.m.

Lingdell, P.-E. & Engblom, E. (1990), Kräftdjur som miljöövervakare, Taxonomiska, faunistiska och ekologiska data avseende utvalda sköldbladfotingar, gälbladfotingar, gråsuggor och märlkräftor. Naturvårdsverket. Rapport 3811. Innehåller en enkel bestämningsnyckel till de märlkräftor som påträffas i sötvatten, t.ex. Gammarus pulex.

Macan, T.T. (1977) A Key to the British fresh- and brackish-water gastropods Freshwater Biological Association. No 13, FBA-Series, England. Kan köpas från: FBA, The Ferry House, Ambleside, Cumbria, LA 22 oLP, England.

Mandahl-Barth, G. (1998) Vad jag finner i sjö och å, Nordstedts färgserie.

NATUR-lärar'n i Arvika (Småkryp som miljöavläsare i sjöar och vattendrag (1 respektive 2) Består av två inplastade faktablad med bilder på djur som indikerar försurning respektive förorening (egentligen syrgasbrist). Beställs från NATUR-lärar'n , Stålsberga, 671 92 Arvika. Faktabladen ersätter inte bestämningsnycklar, men de noggranna teckningarna är utmärkta att ha med sig ut i fält när man tar proverna, så att man omedelbart kan bilda sig en första uppfattning om vattenkvaliteten.

Nilsson, Anders (ed.) (1996), Aquatic insects of North Europe, Vol. 1 och 2, Apollo Books, Danmark. Beställs från Apollo Books, Kirkeby Sand 19, DK-5771 Stenstrup, Danmark. Ett standardverk som innehåller bestämningsnycklar för alla förekommande vattenlevande insekter, både larver och vuxna, i nordiska vatten. Här finns också "check-listor" över alla i Norden förekommande arter. Ett måste för den som verkligen vill fördjupa sig i studiet av sötvattensinsekterna.

Olsen, L.-H., Svedberg, U. (1999), Smådjur i sjö och å, Naturserien Prisma (Nordsteds Förlag). Innehåller fina färgbilder både på larver och vuxna djur av alla förekommande djurgrupper i våra vatten, inklusive fiskar och groddjur. Texten beskriver ingående vad vi vet om djurens biologi och deras krav på sin livsmiljö. Är främst utformad för danska förhållanden men är så utförlig att den har en tillämpning även i Sverige. Mycket bra är den avslutande beskrivningen av vilka typer av djur du hittar i olika vattenmiljöer, såväl påverkade som opåverkade.